# Socialstyrelsens Kunskapsprov för sjuksköterskor och Svensk Vårdförfattning

> Avancerad förberedelse inför Socialstyrelsens kunskapsprov för sjuksköterskor och svensk vårdförfattning: hälso- och sjukvårdslagen (2017:30), patientsäkerhetslagen (2010:659, lex Maria), patientlagen (2014:821), offentlighets- och sekretesslagen (2009:400), LPT (1991:1128), LVM (1988:870), LVU (1990:52), läkemedelsberäkning samt omvårdnadsprocessen.

- **Canonical URL:** https://flashcards.world/flashcards/sets/103940d8-ffb1-4f0f-a295-a82ce2cc1a43/
- **Markdown URL:** https://flashcards.world/flashcards/sets/103940d8-ffb1-4f0f-a295-a82ce2cc1a43.md
- **Category:** Svenska yrkes-, legitimations- och teoriprov — Socialstyrelsens Kunskapsprov (Läkare & Sjuksköterskor), SwedSec Licensiering, Fastighetsmäklare/Revisor, Jägarexamen och Körkortsprov
- **Level:** advanced
- **Languages:** sv → sv
- **Total Cards:** 32

## Flashcards (32 Cards)

| # | Front (Term / Prompt) | Back (Definition / Answer) | Example | Multiple-Choice Options |
| :--- | :--- | :--- | :--- | :--- |
| 1 | Vilka tre kumulativa förutsättningar (rekvisit) måste vara uppfyllda för att sluten psykiatrisk tvångsvård ska få ges enligt 3 § lagen (1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård (LPT)? | Patienten ska ha en allvarlig psykisk störning, ha ett oundgängligt behov av psykiatrisk heldygnsvård samt motsätta sig vården (eller sakna förmåga till grundat ställningstagande). | Till allvarlig psykisk störning räknas bland annat psykotiska tillstånd, svåra depressioner med suicidrisk och svåra maniska skov, medan enbart utvecklingsstörning inte utgör grund för LPT. | A) Patienten ska ha en allvarlig psykisk störning, ha ett oundgängligt behov av psykiatrisk heldygnsvård samt motsätta sig vården (eller sakna förmåga till grundat ställningstagande). ✓; B) 1) Allvarlig psykisk störning, 2) oundgängligt behov av kvalificerad psykiatrisk dygnetruntvård och 3) att patienten motsätter sig vården.; C) Samtliga tre rekvisit i 3 § LPT måste föreligga samtidigt för att psykiatrisk tvångsvård ska vara laglig. |
| 2 | En patient ska få 1 000 ml Ringer-Acetat som intravenös infusion under 8 timmar via ett vanligt droppaggregat (1 ml = 20 droppar). Vilken infusionshastighet gäller i ml/timme respektive i droppar/minut? | Infusionshastigheten är 125 milliliter per timme (1 000 ml delat med 8 timmar), vilket motsvarar cirka 42 droppar per minut. | Antalet droppar per minut beräknas som totala antalet droppar (1 000 ml × 20 droppar/ml = 20 000 droppar) dividerat med tiden i minuter (480 minuter), vilket ger 41,7 avrundat till 42 droppar/minut. | A) Infusionshastigheten är 125 milliliter per timme (1 000 ml delat med 8 timmar), vilket motsvarar cirka 42 droppar per minut. ✓; B) 125 ml/timme respektive 42 droppar/minut (20 000 droppar / 480 minuter = 41,7 drp/min).; C) Hastighet i pump: 125 ml/h; dropptakt med standardaggregat (20 drp/ml): 42 droppar per minut. |
| 3 | Vilka regler gäller för delegering av medicinska arbetsuppgifter enligt 6 kap. 3 § patientsäkerhetslagen och Socialstyrelsens föreskrifter (SOSFS 1997:14 och HSLF-FS 2017:37)? | Delegering kräver förenlighet med god och säker vård; beslutet ska vara skriftligt, personligt, tidsbegränsat till högst ett år och grundat på mottagarens reella kompetens. | En sjuksköterska som fått en uppgift på delegering får aldrig delegera den vidare (förbud mot underdelegering), och inom slutenvård på sjukhus får läkemedelsadministrering som huvudregel inte delegeras. | A) Personlig, skriftlig och tidsbegränsad (max 1 år) delegering baserad på reell kompetens och förenlighet med god och säker vård.; B) Enligt 6 kap. 3 § PSL bär den som delegerar ansvaret för att förvissa sig om att mottagaren kan utföra uppgiften säkert.; C) Delegering kräver förenlighet med god och säker vård; beslutet ska vara skriftligt, personligt, tidsbegränsat till högst ett år och grundat på mottagarens reella kompetens. ✓ |
| 4 | Hur är vägen till svensk sjuksköterskelegitimation via Socialstyrelsen utformad för sjuksköterskor utbildade i ett land utanför EU och EES? | Processen omfattar utbildningsgranskning, teoretiskt och praktiskt kunskapsprov, kurs i författningskunskap, tre månaders praktisk tjänstgöring samt intyg i svenska på nivå C1. | Det teoretiska kunskapsprovet måste vara godkänt innan den sökande får genomföra det praktiska provet, och språkkunskaperna kan styrkas i svenska, danska eller norska. | A) Utbildningsgranskning, teoretiskt och praktiskt kunskapsprov, författningskurs, tre månaders praktisk tjänstgöring och svenska C1.; B) Socialstyrelsens legitimationsprocess för tredjelandsutbildade sjuksköterskor med kunskapsprov i två delar och klinisk praktik.; C) Processen omfattar utbildningsgranskning, teoretiskt och praktiskt kunskapsprov, kurs i författningskunskap, tre månaders praktisk tjänstgöring samt intyg i svenska på nivå C1. ✓ |
| 5 | En patient med svår smärta är ordinerad 6 milligram morfin intravenöst. Läkemedlet finns i ampuller med styrkan 10 mg/ml som späds: 1 ml morfin (10 mg/ml) + 9 ml natriumklorid. Hur många milliliter av den spädda lösningen ska ges? | Efter spädning av 1 ml (10 mg) med 9 ml NaCl blir totalvolymen 10 ml och styrkan 1 mg/ml; för 6 mg ges 6,0 milliliter. | Beräkning: Styrkan efter spädning är 10 mg / 10 ml = 1,0 mg/ml, och volymen beräknas som ordinerad dos dividerad med styrkan: 6 mg / (1 mg/ml) = 6,0 ml. | A) Efter spädning av 1 ml (10 mg) med 9 ml NaCl blir totalvolymen 10 ml och styrkan 1 mg/ml; för 6 mg ges 6,0 milliliter. ✓; B) 6,0 ml av den spädda lösningen (eftersom 10 mg i totalt 10 ml ger styrkan 1 mg/ml).; C) Styrka efter spädning = 1 mg/ml; volym = 6 mg / 1 mg/ml = 6 ml. |
| 6 | Vilka krav ställer patientdatalagen (2008:355, PDL) på journalföring, behörighet för journalåtkomst (inre sekretess) och bevarandetid för journalhandlingar? | Legitimerad personal har journalföringsplikt, journalåtkomst kräver att personalen deltar i patientens vård eller behöver uppgifterna i arbetet, och journalen ska bevaras i minst tio år. | Att öppna en anhörigs, kollegas eller grannes elektroniska patientjournal utan en aktiv vårdrelation utgör dataintrång och kontrolleras genom vårdgivarens systematiska och återkommande loggkontroller. | A) Obligatorisk journalföring för legitimerade, minst 10 års arkiveringstid efter sista anteckningen samt strikt krav på vårdrelation för journalåtkomst.; B) Enligt patientdatalagen (2008:355) skyddas journalen av inre sekretess, loggkontroller och patientens rätt att spärra uppgifter.; C) Legitimerad personal har journalföringsplikt, journalåtkomst kräver att personalen deltar i patientens vård eller behöver uppgifterna i arbetet, och journalen ska bevaras i minst tio år. ✓ |
| 7 | Vilka tre validerade riskbedömningsinstrument används i det nationella kvalitetsregistret för preventiv äldrevård för att förebygga trycksår, fall och undernäring? | I preventiv äldrevård används Modifierad Nortonskala för trycksår (högst 20 poäng), Downtons fallriskskala för fall (minst 3 poäng) och MNA-SF för undernäring. | När en risk identifieras vid inskrivning ska vårdteamet analysera bakomliggande orsaker, sätta in evidensbaserade förebyggande åtgärder (exempelvis tryckavlastande madrass, vändschema och proteinrik kost) samt följa upp resultatet. | A) Modifierad Nortonskala (trycksår, <= 20 p), Downtons fallriskskala (fall, >= 3 p) och MNA-SF (undernäring).; B) I preventiv äldrevård används Modifierad Nortonskala för trycksår (högst 20 poäng), Downtons fallriskskala för fall (minst 3 poäng) och MNA-SF för undernäring. ✓; C) Systematisk preventiv vårdprocess med riskbedömning för trycksår, fallskador, undernäring och munhälsa (ROAG). |
| 8 | Under vilka förutsättningar får hälso- och sjukvårdspersonal bryta sekretessen och anmäla ett misstänkt brott mot en vuxen person till Polismyndigheten eller åklagare enligt 10 kap. 23 § OSL? | Sekretessen får brytas vid misstanke om fullbordat brott med lägst ett års fängelse i straffskalan (eller försök till brott med lägst två års fängelse). | Vid brott mot barn (under 18 år) enligt 3, 4 eller 6 kap. brottsbalken (vålds-, frihets- och sexualbrott) får vården däremot alltid polisanmäla oavsett straffskala enligt 10 kap. 21 § OSL. | A) Sekretessen får brytas vid misstanke om fullbordat brott med lägst ett års fängelse i straffskalan (eller försök till brott med lägst två års fängelse). ✓; B) Kräver att brottets minimistraff är minst 1 års fängelse (t.ex. grov misshandel eller våldtäkt), men vid vålds- och sexualbrott mot barn gäller ingen lägsta straffgräns.; C) Enligt 10 kap. 21 och 23 §§ OSL får vården lämna uppgifter till polis vid grova brott (minimistraff >= 1 års fängelse) samt vid brott mot underåriga. |
| 9 | Vilka fem faser utgör omvårdnadsprocessen och hur kopplas de till dokumentationsmodellen VIPS i svensk omvårdnad? | Omvårdnadsprocessens fem steg är bedömning (datainsamling), omvårdnadsdiagnos, planering (mål och ordinationer), genomförande (omvårdnadsåtgärder) samt utvärdering (omvårdnadsresultat). | Förkortningen VIPS står för Välbefinnande, Integritet, Prevention och Säkerhet (omvårdnadens fyra mål) och strukturerar patientjournalen utifrån omvårdnadsanamnes, omvårdnadsstatus, omvårdnadsdiagnos, mål, åtgärder och resultat. | A) Omvårdnadsprocessens fem steg är bedömning (datainsamling), omvårdnadsdiagnos, planering (mål och ordinationer), genomförande (omvårdnadsåtgärder) samt utvärdering (omvårdnadsresultat). ✓; B) Bedömning, diagnos, planering, genomförande och utvärdering dokumenterade enligt VIPS-strukturen.; C) Systematisk problemlösningsmodell i fem steg för personcentrerad omvårdnad och strukturerad journalföring. |
| 10 | Vad är målet med hälso- och sjukvården och hur rangordnas den etiska plattformens tre principer enligt 3 kap. 1 § och 4 kap. 1 § hälso- och sjukvårdslagen (2017:30, HSL)? | Målet är god hälsa och vård på lika villkor, styrt av människovärdesprincipen främst, därefter behovs- och solidaritetsprincipen och sist kostnadseffektivitetsprincipen. | Enligt 4 kap. 1 § HSL ska den som har det största behovet av hälso- och sjukvård ges företräde till vården, oberoende av social ställning, ålder eller betalningsförmåga. | A) Målet är god hälsa och vård på lika villkor, styrt av människovärdesprincipen främst, därefter behovs- och solidaritetsprincipen och sist kostnadseffektivitetsprincipen. ✓; B) God hälsa och vård på lika villkor; prioriteringsordning: 1) människovärdesprincipen, 2) behovs- och solidaritetsprincipen, 3) kostnadseffektivitetsprincipen.; C) Enligt 3 kap. 1 § och 4 kap. 1 § HSL ges företräde åt patienten med störst medicinskt och omvårdnadsmässigt vårdbehov. |
| 11 | På vilka två grunder kan tvångsvård av barn och unga beslutas enligt 2 och 3 §§ lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU)? | Vård enligt 2 § LVU beslutas vid misshandel eller omsorgsbrister i hemmiljön, medan 3 § LVU gäller den unges eget missbruk eller socialt nedbrytande beteende. | LVU-vård på grund av brister i hemmiljön (2 §) kan inledas för personer under 18 år, medan vård på grund av eget beteende (3 §) kan pågå till 21 års ålder. | A) Vård enligt 2 § LVU beslutas vid misshandel eller omsorgsbrister i hemmiljön, medan 3 § LVU gäller den unges eget missbruk eller socialt nedbrytande beteende. ✓; B) 2 § LVU: brister i hemmiljön/omsorgen (upp till 18 år); 3 § LVU: den unges eget missbruk, kriminalitet eller destruktiva beteende (upp till 20/21 år).; C) Förvaltningsrätten beslutar om LVU efter ansökan av socialnämnden, och socialnämnden kan besluta om omedelbart omhändertagande enligt 6 § LVU. |
| 12 | Under vilka förutsättningar och hur länge får fastspänning med bälte (bältesläggning) och avskiljning användas enligt 19 och 20 §§ LPT? | Fastspänning med bälte får ske i högst fyra timmar vid omedelbar skadefara och avskiljning får beslutas för högst åtta timmar. | Vid fastspänning enligt 19 § LPT måste vårdpersonal vara personligen närvarande under hela tiden bältesläggningen pågår, och vid förlängning utöver 4 respektive 8 timmar ska IVO underrättas utan dröjsmål. | A) Bältesläggning i högst 4 timmar (med ständig personalnärvaro vid omedelbar skadefara) och avskiljning i högst 8 timmar enligt 19–20 §§ LPT.; B) Beslutas av chefsöverläkaren och ska omedelbart rapporteras till Inspektionen för vård och omsorg (IVO) om tidsgränsen 4 eller 8 timmar överskrids.; C) Fastspänning med bälte får ske i högst fyra timmar vid omedelbar skadefara och avskiljning får beslutas för högst åtta timmar. ✓ |
| 13 | Vilka kontroller måste utföras vid patientens sängkant omedelbart före start av en erytrocyttransfusion, och hur handläggs en misstänkt akut transfusionsreaktion? | Vid sängkanten kontrolleras att patientens personnummer stämmer med blodenhetens följesedel, blodgrupp, tappningsnummer och giltigt BAS- eller MG-test; vid reaktion avbryts transfusionen direkt. | Om patienten under transfusionen får frossa, feber, bröst- eller ländryggssmärta, dyspné eller blodtrycksfall avbryts transfusionen, infarten hålls öppen med ny NaCl 0,9 % och läkare tillkallas. | A) Sängkantskontroll av ID, blodgrupp, tappningsnummer och giltigt BAS-/MG-test; vid transfusionsreaktion stoppas blodet direkt medan veninfarten behålls öppen med koksalt.; B) Vid sängkanten kontrolleras att patientens personnummer stämmer med blodenhetens följesedel, blodgrupp, tappningsnummer och giltigt BAS- eller MG-test; vid reaktion avbryts transfusionen direkt. ✓; C) Identitets- och förenlighetskontroll vid patienten samt övervakning av vitalparametrar före, under de första 15 minuterna och efter transfusionen. |
| 14 | När får hälso- och sjukvård ges till en vuxen patient utan samtycke med stöd av 4 kap. 4 § patientlagen (2014:821) och nödrätten i 24 kap. 4 § brottsbalken? | Akut vård ska ges för att avvärja fara som allvarligt hotar patientens liv eller hälsa när patientens vilja på grund av medvetslöshet inte kan utredas. | Bestämmelsen i 4 kap. 4 § patientlagen gäller endast akuta nödsituationer där patienten tillfälligt saknar beslutsförmåga; den ger inte stöd för långvarig vård av personer med demenssjukdom som motsätter sig insatser. | A) Vid akut och allvarlig fara för liv eller hälsa när patientens inställning inte kan klarläggas på grund av exempelvis medvetslöshet.; B) Akut vård ska ges för att avvärja fara som allvarligt hotar patientens liv eller hälsa när patientens vilja på grund av medvetslöshet inte kan utredas. ✓; C) Enligt 4 kap. 4 § patientlagen får akut livräddande vård ges när samtycke inte kan inhämtas. |
| 15 | När är tvångsvård enligt 4 § lagen (1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall (LVM) tillämplig och vilken anmälningsplikt har läkare enligt 6 § LVM? | LVM gäller vid fortgående missbruk av alkohol, narkotika eller flyktiga lösningsmedel när frivillig vård är otillräcklig och allvarlig hälso-, social- eller skaderisk föreligger. | Enligt 6 § LVM ska en läkare genast göra en LVM-anmälan till socialnämnden om läkaren möter någon med misstänkt LVM-behov som inte kan ges tillfredsställande vård inom sjukvården. | A) Fortgående missbruk med hälso-, social- eller våldsindikation där frivillig vård är otillräcklig (4 § LVM); vårdtiden är högst sex månader.; B) LVM gäller vid fortgående missbruk av alkohol, narkotika eller flyktiga lösningsmedel när frivillig vård är otillräcklig och allvarlig hälso-, social- eller skaderisk föreligger. ✓; C) Läkare har lagstadgad anmälningsplikt till socialnämnden enligt 6 § LVM när patientens vårdbehov inte kan lösas inom hälso- och sjukvården. |
| 16 | Hur är kommunikationsverktyget SBAR uppbyggt och varför används det vid överrapportering och akut telefonkonsultation i vården? | SBAR står för Situation (patient och anledning), Bakgrund (kort sjukhistoria), Aktuellt tillstånd (vitalparametrar enligt A–E och NEWS2) samt Rekommendation (förslag på åtgärd). | Genom att avsluta med en tydlig rekommendation och be mottagaren upprepa ordinationen (säker kommunikation med kvittering) minskas risken för missförstånd och vårdskador i akuta lägen. | A) Strukturerad informationsöverföring i fyra steg: Situation, Bakgrund, Aktuellt tillstånd och Rekommendation.; B) Standardiserad modell för patientsäker rapportering inom och mellan vårdteam.; C) SBAR står för Situation (patient och anledning), Bakgrund (kort sjukhistoria), Aktuellt tillstånd (vitalparametrar enligt A–E och NEWS2) samt Rekommendation (förslag på åtgärd). ✓ |
| 17 | Vilka sex fysiologiska vitalparametrar ingår i bedömningsskalan NEWS2 och vid vilken poängnivå föreligger hög klinisk risk? | Parametrarna är andningsfrekvens, syremättnad, systoliskt blodtryck, puls, medvetandegrad (ACVPU) och kroppstemperatur (+2 poäng vid tillförd syrgas); minst 7 poäng innebär hög klinisk risk. | En sammanlagd NEWS2-poäng på 5–6 (eller 3 poäng i en enskild parameter) utgör medelhög risk som kräver skyndsam läkarbedömning, medan 7 poäng eller mer kräver omedelbar bedömning av akutteam och kontinuerlig övervakning. | A) Parametrarna är andningsfrekvens, syremättnad, systoliskt blodtryck, puls, medvetandegrad (ACVPU) och kroppstemperatur (+2 poäng vid tillförd syrgas); minst 7 poäng innebär hög klinisk risk. ✓; B) Andningsfrekvens, syremättnad, systoliskt BT, puls, medvetandegrad och temperatur (+2 p för syrgas); >= 7 poäng är hög klinisk risk.; C) Standardiserad skala för tidig upptäckt av sviktande vitalfunktioner där 0–4 p är låg risk, 5–6 p medelhög risk och >= 7 p hög risk. |
| 18 | Vilka skyldigheter har behandlande läkare och patient vid konstaterad allmänfarlig sjukdom enligt smittskyddslagen (2004:168)? | Läkaren ska ge individuella förhållningsregler, genomföra smittspårning och anmäla fallet i SmiNet till smittskyddsläkaren och Folkhälsomyndigheten, och patienten är skyldig att medverka. | Undersökning, vård och läkemedel för allmänfarliga sjukdomar (exempelvis salmonella, klamydia, gonorré, tuberkulos, hepatit B/C och hiv) är kostnadsfria för patienten enligt smittskyddslagen. | A) Läkaren ska ge individuella förhållningsregler, genomföra smittspårning och anmäla fallet i SmiNet till smittskyddsläkaren och Folkhälsomyndigheten, och patienten är skyldig att medverka. ✓; B) Anmälningsplikt till smittskyddsläkaren och Folkhälsomyndigheten, obligatorisk smittspårning, förhållningsregler samt kostnadsfri undersökning och behandling.; C) Enligt smittskyddslagen (2004:168) omfattas allmänfarliga sjukdomar av smittspårningsplikt och förhållningsregler som kan överklagas till smittskyddsläkaren. |
| 19 | Vad innebär kravet på samtycke, självbestämmande och rätten till ny medicinsk bedömning enligt 4 kap. 1–2 §§ och 8 kap. 1 § patientlagen (2014:821)? | Vård kräver patientens samtycke om inte tvångsvårdslag gäller, och patient med livshotande eller särskilt allvarlig sjukdom har rätt till en ny medicinsk bedömning. | Om den nya medicinska bedömningen utmynnar i ett alternativt behandlingsförslag ska patienten erbjudas den behandlingen om den står i överensstämmelse med vetenskap och beprövad erfarenhet och kostnaden är försvarlig. | A) Krav på informerat samtycke före vårdåtgärd (4 kap. PL) samt rätt till förnyad medicinsk bedömning vid särskilt allvarlig sjukdom (8 kap. PL).; B) Patienten kan när som helst återkalla sitt samtycke och har vid livshotande tillstånd rätt till ny bedömning av en annan läkare.; C) Vård kräver patientens samtycke om inte tvångsvårdslag gäller, och patient med livshotande eller särskilt allvarlig sjukdom har rätt till en ny medicinsk bedömning. ✓ |
| 20 | Vilken lagstadgad skyldighet har all hälso- och sjukvårdspersonal enligt 14 kap. 1 § socialtjänstlagen (2001:453) när det gäller barn som far illa eller misstänks fara illa? | Personalen är skyldig att genast göra en orosanmälan till socialnämnden vid kännedom eller misstanke om att ett barn far illa, vilket bryter sekretessen. | Orosanmälan enligt 14 kap. 1 § socialtjänstlagen kräver inte att vårdpersonalen har bevis eller utrett saken, och skyldigheten gäller även om ett barn bevittnar våld i hemmet. | A) Personalen är skyldig att genast göra en orosanmälan till socialnämnden vid kännedom eller misstanke om att ett barn far illa, vilket bryter sekretessen. ✓; B) Omedelbar och tvingande anmälningsplikt (orosanmälan) till socialtjänsten vid kännedom eller misstanke om att ett barn under 18 år far illa.; C) Enligt 14 kap. 1 § SoL och 10 kap. 28 § OSL bryter anmälningsplikten om barn som far illa alltid sekretessen. |
| 21 | Hur är sekretessen inom offentlig hälso- och sjukvård utformad enligt 25 kap. 1 § offentlighets- och sekretesslagen (2009:400, OSL) och vad innebär omvänt skaderekvisit? | Inom offentlig vård råder stark sekretess med omvänt skaderekvisit: utgångspunkten är tystnadsplikt och uppgifter får endast lämnas ut om ingen lider men. | Inom enskilt bedriven (privat) hälso- och sjukvård regleras motsvarande tystnadsplikt i 6 kap. 12–16 §§ patientsäkerhetslagen, där obehörigt röjande av patientuppgifter är förbjudet. | A) Omvänt skaderekvisit i 25 kap. 1 § OSL: presumtion för sekretess; utlämnande kräver samtycke, lagstöd eller att det står klart att ingen lider men.; B) Inom offentlig vård råder stark sekretess med omvänt skaderekvisit: utgångspunkten är tystnadsplikt och uppgifter får endast lämnas ut om ingen lider men. ✓; C) Stark hälso- och sjukvårdssekretess där tystnadsplikten gäller även mot närstående, polis och andra myndigheter om inte sekretessbrytande regel finns. |
| 22 | Vilka huvudprinciper gäller för iordningställande, administrering och överlämnande av läkemedel enligt Socialstyrelsens föreskrifter (HSLF-FS 2017:37)? | Den som iordningställer ett läkemedel mot signerad ordination ska själv administrera det efter kontroll av patientidentitet, läkemedelsnamn, styrka, form, dos, administreringssätt och tidpunkt. | Vid kontinuerlig infusion av läkemedel ska ansvaret för pågående infusion överrapporteras strukturerat och dokumenteras med tidpunkt och signatur vid skiftbyte. | A) Samma person ska iordningställa och administrera läkemedlet efter kontroll mot ordination och identitetskontroll (personnummer/ID-band) samt signera i läkemedelslistan.; B) Enligt HSLF-FS 2017:37 kontrolleras rätt patient, rätt läkemedel, rätt styrka, rätt dos, rätt administreringssätt och rätt tid.; C) Den som iordningställer ett läkemedel mot signerad ordination ska själv administrera det efter kontroll av patientidentitet, läkemedelsnamn, styrka, form, dos, administreringssätt och tidpunkt. ✓ |
| 23 | Vilka bindande krav på basala hygienrutiner gäller för all personal i vård- och omsorgsarbete enligt Socialstyrelsens föreskrifter (SOSFS 2015:10)? | Arbetskläder ska ha korta ärmar, händer och underarmar ska vara fria från ringar, klockor och nagellack, och handdesinfektion ska utföras före och efter patientkontakt. | Engångsförkläde av plast och skyddshandskar ska användas vid kontakt med kroppsvätskor, och vid misstänkt tarminfektion med calicivirus eller Clostridioides difficile tvättas händerna med tvål och vatten före handdesinfektion. | A) Kortärmad arbetsdräkt, inga ringar/klockor/nagellack, handdesinfektion före och efter patientkontakt samt handskar och plastförkläde vid risk för kroppsvätskor.; B) Enligt SOSFS 2015:10 gäller basala hygienrutiner vid all direkt vård- och omsorgskontakt oavsett känd smitta.; C) Arbetskläder ska ha korta ärmar, händer och underarmar ska vara fria från ringar, klockor och nagellack, och handdesinfektion ska utföras före och efter patientkontakt. ✓ |
| 24 | En transportabel syrgasflaska har volymen 2,5 liter och manometern visar ett tryck på 120 bar. Hur länge räcker syrgasen om patienten ordineras ett flöde på 5 liter per minut? | Den tillgängliga gasvolymen är 2,5 liter gånger 120 bar (300 liter syrgas), vilket vid flödet 5 liter per minut räcker i 60 minuter. | I klinisk praxis vid patienttransport räknar man alltid med en säkerhetsmarginal så att flaskan byts i god tid innan trycket sjunker mot noll. | A) Den tillgängliga gasvolymen är 2,5 liter gånger 120 bar (300 liter syrgas), vilket vid flödet 5 liter per minut räcker i 60 minuter. ✓; B) 60 minuter (1 timme), beräknat som (2,5 l × 120 bar) / 5 l/min = 300 l / 5 l/min = 60 min.; C) Gasvolymen 300 liter dividerat med flödet 5 liter/minut ger en drifttid på 60 minuter. |
| 25 | Vilken lagstadgad skyldighet har den enskilda sjuksköterskan eller läkaren vid risk för vårdskada eller inträffad vårdskada enligt 6 kap. 4 § patientsäkerhetslagen? | Hälso- och sjukvårdspersonalen är skyldig att bidra till hög patientsäkerhet och ska rapportera risker för vårdskador samt inträffade vårdskador till vårdgivaren. | Personalen rapporterar avvikelsen internt i vårdgivarens avvikelsesystem, varefter det är vårdgivaren (verksamhetschefen eller chefläkaren) som ansvarar för utredning och eventuell lex Maria-anmälan till IVO. | A) Skyldighet för all hälso- och sjukvårdspersonal att rapportera risker och inträffade vårdskador till vårdgivaren.; B) Hälso- och sjukvårdspersonalen är skyldig att bidra till hög patientsäkerhet och ska rapportera risker för vårdskador samt inträffade vårdskador till vårdgivaren. ✓; C) Enligt 6 kap. 4 § PSL rapporterar personalen internt till vårdgivaren, som i sin tur ansvarar för lex Maria-anmälan till IVO. |
| 26 | Vilka formkrav och tidsfrister gäller för vårdintyg (4 § LPT), kvarhållningsbeslut (6 § LPT) och intagningsbeslut (6 b § LPT) vid psykiatrisk tvångsvård? | Legitimerad läkare utfärdar vårdintyg efter personlig undersökning, och efter ankomst till vårdinrättningen ska chefsöverläkaren (specialist i psykiatri) fatta intagningsbeslut senast inom 24 timmar. | Det måste vara två olika läkare (tvåläkarprövning) som utfärdar vårdintyget enligt 4 § LPT respektive fattar intagningsbeslutet enligt 6 b § LPT, och vårdintyget får inte vara äldre än fyra dagar. | A) Legitimerad läkare skriver vårdintyg (§ 4); specialistkompetent läkare fattar intagningsbeslut (§ 6 b) inom 24 timmar från ankomsten till kliniken.; B) Tvåläkarprövning i LPT: vårdintyg av legitimerad läkare och intagningsbeslut av chefsöverläkare inom högst 24 timmar.; C) Legitimerad läkare utfärdar vårdintyg efter personlig undersökning, och efter ankomst till vårdinrättningen ska chefsöverläkaren (specialist i psykiatri) fatta intagningsbeslut senast inom 24 timmar. ✓ |
| 27 | Hur definieras vårdskada respektive allvarlig vårdskada i 1 kap. 5 § patientsäkerhetslagen (2010:659), och när ska vårdgivaren göra en lex Maria-anmälan? | Vårdskada är undvikbar skada i vården; är skadan bestående eller har lett till väsentligt ökat vårdbehov eller dödsfall ska lex Maria-anmälan göras till IVO. | Enligt 3 kap. 5 § PSL ska vårdgivaren snarast anmäla händelser som har medfört eller hade kunnat medföra en allvarlig vårdskada till Inspektionen för vård och omsorg (IVO) samt bifoga en internutredning. | A) Undvikbar skada i vården (vårdskada); vid bestående skada, väsentligt ökat vårdbehov eller dödsfall (eller risk därför) anmäls händelsen enligt lex Maria till IVO.; B) Vårdskada är undvikbar skada i vården; är skadan bestående eller har lett till väsentligt ökat vårdbehov eller dödsfall ska lex Maria-anmälan göras till IVO. ✓; C) Enligt 1 kap. 5 § och 3 kap. 5 § PSL utreder vårdgivaren händelsen och anmäler allvarlig vårdskada till IVO. |
| 28 | Hur många milligram verksam substans per milliliter (mg/ml) innehåller en infusionslösning med glukos 5 procent (50 g/l), och hur mycket glukos i gram får patienten av 500 ml? | En lösning på 5 procent innehåller 50 milligram per milliliter (1 procent motsvarar alltid 10 mg/ml), och 500 milliliter ger patienten totalt 25 gram glukos. | På samma sätt motsvarar natriumklorid 0,9 procent en koncentration på 9 mg/ml (9 gram per 1 000 ml), och lokalbedövningsmedlet lidokain 1 procent har styrkan 10 mg/ml. | A) En lösning på 5 procent innehåller 50 milligram per milliliter (1 procent motsvarar alltid 10 mg/ml), och 500 milliliter ger patienten totalt 25 gram glukos. ✓; B) 50 mg/ml (eftersom 1 % = 10 mg/ml) och totalt 25 g glukos i 500 ml infusionsvätska.; C) 5 % = 5 g per 100 ml = 50 mg/ml; 500 ml × 50 mg/ml = 25 000 mg = 25 g. |
| 29 | Vilka särskilda krav och tidsfrister gäller vid konvertering från frivillig psykiatrisk slutenvård till tvångsvård enligt 11–12 §§ LPT? | Utöver grundrekvisiten krävs farorekvisit (fara att allvarligt skada sig eller annan), intagningsbeslut inom 24 timmar och anmälan till förvaltningsrätten inom fyra dagar. | Vid vanlig intagning enligt 6 b § LPT får tvångsvården pågå i upp till fyra veckor innan ansökan till förvaltningsrätten krävs, men vid konvertering enligt 11 § LPT måste rätten kopplas in inom fyra dagar. | A) Kräver farorekvisit (fara att allvarligt skada sig själv eller annan), tvåläkarprövning inom 24 timmar och anmälan till förvaltningsrätten inom 4 dagar.; B) Utöver grundrekvisiten krävs farorekvisit (fara att allvarligt skada sig eller annan), intagningsbeslut inom 24 timmar och anmälan till förvaltningsrätten inom fyra dagar. ✓; C) Enligt 11–12 §§ LPT har konvertering skärpta rättssäkerhetskrav med farokriterium och obligatorisk domstolsprövning inom fyra dagar. |
| 30 | Vilka är den palliativa vårdens fyra hörnstenar enligt Socialstyrelsens nationella kunskapsstöd, och vilka fyra basläkemedel ordineras vid behov i livets slutskede? | Hörnstenarna är symtomlindring, teamarbete, kommunikation och närståendestöd; de fyra subkutana basläkemedlen är morfin (smärta/andnöd), midazolam (ångest), haloperidol (illamående) och glykopyrron (rosslighet). | Övergången till palliativ vård i livets slutskede föregås av ett dokumenterat brytpunktssamtal där ansvarig läkare tillsammans med sjuksköterska, patient och närstående anpassar vårdens mål till renodlad symtomlindring och livskvalitet. | A) Hörnstenar: symtomlindring, teamarbete, kommunikation och närståendestöd; basläkemedel: opioid (morfin), bensodiazepin (midazolam), neuroleptikum (haloperidol) och antikolinergikum (glykopyrron).; B) Palliativ vård vilar på fyra hörnstenar, brytpunktssamtal och subkutana vidbehovsordinationer mot smärta, ångest, illamående/oro och luftvägssekretion.; C) Hörnstenarna är symtomlindring, teamarbete, kommunikation och närståendestöd; de fyra subkutana basläkemedlen är morfin (smärta/andnöd), midazolam (ångest), haloperidol (illamående) och glykopyrron (rosslighet). ✓ |
| 31 | Vad är skillnaden mellan lex Maria och lex Sarah avseende tillämpningsområde och vad som ska anmälas? | Lex Maria gäller allvarlig vårdskada inom hälso- och sjukvården (PSL), medan lex Sarah gäller missförhållanden inom socialtjänst, äldreomsorg och LSS-verksamhet. | På ett äldreboende kan både lex Maria och lex Sarah vara aktuella: ett läkemedelsfel med allvarlig skada utreds enligt lex Maria, medan fysiska övergrepp eller vanvård i omsorgen utreds enligt lex Sarah. | A) Lex Maria avser allvarliga vårdskador i hälso- och sjukvården; lex Sarah avser missförhållanden i socialtjänst, omsorg om äldre och LSS.; B) Lex Maria gäller allvarlig vårdskada inom hälso- och sjukvården (PSL), medan lex Sarah gäller missförhållanden inom socialtjänst, äldreomsorg och LSS-verksamhet. ✓; C) I båda fallen rapporterar personalen internt till arbetsgivaren/vårdgivaren, som utreder och anmäler allvarliga fall till IVO. |
| 32 | Vilka grundläggande skyldigheter och vilket yrkesansvar har hälso- och sjukvårdspersonal enligt 6 kap. 1 och 2 §§ patientsäkerhetslagen (2010:659, PSL)? | Personalen ska arbeta enligt vetenskap och beprövad erfarenhet, ge sakkunnig och omsorgsfull vård samt själv bära ansvaret för hur arbetsuppgifterna fullgörs. | Det personliga yrkesansvaret enligt 6 kap. 2 § PSL innebär att en legitimerad sjuksköterska ansvarar för sin egen bedömning och läkemedelsadministrering även vid hög arbetsbelastning. | A) Arbete enligt vetenskap och beprövad erfarenhet, sakkunnig och omsorgsfull vård med omtanke och respekt samt personligt yrkesansvar.; B) Personalen ska arbeta enligt vetenskap och beprövad erfarenhet, ge sakkunnig och omsorgsfull vård samt själv bära ansvaret för hur arbetsuppgifterna fullgörs. ✓; C) Enligt 6 kap. 1–2 §§ PSL bär varje yrkesutövare själv ansvaret för hur han eller hon fullgör sina arbetsuppgifter. |

---
Study this deck interactively with FSRS-6 spaced repetition, audio review, and multiple-choice mode at [Flashcards World](https://flashcards.world/flashcards/sets/103940d8-ffb1-4f0f-a295-a82ce2cc1a43/).
