# Socialstyrelsens Kunskapsprov för läkare (Umeå universitet) — Klinisk medicin och akutsjukvård

> Klinisk förberedelse inför Socialstyrelsens kunskapsprov för läkare (Umeå universitet): internmedicin, kardiologi, kirurgi, akutsjukvård, infektion, neurologi, pediatrik, gynekologi/obstetrik och psykiatri (STEMI/NSTEMI, hjärtsvikt, Sepsis-3/SOFA, akut buk, DKA, preeklampsi, barninfektioner, suicidriskbedömning och nationella vårdprogram).

- **Canonical URL:** https://flashcards.world/flashcards/sets/38bd182d-e9c2-4a56-ad66-1846dfae60b1/
- **Markdown URL:** https://flashcards.world/flashcards/sets/38bd182d-e9c2-4a56-ad66-1846dfae60b1.md
- **Category:** Svenska yrkes-, legitimations- och teoriprov — Socialstyrelsens Kunskapsprov (Läkare & Sjuksköterskor), SwedSec Licensiering, Fastighetsmäklare/Revisor, Jägarexamen och Körkortsprov
- **Level:** advanced
- **Languages:** sv → sv
- **Total Cards:** 32

## Flashcards (32 Cards)

| # | Front (Term / Prompt) | Back (Definition / Answer) | Example | Multiple-Choice Options |
| :--- | :--- | :--- | :--- | :--- |
| 1 | Hur handläggs feber (>= 38,0 °C) utan tydligt fokus hos ett spädbarn under 3 månaders ålder jämfört med en enkel feberkramp hos ett barn mellan 6 månader och 5 år? | Feber minst 38,0 grader hos spädbarn under 3 månader kräver akut sepsisutredning på barnklinik, medan enkel feberkramp (6 månader–5 år, under 15 minuter) är godartad. | Om en feberkramp pågår i mer än 5 minuter bryts anfallet akut med midazolam i kindhålan, och vid komplicerad feberkramp (över 15 minuter, fokala inslag eller upprepade anfall samma dygn) krävs utvidgad utredning. | A) Spädbarn < 3 mån med feber >= 38,0 °C utreds akut på barnklinik för sepsis/meningit/UVI; enkel feberkramp (6 mån–5 år, generaliserad, < 15 min) är godartad när meningit uteslutits.; B) Feber hos nyfödda och spädbarn under tre månader är alltid ett akutfall, medan okomplicerad feberkramp hos småbarn inte ger ökad risk för hjärnskada.; C) Feber minst 38,0 grader hos spädbarn under 3 månader kräver akut sepsisutredning på barnklinik, medan enkel feberkramp (6 månader–5 år, under 15 minuter) är godartad. ✓ |
| 2 | Vilka är de fyra huvudorsakerna (de fyra T:na) till primär postpartumblödning (PPH > 1 000 ml inom 24 timmar efter förlossning) och hur ser den akuta handläggningen ut? | Orsakerna är Tonus (uterusatoni, vanligast), Vävnad (placentarest), Trauma (bristning) och Trombin (koagulopati); akut ges uterusmassage, blåstömning, oxytocin, tranexamsyra och vid behov ballongtamponad. | En fylld urinblåsa hindrar livmodern från att dra ihop sig efter placentas avgång, varför tappning av urinblåsan och bimanuell uterusmassage alltid utförs omedelbart parallellt med oxytocin och tranexamsyra. | A) Tonus (atoni 70 %), Vävnad (placentarest), Trauma (bristning) och Trombin (koagulopati); åtgärdas med uterusmassage, blåstömning, oxytocin, tranexamsyra och exeres/suturering/ballongtamponad.; B) Orsakerna är Tonus (uterusatoni, vanligast), Vävnad (placentarest), Trauma (bristning) och Trombin (koagulopati); akut ges uterusmassage, blåstömning, oxytocin, tranexamsyra och vid behov ballongtamponad. ✓; C) Uterusatoni är vanligaste orsaken till postpartumblödning och behandlas stegvis med kompression, farmaka (oxytocin, ergotamin, prostaglandiner, tranexamsyra) och kirurgisk hemostas. |
| 3 | Hur är Socialstyrelsens kunskapsprov för läkare med utbildning utanför EU och EES (anordnat av Umeå universitet) uppbyggt och hur många provförsök medges? | Kunskapsprovet omfattar ett teoretiskt datorprov under två dagar (högst fem försök) och ett praktiskt OSCE-prov (högst tre försök), följt av författningskurs och sex månaders praktik. | Det teoretiska delprovet prövar kliniskt beslutsfattande inom internmedicin, kirurgi, akutsjukvård, pediatrik, gynekologi/obstetrik och psykiatri på svenska, och måste vara godkänt före anmälan till det praktiska delprovet. | A) Teoretiskt delprov (max 5 försök) och praktiskt OSCE-prov (max 3 försök) vid Umeå universitet, därefter författningskurs och 6 månaders praktisk tjänstgöring.; B) Kunskapsprovet omfattar ett teoretiskt datorprov under två dagar (högst fem försök) och ett praktiskt OSCE-prov (högst tre försök), följt av författningskurs och sex månaders praktik. ✓; C) Tvådelat kunskapsprov på svenska (teori + praktiskt OSCE) som krav för svensk läkarlegitimation efter tredjelandsutbildning. |
| 4 | Vilka fyra prognosförbättrande läkemedelsgrupper utgör basbehandlingen vid kronisk hjärtsvikt med nedsatt ejektionsfraktion (HFrEF, LVEF <= 40 procent) enligt svenska och europeiska riktlinjer? | De fyra basläkemedlen vid HFrEF är ACE-hämmare (eller ARNI/ARB), betablockerare, mineralkortikoidreceptorantagonist (spironolakton eller eplerenon) samt SGLT2-hämmare (dapagliflozin eller empagliflozin). | Samtliga fyra läkemedelsklasser bör sättas in tidigt och titreras till måldos under kontroll av blodtryck, kreatinin och kalium, medan loopdiuretika (furosemid) ges symtomatiskt vid tecken på vätskeretention. | A) Fyra pelare vid HFrEF: 1) ACE-hämmare/ARNI, 2) betablockerare, 3) MRA (aldosteronantagonist) och 4) SGLT2-hämmare.; B) Kombination av RAAS-blockad (ACEi/ARNI), betablockad (bisoprolol/metoprolol/karvedilol), MRA och SGLT2-hämmare vid LVEF <= 40 %.; C) De fyra basläkemedlen vid HFrEF är ACE-hämmare (eller ARNI/ARB), betablockerare, mineralkortikoidreceptorantagonist (spironolakton eller eplerenon) samt SGLT2-hämmare (dapagliflozin eller empagliflozin). ✓ |
| 5 | Hur definieras preeklampsi, HELLP-syndrom och eklampsi under graviditet, och vilka läkemedel används för akut blodtryckssänkning respektive krampprofylax/kramphävning? | Preeklampsi är blodtryck minst 140/90 mmHg efter vecka 20 med proteinuri eller organpåverkan; behandlas med labetalol eller nifedipin, magnesiumsulfat mot eklampsi samt förlossning. | Under graviditet är ACE-hämmare, angiotensinreceptorblockerare (ARB) och direktverkande reninhämmare absolut kontraindicerade på grund av fosterskadande effekter (fetopati och fetalt njursviktsyndrom). | A) Preeklampsi är blodtryck minst 140/90 mmHg efter vecka 20 med proteinuri eller organpåverkan; behandlas med labetalol eller nifedipin, magnesiumsulfat mot eklampsi samt förlossning. ✓; B) BT >= 140/90 mmHg efter v. 20 + proteinuri/organpåverkan; behandlas med labetalol/nifedipin, magnesiumsulfat iv mot eklampsi (och betametason för lungmognad före v. 34) samt förlossning.; C) Magnesiumsulfat är förstahandsval vid både hotande eklampsi och pågående eklamptiskt krampanfall, medan förlossning är den enda kausala behandlingen. |
| 6 | Vad innebär Charcots triad vid akut kolangit respektive Atlanta-kriterierna vid akut pankreatit, och när är akut ERCP indicerad? | Charcots triad vid kolangit är feber, ikterus och högersidig buksmärta (kräver antibiotika och ERCP); akut pankreatit kräver minst två av tre Atlanta-kriterier. | Vid akut kolangit (och vid gallstenspankreatit komplicerad av samtidig kolangit eller gallvägsobstruktion) krävs intravenöst bredspektrumantibiotika (piperacillin/tazobactam) och akut gallvägsavlastning med ERCP. | A) Charcots triad (feber, ikterus, högersidig buksmärta) vid kolangit kräver antibiotika + ERCP; akut pankreatit kräver >= 2 av 3 Atlanta-kriterier och behandlas främst med riklig Ringer-Acetat.; B) Charcots triad vid kolangit är feber, ikterus och högersidig buksmärta (kräver antibiotika och ERCP); akut pankreatit kräver minst två av tre Atlanta-kriterier. ✓; C) Akut kolangit och gallstenspankreatit med gallstas behandlas med endoskopisk sfinkterotomi och stenextraktion/stentning via ERCP. |
| 7 | Vilka specifika antidoter används vid akut förgiftning med paracetamol, opioider, bensodiazepiner respektive kolmonoxid (koloxid)? | Vid paracetamolintoxikation ges intravenöst acetylcystein, vid opioidöverdos ges naloxon, vid ren bensodiazepinöverdos flumazenil (med försiktighet för kramper) och vid kolmonoxidförgiftning 100 procent syrgas. | Vid paracetamolintoxikation ger N-acetylcystein nästan hundraprocentigt skydd mot leverskada om infusionen startas inom 8–10 timmar från tablettintaget genom att återställa leverns glutationförråd. | A) Paracetamol -> acetylcystein iv; opioider -> naloxon; bensodiazepiner -> flumazenil (försiktighet för kramper); kolmonoxid -> 100 % syrgas / tryckkammarbehandling.; B) Vid paracetamolintoxikation ges intravenöst acetylcystein, vid opioidöverdos ges naloxon, vid ren bensodiazepinöverdos flumazenil (med försiktighet för kramper) och vid kolmonoxidförgiftning 100 procent syrgas. ✓; C) Acetylcystein skyddar levern mot toxisk paracetamolmetabolit, medan naloxon snabbt reverserar opioidutlöst andningsdepression. |
| 8 | Hur ser den stegvisa läkemedelsbehandlingen ut vid konvulsivt status epilepticus hos vuxna enligt svenska neurologiska riktlinjer? | Steg 1 är bensodiazepin (midazolam eller diazepam), steg 2 är levetiracetam, fosfenytoin eller valproat intravenöst, och steg 3 är narkos med propofol på IVA. | Parallellt med kramphävande läkemedel säkras fri luftväg och syrgas, blodglukos kontrolleras omedelbart (vid hypoglykemi ges tiamin 200 mg intravenöst före glukos) och utlösande orsak utreds. | A) Steg 1 är bensodiazepin (midazolam eller diazepam), steg 2 är levetiracetam, fosfenytoin eller valproat intravenöst, och steg 3 är narkos med propofol på IVA. ✓; B) Steg 1 (5 min): bensodiazepin (midazolam/diazepam); Steg 2 (10–20 min): levetiracetam, fosfenytoin eller valproat iv; Steg 3 (30–60 min): intubation och narkos (propofol/tiopental) med EEG.; C) Akut kramphävning inleds med bensodiazepin, följs av intravenöst antiepileptikum och vid terapiresistens nedsövning på intensivvårdsavdelning. |
| 9 | Vilken är den viktigaste och mest brådskande läkemedelsåtgärden vid anafylaxi enligt Svenska föreningen för allergologis (SFFA) nationella riktlinjer? | Intramuskulär injektion av adrenalin (1 mg/ml) i lårets utsida i dosen 0,3–0,5 mg till vuxna (barn 0,15–0,3 mg), upprepad var 5–10:e minut vid behov. | Utöver intramuskulärt adrenalin läggs patienten ned med höjda ben, ges syrgas, luftrörsvidgande inhalation och intravenös kristalloid vätskebolus, medan antihistamin och kortison endast har sekundär effekt. | A) Intramuskulär injektion av adrenalin (1 mg/ml) i lårets utsida i dosen 0,3–0,5 mg till vuxna (barn 0,15–0,3 mg), upprepad var 5–10:e minut vid behov. ✓; B) Adrenalin intramuskulärt i lårets utsida (vuxna 0,3–0,5 mg; barn 10–20 kg 0,15 mg) som omedelbart förstahandsval, följt av syrgas och intravenös kristalloid vätska.; C) Vid anafylaxi med luftvägs-, andnings- eller cirkulationspåverkan är intramuskulärt adrenalin den enda direkt livräddande akutmedicinen. |
| 10 | Vilka alarmsymtom i primärvården utlöser utredning enligt standardiserade vårdförlopp (SVF) för misstänkt kolorektalcancer, urinblåsecancer respektive bröstcancer? | Kolorektalcancer-SVF startas vid rektalblödning, järnbristanemi eller ändrade avföringsvanor med positivt F-Hb, urinblåsecancer-SVF vid makroskopisk hematuri och bröstcancer-SVF med trippeldiagnostik vid bröstknöl. | En palpabel resistens i bröstet, blodig sekretion från en bröstvårta eller nytillkommen hud- eller mamillindragning utgör alltid välgrundad misstanke om bröstcancer och ska remitteras direkt till bröstenhet för trippeldiagnostik. | A) Kolorektalcancer: rektalblödning, järnbristanemi eller ändrade avföringsvanor (> 40 år + pos F-Hb); Urinblåsecancer: makroskopisk hematuri (>= 50 år); Bröstcancer: knöl i bröstet -> trippeldiagnostik.; B) Standardiserade vårdförlopp (SVF) kortar väntetiden från välgrundad misstanke vid alarmsymtom till definitiv diagnos och cancerbehandling.; C) Kolorektalcancer-SVF startas vid rektalblödning, järnbristanemi eller ändrade avföringsvanor med positivt F-Hb, urinblåsecancer-SVF vid makroskopisk hematuri och bröstcancer-SVF med trippeldiagnostik vid bröstknöl. ✓ |
| 11 | Hur bedöms indikationen för strokeförebyggande antikoagulationsbehandling vid förmaksflimmer med CHA2DS2-VA-skalan, och vilken tidsgräns gäller vid akut elkonvertering? | Vid minst 2 poäng på CHA2DS2-VA-skalan rekommenderas DOAK som strokeprofylax, och akut elkonvertering utan föregående antikoagulation kräver symtomduration säkert under 48 timmar. | Har förmaksflimret pågått i 48 timmar eller mer krävs minst tre veckors antikoagulationsbehandling (eller transesofagealt ekokardiogram utan förmakstromb) före elkonvertering samt minst fyra veckor efteråt. | A) DOAK (apixaban, dabigatran, edoxaban eller rivaroxaban) vid CHA2DS2-VA >= 2 p (övervägs vid 1 p); elkonvertering utan 3 veckors förbehandling eller TEE endast vid duration < 48 timmar.; B) Vid minst 2 poäng på CHA2DS2-VA-skalan rekommenderas DOAK som strokeprofylax, och akut elkonvertering utan föregående antikoagulation kräver symtomduration säkert under 48 timmar. ✓; C) Strokeprofylax med DOAK styrs av CHA2DS2-VA, och 48-timmarsgränsen avgör om direkt rytmkonvertering kan ske utan föregående trombutredning. |
| 12 | Hur presenterar sig akut testistorsion (funikeltorsion) och hur handläggs tillståndet kirurgiskt för att rädda testikelfunktionen? | Testistorsion ger urakut ensidig skrotalsmärta med högtstående ömmande testikel hos unga män och kräver akut kirurgisk exploration med detorkvering och bilateral orkidopexi inom 6 timmar. | Vid klinisk misstanke om testistorsion får bilddiagnostik med dopplerultraljud aldrig fördröja den akuta operationen, och även den kontralaterala friska testikeln fixeras för att förhindra framtida torsion. | A) Testistorsion ger urakut ensidig skrotalsmärta med högtstående ömmande testikel hos unga män och kräver akut kirurgisk exploration med detorkvering och bilateral orkidopexi inom 6 timmar. ✓; B) Akut ensidig skrotalsmärta och högtstående testikel hos ung patient; kräver omedelbar kirurgisk exploration, detorkvering och bilateral orkidopexi inom 6 timmar från symtomdebut.; C) Akut skrotum hos barn och tonåringar ska betraktas som testistorsion tills motsatsen bevisats genom akut operativ friläggning. |
| 13 | Vilka är EKG-kriterierna och tidsmålen för reperfusionsbehandling samt antitrombotisk akutbehandling vid akut ST-höjningsinfarkt (STEMI)? | Vid ischemisk bröstsmärta och ST-höjning i minst två angränsande avledningar görs primär PCI inom 120 minuter samt ges acetylsalicylsyra, ticagrelor eller prasugrel och antikoagulation. | Om primär perkutan koronarintervention (PCI) inte kan genomföras inom 120 minuter från EKG-diagnos ska intravenös fibrinolys ges inom 10 minuter (om kontraindikationer saknas) följt av transport till PCI-sjukhus. | A) Vid ischemisk bröstsmärta och ST-höjning i minst två angränsande avledningar görs primär PCI inom 120 minuter samt ges acetylsalicylsyra, ticagrelor eller prasugrel och antikoagulation. ✓; B) Primär PCI inom 120 minuter (helst < 90 min) tillsammans med laddningsdos ASA + P2Y12-hämmare (ticagrelor eller prasugrel) samt heparin/fondaparinux.; C) Reperfusion med akut ballongvidgning (PCI) är förstahandsval vid STEMI; syrgas ges endast vid syremättnad under 90 %. |
| 14 | Vilka diagnostiska och terapeutiska åtgärder ska genomföras under den första timmen vid misstänkt sepsis eller septisk chock (sepsislarm)? | Inom en timme säkras blododlingar (minst två par) och fokusodlingar, kontrolleras laktat, ges intravenöst bredspektrumantibiotika och administreras kristalloid vätskebolus (Ringer-Acetat) samt syrgas. | Empiriskt förstahandsval vid samhällsförvärvad sepsis med okänt fokus hos vuxna i Sverige är enligt Strama cefotaxim intravenöst (eventuellt kombinerat med aminoglykosid vid septisk chock) eller piperacillin/tazobactam vid bukfokus. | A) Blododling × 2 + fokusodling, laktatmätning, intravenöst antibiotika inom 60 minuter, kristalloid vätska (Ringer-Acetat) och noradrenalin vid kvarstående MAP < 65 mmHg.; B) Inom en timme säkras blododlingar (minst två par) och fokusodlingar, kontrolleras laktat, ges intravenöst bredspektrumantibiotika och administreras kristalloid vätskebolus (Ringer-Acetat) samt syrgas. ✓; C) Sepsis-timmen omfattar odlingar före antibiotika, omedelbar intravenös antibiotikastart, laktatkontroll och målstyrd vätske- och vasopressorbehandling. |
| 15 | Hur definieras sepsis respektive septisk chock enligt de internationella och svenska Sepsis-3-kriterierna? | Sepsis är livshotande organdysfunktion vid infektion (SOFA-ökning minst 2 poäng); septisk chock kräver vasopressor för medelartärtryck minst 65 mmHg och laktat över 2 mmol/l. | I SOFA-poängen bedöms sex organsystem: andning (PaO2/FiO2), koagulation (trombocyter), lever (bilirubin), cirkulation (medelartärtryck och vasopressorbehov), centrala nervsystemet (RLS/GCS) och njurfunktion (kreatinin/diures). | A) Sepsis = infektion + SOFA-ökning >= 2 poäng; septisk chock = sepsis med vasopressorbehov (för MAP >= 65 mmHg) och laktat > 2 mmol/l trots vätskeresuscitering.; B) Sepsis är livshotande organdysfunktion vid infektion (SOFA-ökning minst 2 poäng); septisk chock kräver vasopressor för medelartärtryck minst 65 mmHg och laktat över 2 mmol/l. ✓; C) Enligt Sepsis-3 ersattes de äldre SIRS-kriterierna av organdysfunktion (SOFA >= 2 p) och chockkriterierna MAP < 65 mmHg (vasopressor) + laktat > 2 mmol/l. |
| 16 | Vilka tidsgränser och blodtryckskrav gäller för intravenös trombolys och mekanisk trombektomi vid akut ischemisk stroke efter att DT hjärna har uteslutit intrakraniell blödning? | Intravenös trombolys ges inom 4,5 timmar från symtomdebut (blodtryck under 185/110 mmHg), och vid storkärlsocklusion på DT-angiografi utförs mekanisk trombektomi inom 6–24 timmar. | Under de första 24 timmarna efter intravenös trombolys får patienten inte ges trombocythämmare (acetylsalicylsyra) eller antikoagulantia innan en uppföljande DT hjärna efter 24 timmar har uteslutit sekundär blödningsomvandling. | A) Trombolys inom 4,5 timmar (BT < 185/110 mmHg) och trombektomi vid storkärlsocklusion inom 6–24 timmar efter DT + DT-angiografi (+ DT-perfusion).; B) Intravenös trombolys ges inom 4,5 timmar från symtomdebut (blodtryck under 185/110 mmHg), och vid storkärlsocklusion på DT-angiografi utförs mekanisk trombektomi inom 6–24 timmar. ✓; C) Akut strokekedja: uteslut blödning med DT hjärna, ge iv trombolys < 4,5 h och genomför direkt trombektomi vid ocklusion i exempelvis a. cerebri media eller a. basilaris. |
| 17 | När ska ektopisk graviditet (extrauterin graviditet) misstänkas, hur ställs diagnosen och hur handläggs en rupturerad tubargraviditet? | Misstänks hos fertil kvinna med positivt graviditetstest, ensidig buksmärta och blödning; utreds med vaginalt ultraljud och S-hCG och opereras med akut laparoskopisk salpingektomi vid ruptur. | Hos en cirkulatoriskt stabil patient med tidig, icke-rupturerad ektopisk graviditet och lågt S-hCG kan i utvalda fall konservativ exspektans med S-hCG-uppföljning eller medicinsk behandling med metotrexat övervägas. | A) Positivt U-/S-hCG + buksmärta/blödning + tom uteruskavitet på vaginalt ultraljud; akut laparoskopi (salpingektomi) vid tubarruptur och blödningschock.; B) Ta alltid graviditetstest på fertila kvinnor med akut buksmärta; rupturerad extrauterin graviditet är ett potentiellt livshotande blödningstillstånd.; C) Misstänks hos fertil kvinna med positivt graviditetstest, ensidig buksmärta och blödning; utreds med vaginalt ultraljud och S-hCG och opereras med akut laparoskopisk salpingektomi vid ruptur. ✓ |
| 18 | Hur handläggs misstänkt akut bakteriell meningit hos en vuxen patient avseende lumbalpunktion, kontraindikationer som kräver DT hjärna först och empirisk behandling? | Efter blododling görs omedelbar lumbalpunktion följt av intravenöst betametason, cefotaxim och ampicillin; vid medvetslöshet, fokalneurologi eller kramper ges kortison och antibiotika direkt före DT hjärna. | Intravenöst betametason 8 mg ges precis före eller samtidigt med första antibiotikadosen för att dämpa inflammationen i subaraknoidalrummet och minska dödlighet och hörselskador vid pneumokockmeningit. | A) Blododling + akut LP -> betametason iv + cefotaxim + ampicillin; vid inklämningsrisk ges kortison och antibiotika direkt efter blododling innan DT hjärna utförs.; B) Efter blododling görs omedelbar lumbalpunktion följt av intravenöst betametason, cefotaxim och ampicillin; vid medvetslöshet, fokalneurologi eller kramper ges kortison och antibiotika direkt före DT hjärna. ✓; C) Fördröj aldrig antibiotika och kortison om lumbalpunktion måste föregås av DT hjärna på grund av medvetandesänkning eller fokalneurologi. |
| 19 | Hur handläggs akut koronart syndrom utan ST-höjning (NSTEMI och instabil angina) avseende troponindiagnostik, riskstratifiering och tid till kranskärlsröntgen? | Diagnosen ställs med högkänsligt troponin (0/1-timmesalgoritm), patienten ges ASA och fondaparinux, och vid NSTEMI eller högriskprofil görs kranskärlsröntgen inom 24 timmar. | Vid mycket hög risk, såsom hemodynamisk instabilitet, kardiogen chock, livshotande ventrikulära arytmier eller refraktär bröstsmärta trots medicinsk behandling, ska akut koronarangiografi utföras inom 2 timmar. | A) 0/1-timmesalgoritm för högkänsligt troponin, fondaparinux + ASA (+ P2Y12-hämmare efter anatomi) samt invasiv utredning inom 2 timmar (mycket hög risk) eller 24 timmar (hög risk/NSTEMI).; B) Vid NSTEMI ses dynamisk troponinstegring utan persisterande ST-höjning, vilket indicerar subakut kranskärlsröntgen inom ett dygn.; C) Diagnosen ställs med högkänsligt troponin (0/1-timmesalgoritm), patienten ges ASA och fondaparinux, och vid NSTEMI eller högriskprofil görs kranskärlsröntgen inom 24 timmar. ✓ |
| 20 | Vilka riskfaktorer och kliniska komponenter är viktigast vid en strukturerad psykiatrisk suicidriskbedömning på akutmottagningen? | Bedömningen kartlägger suicidtankar, avsikt, konkreta planer, skyddsfaktorer och samsjuklighet, där tidigare suicidförsök är den enskilt starkaste statistiska riskfaktorn för fullbordat suicid. | Vid hög och akut suicidrisk där patienten har en allvarlig psykisk störning (exempelvis svår melankolisk eller psykotisk depression) och motsätter sig inläggning ska läkaren utfärda vårdintyg enligt 4 § LPT. | A) Kartlägg suicidtankar, avsikt, plan, tidigare suicidförsök (starkaste riskfaktorn), hopplöshet, psykiatrisk samsjuklighet/missbruk och skyddsfaktorer; överväg LPT vid akut suicidrisk och vårdvägran.; B) Bedömningen kartlägger suicidtankar, avsikt, konkreta planer, skyddsfaktorer och samsjuklighet, där tidigare suicidförsök är den enskilt starkaste statistiska riskfaktorn för fullbordat suicid. ✓; C) En strukturerad suicidriskbedömning väger samman suicidstegen (tankar, avsikt, plan), tidigare suicidförsök och akut klinisk bild och dokumenteras med tydlig kris- och vårdplan. |
| 21 | Vilken klinisk bild är klassisk vid höftfraktur hos äldre, vilket nationellt tidsmål gäller för operation och hur skiljer sig operationsmetoderna åt mellan odislocerad cervikal, dislocerad cervikal och pertrokantär femurfraktur? | Benet är förkortat och utåtroterat och opereras inom 24 timmar: skruvfixation vid odislocerad cervikal fraktur, höftprotes vid dislocerad cervikal fraktur och glidskruv/märgspik vid pertrokantär fraktur. | Vid en dislocerad cervikal (intrakapsulär) femurfraktur är blodförsörjningen till lårbenshuvudet ofta skadad med hög risk för caputnekros, varför primär höftprotes ger betydligt färre reoperationer hos äldre. | A) Benet är förkortat och utåtroterat och opereras inom 24 timmar: skruvfixation vid odislocerad cervikal fraktur, höftprotes vid dislocerad cervikal fraktur och glidskruv/märgspik vid pertrokantär fraktur. ✓; B) Förkortat och utåtroterat ben, operation inom 24 timmar; odislocerad cervikal -> skruvar/pinnar, dislocerad cervikal -> höftprotes, pertrokantär -> glidskruv/platta eller märgspik.; C) Intrakapsulära dislocerade höftfrakturer hos äldre opereras med artroplastik (p.g.a. caputnekrosrisk), medan extrakapsulära pertrokantära frakturer opereras med osteosyntes. |
| 22 | Hur skiljer sig den kliniska bilden och den akuta handläggningen mellan viral krupp (pseudokrupp) och akut bakteriell epiglottit hos småbarn? | Viral krupp ger skällhosta och inspiratorisk stridor (behandlas med betametason och adrenalin), medan akut epiglottit ger hög feber och dregling och kräver akut intubationsberedskap. | Tack vare vaccination mot Haemophilus influenzae typ b är akut epiglottit sällsynt, men vid misstanke får man aldrig tvinga ned barnet i ryggläge eller inspektera svalget med spatel på grund av risk för luftvägsstopp. | A) Krupp: skällande hosta + stridor -> betametason peroralt + ev. adrenalininhalation; Epiglottit: hög feber + dregling + sittande framåtlutad -> aldrig spatel i halsen, larma anestesi för intubation + cefotaxim iv.; B) Subglottisk svullnad vid viral krupp behandlas med kortison och adrenalin, medan supraglottisk bakteriell epiglottit kräver omedelbar säkring av luftvägen på operationssal.; C) Viral krupp ger skällhosta och inspiratorisk stridor (behandlas med betametason och adrenalin), medan akut epiglottit ger hög feber och dregling och kräver akut intubationsberedskap. ✓ |
| 23 | Hur utreds och handläggs misstänkt akut lungemboli utifrån klinisk sannolikhet (Wells poängskala) och hemodynamisk stabilitet? | Vid låg/måttlig sannolikhet enligt Wells skala tas D-dimer, vid hög sannolikhet eller positivt D-dimer görs DT lungartärer, och vid cirkulatorisk chock ges akut trombolys. | Förstahandsbehandling vid bekräftad hemodynamiskt stabil lungemboli är direktverkande orala antikoagulantia (såsom apixaban eller rivaroxaban), medan lågmolekylärt heparin är förstahandsval under graviditet. | A) Vid låg/måttlig sannolikhet enligt Wells skala tas D-dimer, vid hög sannolikhet eller positivt D-dimer görs DT lungartärer, och vid cirkulatorisk chock ges akut trombolys. ✓; B) Låg/måttlig Wells -> D-dimer; hög Wells eller pos D-dimer -> DT lungartärer och DOAK; hemodynamiskt instabil (chock) -> akut ekokardiografi/DT och intravenös trombolys.; C) Diagnostik med Wells poäng, D-dimer och DT-angio av lungartärer; massiv lungemboli med chock kräver omedelbar reperfusionsbehandling med trombolys. |
| 24 | Vilka är de kliniska varningssignalerna och den akuta handläggningen vid akut kompartmentsyndrom i extremitet respektive cauda equina-syndrom i ländryggen? | Kompartmentsyndrom ger extrem smärta vid passiv muskelsträckning och kräver akut fasciotomi; cauda equina-syndrom ger ridbyxanestesi och urinretention och kräver akut MR samt kirurgisk dekompression. | Vid akut kompartmentsyndrom är bortfall av perifera pulsar ett mycket sent tecken då vävnadsnekros redan hunnit uppstå; gips och cirkulära förband ska omedelbart klippas upp helt till huden vid minsta misstanke. | A) Kompartmentsyndrom ger extrem smärta vid passiv muskelsträckning och kräver akut fasciotomi; cauda equina-syndrom ger ridbyxanestesi och urinretention och kräver akut MR samt kirurgisk dekompression. ✓; B) Kompartmentsyndrom: extrem smärta vid passiv sträckning -> klipp upp gips och gör akut fasciotomi; Cauda equina: ridbyxanestesi + urinretention -> akut MR och kirurgisk dekompression inom 24 timmar.; C) Två ortopediska urakuta tillstånd där fördröjd kirurgi (fasciotomi respektive ryggdekompression) ger bestående förlamning, kontrakturer eller sfinkterbortfall. |
| 25 | Hur handläggs akut kardiogent lungödem med andningssvikt på akutmottagningen hos en patient med normalt eller förhöjt systoliskt blodtryck (> 100 mmHg)? | Patienten placeras i hjärtläge och behandlas omedelbart med övertrycksandning (CPAP eller NIV), syrgas vid hypoxi, intravenöst nitroglycerin samt intravenöst furosemid. | CPAP minskar det venösa återflödet till höger kammare, rekryterar sammanfallna alveoler och sänker vänster kammares väggspänning, vilket snabbt minskar andningsarbetet och behovet av endotrakeal intubation. | A) Patienten placeras i hjärtläge och behandlas omedelbart med övertrycksandning (CPAP eller NIV), syrgas vid hypoxi, intravenöst nitroglycerin samt intravenöst furosemid. ✓; B) Hjärtläge, CPAP/NIV, syrgas, intravenöst nitroglycerin (vid systoliskt BT > 90–100 mmHg) och intravenöst loopdiuretikum (furosemid).; C) Akutbehandling av lungödem syftar till att avlasta vänster kammare med övertrycksandning (CPAP), kärlvidgande nitrater och diuretika. |
| 26 | Vilka parametrar ingår i CRB-65 vid samhällsförvärvad pneumoni (SFP), och vilket är förstahandsvalet för empirisk antibiotikabehandling i Sverige? | CRB-65 bedömer konfusion, andningsfrekvens minst 30/min, blodtryck under 90/60 mmHg samt ålder minst 65 år; förstahandsval vid okomplicerad pneumoni är fenoximetylpenicillin eller bensylpenicillin. | Vid 0–1 poäng i CRB-65 behandlas patienten oftast i öppenvård med peroralt fenoximetylpenicillin (PcV), medan 3–4 poäng motiverar sjukhusvård och täckning inklusive atypiska bakterier. | A) CRB-65: Konfusion, Andningsfrekvens >= 30, BT < 90/<= 60, Ålder >= 65; förstahandsval PcV peroralt eller bensylpenicillin intravenöst (cefotaxim + makrolid/kinolon vid svår SFP).; B) Svenska Strama-riktlinjer rekommenderar smalspektrumpenicillin (PcV/PcG) vid okomplicerad samhällsförvärvad pneumoni eftersom pneumokocker är vanligaste agens.; C) CRB-65 bedömer konfusion, andningsfrekvens minst 30/min, blodtryck under 90/60 mmHg samt ålder minst 65 år; förstahandsval vid okomplicerad pneumoni är fenoximetylpenicillin eller bensylpenicillin. ✓ |
| 27 | Vilka är de tre diagnostiska kriterierna för diabetisk ketoacidos (DKA), och varför måste kaliumnivån kontrolleras innan intravenös insulininfusion startas? | Kriterierna är P-glukos över 11 mmol/l, blodketoner minst 3,0 mmol/l och pH under 7,30; NaCl 0,9 % ges först och P-kalium kontrolleras före insulinstart. | Trots stor total kaliumbrist i kroppen kan initialt P-kalium vara normalt eller högt vid acidos, men sjunker snabbt vid insulininfusion; är P-kalium under 3,5 mmol/l måste kalium ges före insulin. | A) Kriterier: hyperglykemi (> 11 mmol/l), ketonemi (>= 3 mmol/l) och metabol acidos (pH < 7,30); behandlas med NaCl 0,9 % först, kaliumsubstitution och fast intravenös insulininfusion.; B) Kriterierna är P-glukos över 11 mmol/l, blodketoner minst 3,0 mmol/l och pH under 7,30; NaCl 0,9 % ges först och P-kalium kontrolleras före insulinstart. ✓; C) Starta alltid intravenös vätska (NaCl 9 mg/ml) före insulin vid DKA och avvakta med insulin om P-kalium understiger 3,3–3,5 mmol/l tills kalium tillförts. |
| 28 | Hur handläggs akut övre gastrointestinal blödning (ulcusblödning respektive esofagusvaricerblödning) avseende transfusionsgräns, läkemedel och gastroskopi? | Transfusionsgränsen är Hb 70 g/l; ulcusblödning behandlas med protonpumpshämmare intravenöst och gastroskopi, medan varicerblödning kräver terlipressin, cefotaxim och akut gastroskopi med gummibandsligatur. | Övertransfusion av erytrocyter vid esofagusvaricerblödning höjer portatrycket och ökar risken för reblödning och död, varför Hb-gränsen 70 g/l är särskilt viktig hos cirrospatienter. | A) Restriktiv blodtransfusion (Hb-gräns 70 g/l); PPI iv + gastroskopi < 24 h vid ulcus; terlipressin + cefotaxim + akut gastroskopi med ligatur < 12 h vid esofagusvaricer.; B) Transfusionsgränsen är Hb 70 g/l; ulcusblödning behandlas med protonpumpshämmare intravenöst och gastroskopi, medan varicerblödning kräver terlipressin, cefotaxim och akut gastroskopi med gummibandsligatur. ✓; C) Övre GI-blödning presenterar sig med hematemes och/eller melena och handläggs med cirkulationsstabilisering, riktad läkemedelsbehandling och terapeutisk endoskopi. |
| 29 | Vilka kliniska fynd och laboratorieavvikelser är typiska vid akut binjurebarkssvikt (Addisonkris) och hur ser den omedelbara akutbehandlingen ut? | Addisonkris ger hypotoni/chock, buksmärta, kräkningar, hyponatremi, hyperkalemi och hypoglykemi och behandlas omedelbart med intravenöst hydrokortison 100 mg samt rikligt med natriumklorid 0,9 %. | Vid klinisk misstanke om akut binjurebarkssvikt tas blodprov för S-kortisol och P-ACTH om det kan ske utan fördröjning, men hydrokortison och koksaltinfusion får aldrig invänta provsvaren. | A) Addisonkris ger hypotoni/chock, buksmärta, kräkningar, hyponatremi, hyperkalemi och hypoglykemi och behandlas omedelbart med intravenöst hydrokortison 100 mg samt rikligt med natriumklorid 0,9 %. ✓; B) Chock, buksmärta, hyponatremi och hyperkalemi som behandlas akut med hydrokortison 100 mg iv och snabb infusion av NaCl 0,9 % (samt glukos vid hypoglykemi).; C) Livshotande kortisol- och aldosteronbrist där intravenöst hydrokortison och volymexpansion med isoton koksaltlösning ges utan att invänta kortisolsvar. |
| 30 | Vilka kliniska tecken och bilddiagnostiska fynd skiljer akut appendicit från perforerat gastroduodenalsår (ulcusperforation) vid akut buk? | Akut appendicit ger smärtvandring till höger fossa iliaca med feber och släppömhet, medan ulcusperforation ger momentan epigastriell smärta, brädhård buk och fri gas på DT. | Okomplicerad akut appendicit behandlas med laparoskopisk appendektomi, medan perforerat ulcus kräver akut operation med översuturering (rafi), bredspektrumantibiotika och protonpumpshämmare. | A) Akut appendicit ger smärtvandring till höger fossa iliaca med feber och släppömhet, medan ulcusperforation ger momentan epigastriell smärta, brädhård buk och fri gas på DT. ✓; B) Appendicit: smärtvandring till höger fossa och lokal peritonit; perforerat ulcus: urakut smärtdebut, brädhård buk, fri gas subdiafragmalt på DT och akut rafi.; C) Smärtvandring från naveln till höger nedre kvadrant talar för appendicit, medan plötslig generell peritonit och fri gas påvisar hål på magsäck eller tolvfingertarm. |
| 31 | Hur handläggs en svår akut KOL-exacerbation med hypoxi och hyperkapnisk andningssvikt avseende målsaturation, läkemedel och indikation för icke-invasiv ventilation (NIV)? | Syrgas titreras till målsaturation 88–92 procent, patienten ges salbutamol, ipratropium och kortison, och vid respiratorisk acidos (pH under 7,35) startas icke-invasiv ventilation (NIV). | Behandling med NIV vid akut dekompenserad respiratorisk acidos (pH 7,25–7,35) hos KOL-patienter halverar behovet av endotrakeal intubation och sänker dödligheten avsevärt. | A) Målsaturation 88–92 %, bronkdilaterare (salbutamol + ipratropium), systemiskt kortison i 5 dagar, ev. antibiotika samt NIV vid pH < 7,35 och hyperkapni.; B) Vid akut KOL-exacerbation styrs syrgasen till SpO2 88–92 % med arteriella blodgaskontroller, och NIV sätts in vid respiratorisk acidos.; C) Syrgas titreras till målsaturation 88–92 procent, patienten ges salbutamol, ipratropium och kortison, och vid respiratorisk acidos (pH under 7,35) startas icke-invasiv ventilation (NIV). ✓ |
| 32 | Vad krävs vid uppföljning av litiumbehandling vid bipolär sjukdom, och hur skiljer man kliniskt mellan malignt neuroleptikasyndrom (MNS) och serotonergt syndrom? | Litium kräver kontroll av S-litium, kreatinin, kalcium och TSH; malignt neuroleptikasyndrom ger blyrörsrigiditet, hyporeflexi och högt CK, medan serotonergt syndrom ger hyperreflexi och klonus. | Både malignt neuroleptikasyndrom och svårt serotonergt syndrom är livshotande tillstånd som kräver omedelbar utsättning av det utlösande läkemedlet, intensivvårdsövervakning, aktiv nedkylning och rehydrering. | A) Litium: kontrollera S-litium, njurfunktion (kreatinin) och tyreoidea (TSH) och undvik NSAID/tiazider; MNS ger uttalad muskelrigiditet (blyrör) och högt CK, medan serotonergt syndrom ger hyperreflexi och klonus.; B) Neuromuskulära fynd skiljer syndromen åt: blyrörsrigiditet och bradykinesi vid malignt neuroleptikasyndrom kontra klonus, myoklonier och livliga reflexer vid serotonergt syndrom.; C) Litium kräver kontroll av S-litium, kreatinin, kalcium och TSH; malignt neuroleptikasyndrom ger blyrörsrigiditet, hyporeflexi och högt CK, medan serotonergt syndrom ger hyperreflexi och klonus. ✓ |

---
Study this deck interactively with FSRS-6 spaced repetition, audio review, and multiple-choice mode at [Flashcards World](https://flashcards.world/flashcards/sets/38bd182d-e9c2-4a56-ad66-1846dfae60b1/).
