Jägarexamen (Naturvårdsverket) och Förarintyg för fritidsbåt (NFB)

Teoriförberedelse för Naturvårdsverkets jägarexamen (70 frågor på 60 minuter, krav 60/70) med jaktlagen (1987:259), jaktförordningen (1987:905), vapenlagen (1996:67), kulvapenklassning och eftersök, samt NFB:s förarintyg för fritidsbåt med navigation, IALA-A och sjöfylleri.

Category
Svenska yrkes-, legitimations- och teoriprov — Socialstyrelsens Kunskapsprov (Läkare & Sjuksköterskor), SwedSec Licensiering, Fastighetsmäklare/Revisor, Jägarexamen och Körkortsprov
Level
basic
Languages
sv → sv
Cards
32
Markdown
Jägarexamen (Naturvårdsverket) och Förarintyg för fritidsbåt (NFB) (.md)

Flashcards (32)

#Front (Term / Question)Back (Definition / Answer)ExampleMultiple-Choice Options
1Vilka båtar och alkoholgränser omfattas av bestämmelsen om sjöfylleri av normalgraden i 20 kap. 4 § sjölagen (1994:1009)?Gränsen 0,2 promille i blodet (0,10 mg/l utandningsluft) gäller motorbåtar med toppfart minst 15 knop samt båtar med skrovlängd minst 10 meter.Regeln omfattar både den som styr fartyget och den som i övrigt fullgör en uppgift av väsentlig betydelse för säkerheten till sjöss, exempelvis navigatör eller utkiksman.
  • 0,2 promille (0,10 mg/l) för fartyg med skrovlängd minst 10 meter eller toppfart minst 15 knop med motor.
  • Gränsen 0,2 promille i blodet (0,10 mg/l utandningsluft) gäller motorbåtar med toppfart minst 15 knop samt båtar med skrovlängd minst 10 meter.
  • Enligt 20 kap. 4 § sjölagen gäller 0,2-promillegränsen båtar som är >= 10 meter långa eller går i >= 15 knop.
2Vad innebär begreppet statens vilt enligt 33 § jaktförordningen (1987:905) och vilka djurarter ingår bland annat?Statens vilt är hotade eller sällsynta arter som tillfaller staten om de fälls eller påträffas döda, exempelvis björn, varg, järv, lo, utter, fjällräv och kungsörn.Den som hittar ett dött exemplar av statens vilt, såsom en havsörn, pilgrimsfalk eller varg, är skyldig att snarast anmäla fyndet till Polismyndigheten.
  • Skyddsvärda viltarter (bl.a. stora rovdjur, örnar, falkar, utter och fjällräv) som tillfaller staten och måste polisanmälas vid fynd.
  • Enligt 33 § jaktförordningen tillhör statens vilt staten och inte jakträttshavaren när djuret dör.
  • Statens vilt är hotade eller sällsynta arter som tillfaller staten om de fälls eller påträffas döda, exempelvis björn, varg, järv, lo, utter, fjällräv och kungsörn.
3Vad skiljer kulvapen klass 3 och klass 4 åt avseende anslagsenergi och krav på kulans konstruktion?Klass 3 kräver kulvikt minst 2,5 gram och E100 minst 200 joule, medan klass 4 kräver mynningsenergi (E0) minst 150 joule utan kulviktskrav.I klass 3 och 4 finns inget krav på att kulan ska vara expanderande, varför helmantlad kula i kaliber 5,6×15R ofta används vid jakt på skogsfågel och ripa.
  • Klass 3 kräver kulvikt minst 2,5 gram och E100 minst 200 joule, medan klass 4 kräver mynningsenergi (E0) minst 150 joule utan kulviktskrav.
  • Klass 3: minst 2,5 g och E100 >= 200 J; klass 4: E0 >= 150 J (helmantlad kula tillåten i båda).
  • Klass 3 mäts på 100 meter (minst 200 J) medan klass 4 mäts vid pipans mynning (minst 150 J).
4Vad kräver 40 § jaktförordningen av en fordonsförare som sammanstött med älg, rådjur, hjort, vildsvin, björn, varg, järv, lo, utter, örn eller mufflonfår?Föraren är skyldig att märka ut olycksplatsen och snarast underrätta Polismyndigheten via larmnumret 112, även om djuret till synes oskadat sprungit från platsen.Att lämna en viltolycka med anmälningspliktigt vilt utan att märka ut platsen och larma polisen är ett brott som bestraffas med dagsböter.
  • Föraren är skyldig att märka ut olycksplatsen och snarast underrätta Polismyndigheten via larmnumret 112, även om djuret till synes oskadat sprungit från platsen.
  • Lagstadgad plikt att markera olycksplatsen och anmäla viltolyckan till Polisen på 112.
  • Enligt 40 § jaktförordningen ska viltolycka med klövvilt, stora rovdjur, utter eller örn alltid polisanmälas.
5Hur ser ett punktmärke (friliggande grund), ett mittledsmärke och ett specialmärke ut i svenska farvatten?Punktmärket är svart med rött band och två svarta klot, mittledsmärket är rödvitrandigt med ett rött klot och specialmärket är helgult med gult kryss.Punktmärket utmärker ett mindre grund med fritt vatten runt om, mittledsmärket markerar farledens mitt eller angöring och specialmärket visar exempelvis kabelområde eller fredningszon.
  • Punktmärket är svart med rött band och två svarta klot, mittledsmärket är rödvitrandigt med ett rött klot och specialmärket är helgult med gult kryss.
  • Punktmärke: två svarta klot (svart-röd-svart); mittledsmärke: ett rött klot (lodrätt rödvitt); specialmärke: gult kryss.
  • Friliggande grund markeras med två svarta klot i topp, mittled med rött klot och specialområde med gult kryss.
6Vilka tre praktiska delprov ingår i en fullständig svensk jägarexamen efter godkänt teoriprov?De tre praktiska delproven är hagelgevärsprov, grundprov kulgevär samt högviltprov kulgevär (klass 1).I proven ingår säker vapenhantering, avståndsbedömning mot viltfigurer, lerduveskytte, löpande hare, precisionsskjutning med kulvapen samt skjutning mot löpande älgfigur.
  • Hagelgevärsprov, grundprov för kulgevär och högviltprov för klass 1-vapen.
  • Praktiska prov för hagelvapen, kulvapen grund och kulvapen högvilt.
  • De tre praktiska delproven är hagelgevärsprov, grundprov kulgevär samt högviltprov kulgevär (klass 1).
7Hur lång är en distansminut (nautisk mil, M) i meter, var i sjökortet mäts avstånd och hur lyder fartformeln?En distansminut är 1 852 meter (en bågminut på latitudskalan i sjökortets lodräta kant), och fartformeln lyder D = F × T.En båt som håller 15 knops fart färdas 15 distansminuter på en timme, vilket på 20 minuter (en tredjedels timme) ger distansen 5,0 distansminuter.
  • En distansminut är 1 852 meter (en bågminut på latitudskalan i sjökortets lodräta kant), och fartformeln lyder D = F × T.
  • 1 M = 1 852 meter uppmätt på latitudskalan (breddgradsskalan); fart i knop är distansminuter per timme.
  • Distans mäts alltid på sjökortets lodräta latitudskala där 1 bågminut motsvarar 1 852 meter.
8Vilka regler gäller enligt vapenlagen (1996:67) och Rikspolisstyrelsens föreskrifter för förvaring av skjutvapen och antalet jaktvapen i vapengarderoben?Skjutvapen och ammunition ska förvaras i ett godkänt säkerhetsskåp enligt minst standarden SSF 3492 (SS 3492), och normal vapengarderob omfattar fyra till sex jaktvapen.Om säkerhetsskåpet väger under 150 kilogram utan innehåll måste det bultas fast i vägg eller golv för att uppfylla förvaringskraven enligt vapenlagen.
  • Förvaring i säkerhetsskåp godkänt enligt SSF 3492 (fastbultat om vikten understiger 150 kg) samt vapengarderob om 4–6 vapen.
  • Skjutvapen och ammunition ska förvaras i ett godkänt säkerhetsskåp enligt minst standarden SSF 3492 (SS 3492), och normal vapengarderob omfattar fyra till sex jaktvapen.
  • Krav på vapenlicens från Polismyndigheten och inlåst förvaring i SSF 3492-certifierat vapenskåp.
9Vilken är den internationella nöd- och anropskanalen på marin VHF-radio och vad är skillnaden mellan anropen Mayday, Pan-Pan och Sécurité?VHF kanal 16 är nöd- och anropskanal: Mayday används vid omedelbar livsfara, Pan-Pan vid brådskande angelägenhet utan omedelbar livsfara och Sécurité vid viktig navigationsvarning.Vid brand ombord eller förlisning ropas Mayday tre gånger på kanal 16 följt av båtens namn, position och nödens art; vid motorhaveri i hårt väder utan livsfara används Pan-Pan.
  • Kanal 16: Mayday (nödsignal vid livsfara), Pan-Pan (brådskande ilsignal) och Sécurité (varningssignal för sjöfarten).
  • Internationella VHF-anrop på kanal 16 graderade i nöd (Mayday), il (Pan-Pan) och varning (Sécurité).
  • VHF kanal 16 är nöd- och anropskanal: Mayday används vid omedelbar livsfara, Pan-Pan vid brådskande angelägenhet utan omedelbar livsfara och Sécurité vid viktig navigationsvarning.
10Hur ska gröna styrbordsmärken och röda babordsmärken passeras enligt utprickningssystemet IALA-A i svenska farleder?Vid färd i farledens huvudriktning (från havet in mot hamn enligt farledspilen i sjökortet) ska gröna märken hållas om styrbord och röda om babord.Gröna styrbordsmärken har spetsig topp (kon med spetsen uppåt) och röda babordsmärken har platt topp (cylinder); går du mot farledens huvudriktning blir sidorna omvända.
  • Grön prick med spetsig topp på styrbords sida och röd prick med tvär topp på babords sida i farledens huvudriktning.
  • I IALA-A-systemet hålls gröna lateralmärken om styrbord och röda om babord vid ingående från sjön.
  • Vid färd i farledens huvudriktning (från havet in mot hamn enligt farledspilen i sjökortet) ska gröna märken hållas om styrbord och röda om babord.
11Under vilka förutsättningar ger 28 § jaktförordningen (1987:905) rätt att döda stora rovdjur för att skydda tamdjur?Om björn, varg, järv eller lo angriper tamdjur får ägaren eller vårdaren döda rovdjuret efter misslyckat skrämselförsök för att avvärja angreppet.Åtgärden enligt 28 § jaktförordningen kräver att det finns skälig anledning att befara fortsatt angrepp, och händelsen måste snarast anmälas till länsstyrelsen.
  • Nödvärnsrätt enligt 28 § jaktförordningen vid rovdjursangrepp på tamdjur när skrämsel inte hjälper.
  • Tamdjursägare får avliva angripande björn, varg, järv eller lo i direkt anslutning till angreppet och ska anmäla till länsstyrelsen.
  • Om björn, varg, järv eller lo angriper tamdjur får ägaren eller vårdaren döda rovdjuret efter misslyckat skrämselförsök för att avvärja angreppet.
12Vad föreskriver den etiska och rättsliga grundregeln för jaktens bedrivande i 27 § jaktlagen (1987:259)?Jakten ska bedrivas så att viltet inte utsätts för onödigt lidande och så att människor och egendom inte utsätts för fara.Enligt 27 § jaktlagen måste jägaren alltid ha säkert kulfång, avstå från osäkra skott på för långt avstånd och använda tillåten ammunition för den aktuella viltarten.
  • Förbud mot att utsätta vilt för onödigt lidande eller skapa fara för människor och egendom vid jakt.
  • Jakten ska bedrivas så att viltet inte utsätts för onödigt lidande och så att människor och egendom inte utsätts för fara.
  • Enligt 27 § jaktlagen (1987:259) krävs etisk jakt utan onödigt lidande och med full säkerhet.
13Vad är skillnaden mellan magnetisk missvisning (m) och deviation (d) vid terrestrisk navigation till sjöss?Missvisning är vinkelskillnaden mellan rättvisande nord och jordens magnetiska nordpol, medan deviation är kompassfelet som orsakas av magnetiska föremål ombord på själva båten.Missvisningen läses av i sjökortets kompassros och varierar med den geografiska platsen, medan deviationen varierar med båtens egen kompasskurs enligt deviationstabellen.
  • Missvisning beror på jordmagnetiska fältet på platsen; deviation beror på båtens egen magnetism och elutrustning.
  • Missvisning är vinkelskillnaden mellan rättvisande nord och jordens magnetiska nordpol, medan deviation är kompassfelet som orsakas av magnetiska föremål ombord på själva båten.
  • Missvisning anges i sjökortet (ostlig + / västlig -), medan deviation är fartygets lokala kompassavvikelse.
14Vilken organisation fastställer kunskapskraven för Förarintyg för fritidsbåt och Kustskepparintyg i Sverige, och när krävs Kustskepparintyg?Nämnden för båtlivsutbildning (NFB) fastställer kraven, och Kustskepparintyg krävs för fritidsbåtar vars skrov är minst 12 meter långt och minst 4 meter brett.Förarintyget är grundutbildningen i terrestrisk navigation och sjövägsregler (lägsta ålder 12 år), medan Kustskepparintyget är obligatoriskt för fritidsbåtar över 12 × 4 meter (lägsta ålder 15 år).
  • NFB (Nämnden för båtlivsutbildning) ansvarar för intygen; Kustskepparintyg är lagkrav för fritidsbåt minst 12 × 4 meter.
  • Förarintyg utfärdas enligt NFB:s normer, och för fritidsfartyg >= 12 m längd och >= 4 m bredd krävs Kustskepparintyg.
  • Nämnden för båtlivsutbildning (NFB) fastställer kraven, och Kustskepparintyg krävs för fritidsbåtar vars skrov är minst 12 meter långt och minst 4 meter brett.
15När föreligger grovt sjöfylleri enligt 20 kap. 5 § sjölagen (1994:1009) och gäller det även båtar som är kortare än 10 meter och långsammare än 15 knop?Grovt sjöfylleri gäller alla båtar oavsett storlek vid minst 1,0 promille i blodet (0,50 mg/l i utandningsluften) eller vid påtaglig fara för sjösäkerheten.Även den som framför en mindre roddbåt, snipa eller segelbåt under 10 meter kan dömas för sjöfylleri eller grovt sjöfylleri om personen är så påverkad att säkerheten äventyras.
  • Grovt sjöfylleri gäller alla båtar oavsett storlek vid minst 1,0 promille i blodet (0,50 mg/l i utandningsluften) eller vid påtaglig fara för sjösäkerheten.
  • Omfattar samtliga båtar vid minst 1,0 promille i blodet / 0,50 mg/l i utandningsluften eller vid avsevärd påverkan och sjöfara.
  • Enligt 20 kap. 5 § sjölagen har grovt sjöfylleri (1,0 promille) ingen nedre fart- eller längdgräns på båten.
16Vilka färger och lysvinklar har ett maskindrivet fartygs sidolanternor, topplanterna och akterlanterna vid gång under mörker?Styrbords sidolanterna lyser grönt (112,5 grader), babords lyser rött (112,5 grader), topplanternan lyser vitt förut (225 grader) och akterlanternan lyser vitt akterut (135 grader).Tillsammans täcker topplanternan (225 grader) och akterlanternan (135 grader) hela horisonten på 360 grader; ett fartyg på minst 50 meter för dessutom två vita topplanternor.
  • Grön styrbord 112,5°, röd babord 112,5°, vit topplanterna 225° och vit akterlanterna 135°.
  • Styrbords sidolanterna lyser grönt (112,5 grader), babords lyser rött (112,5 grader), topplanternan lyser vitt förut (225 grader) och akterlanternan lyser vitt akterut (135 grader).
  • Sidolanternorna visar 112,5 grader vardera i grönt och rött medan vit topplanterna och akterlanterna täcker 225 respektive 135 grader.
17Inom vilken längsta tid måste en särskilt tränad eftersökshund kunna finnas på skottplatsen vid jakt på klövvilt och stora rovdjur enligt 17 § jaktförordningen?En hund som är särskilt tränad i att spåra skadat vilt ska kunna finnas på skottplatsen senast inom två timmar från påskjutningen.Kravet på eftersökshund inom två timmar gäller vid jakt på älg, hjort, rådjur, mufflonfår, vildsvin samt björn, varg, järv och lo.
  • Senast två timmar från skottillfället vid jakt på klövvilt, björn, varg, järv, lo eller vildsvin.
  • Enligt 17 § jaktförordningen ska tränad eftersökshund kunna vara på plats inom högst två timmar.
  • En hund som är särskilt tränad i att spåra skadat vilt ska kunna finnas på skottplatsen senast inom två timmar från påskjutningen.
18Vad betyder en kort stöt, två korta stötar, tre korta stötar respektive minst fem korta stötar i visslan när två fartyg är i sikte av varandra?En kort stöt betyder styrbordsgir, två korta babordsgir, tre korta att maskinen går back och minst fem korta stötar är varnings- och uppmärksamhetssignal.En kort stöt varar cirka en sekund; i nedsatt sikt (dimma) avger däremot ett maskindrivet fartyg som gör fart genom vattnet en lång stöt (4–6 sekunder) varannan minut.
  • En kort stöt betyder styrbordsgir, två korta babordsgir, tre korta att maskinen går back och minst fem korta stötar är varnings- och uppmärksamhetssignal.
  • 1 kort = styrbordsgir, 2 korta = babordsgir, 3 korta = maskinen går back, minst 5 korta = tvivel/varningssignal.
  • Manöversignaler i sikte: en kort (styrbord), två korta (babord), tre korta (backslag) och fem korta (uppmärksamhet).
19Vilka begränsningar gäller för patronkapacitet, grövsta kaliber och rekommenderat högsta skjutavstånd vid jakt med hagelgevär i Sverige?Halvautomatiska och pumprepeterande hagelgevär får rymma högst tre patroner (två i magasinet och en i loppet), grövsta kaliber är 12 och maxavståndet är 25–30 meter.För att säkerställa omedelbar dödande verkan genom chockverkan från tillräckligt många hagel får skott mot oskadat vilt med hagelgevär inte lossas över 30 meter.
  • Max tre patroner i vapnet, grövsta tillåtna kaliber 12 samt längsta rekommenderade skjutavstånd 25–30 meter.
  • Halvautomatiska och pumprepeterande hagelgevär får rymma högst tre patroner (två i magasinet och en i loppet), grövsta kaliber är 12 och maxavståndet är 25–30 meter.
  • Högst två patroner i magasinet och en i patronläget vid jakt samt max skotthåll cirka 30 meter.
20Hur avgörs väjningsplikten mellan två segelbåtar som framför sig enbart med segel enligt regel 12 i de internationella sjövägsreglerna?Segelbåt med vinden in om babord väjer för båt med vinden in om styrbord; har båda vinden in från samma sida väjer lovartsbåt för läbåt.Vilken sida vinden kommer in på avgörs av på vilken sida storseglet står: står storseglet åt styrbord har båten vinden in om babord och är väjningspliktig.
  • Babords halsar (vind in om babord) väjer för styrbords halsar, och vid samma halsar väjer lovartsbåten (närmast vinden) för läbåten.
  • Enligt regel 12 väjer båt med vind in från babord samt båt i lovart vid vind från samma sida.
  • Segelbåt med vinden in om babord väjer för båt med vinden in om styrbord; har båda vinden in från samma sida väjer lovartsbåt för läbåt.
21Vilka lagstadgade skyldigheter har en jägare om ett vilt har skadats vid jakt enligt 28 § jaktlagen (1987:259)?Jägaren ska snarast vidta de åtgärder som behövs för att viltet ska kunna spåras upp och avlivas samt underrätta jakträttshavaren eller markägaren.Vid påskjutning av älg eller vildsvin ska skottplatsen markeras och undersökas noga, och eftersök med hund inledas för att förkorta djurets lidande.
  • Omedelbar eftersöksplikt för att spåra och avliva skadeskjutet vilt samt underrättelseplikt vid gränsöverskridande.
  • Jägaren ska snarast vidta de åtgärder som behövs för att viltet ska kunna spåras upp och avlivas samt underrätta jakträttshavaren eller markägaren.
  • Enligt 28 § jaktlagen ska jägaren omgående genomföra eftersök och vid behov informera grannmarkens jakträttshavare.
22Vilka krav gäller för kulvapen klass 2 och vilka är de största viltarterna som får jagas med klass 2-ammunition?Klass 2 kräver expanderande kula med kulvikt minst 3,2 gram och E100 minst 800 joule, och får användas upp till rådjur, bäver, utter och lodjur.En vanlig kaliber i klass 2 är .222 Remington eller .223 Remington, som är tillåten för rådjur och räv men förbjuden för vildsvin, hjort och älg.
  • Minst 3,2 g expanderande kula med E100 >= 800 J; högsta tillåtna vilt är rådjur, bäver, utter och lo.
  • Klass 2 kräver expanderande kula med kulvikt minst 3,2 gram och E100 minst 800 joule, och får användas upp till rådjur, bäver, utter och lodjur.
  • Klass 2 (minst 3,2 g och 800 J vid 100 m) får inte användas på älg, hjort, vildsvin eller björn.
23Vilka tre grundläggande väjningsregler gäller mellan två maskindrivna båtar vid upphinnande, möte stäv mot stäv samt skärande kurser (regel 13–15)?Upphinnande båt väjer alltid, vid möte stäv mot stäv girar båda styrbord och vid skärande kurser väjer den som har den andra om styrbord.Den båt som har väjningsplikt ska genomföra en tidig, tydlig och rejäl gir (helst styrbordsgir bakom det andra fartyget), medan den andra ska hålla kurs och fart.
  • Upphinnande väjer för upphunnen, mötande girar styrbord och vid korsande kurser gäller högerregeln till sjöss (väj för båt på styrbords sida).
  • Upphinnande båt väjer alltid, vid möte stäv mot stäv girar båda styrbord och vid skärande kurser väjer den som har den andra om styrbord.
  • Enligt sjövägsreglerna 13–15 väjer man alltid för upphunnet fartyg och för motorbåt som närmar sig från styrbord.
24Vilka tider på dygnet får älg, hjort och rådjur jagas enligt 7 § jaktförordningen (1987:905)?Älg, hjort och rådjur får jagas från en timme före soluppgången till en timme efter solnedgången, men sista timmen enbart som vakt- eller smygjakt.Löshundsjakt och drevjakt på rådjur och hjort måste avslutas vid solens nedgång, medan ensam smyg- eller vaktjakt är tillåten fram till en timme efter solnedgången.
  • Från 1 timme före soluppgång till 1 timme efter solnedgång (efter solnedgången enbart vakt- eller smygjakt).
  • Älg, hjort och rådjur får jagas från en timme före soluppgången till en timme efter solnedgången, men sista timmen enbart som vakt- eller smygjakt.
  • Enligt 7 § jaktförordningen är hundjakt förbjuden under timmen närmast efter solens nedgång.
25Vad är en krysspejling respektive en enslinje vid ortsbestämning i skärgården och vilken skärningsvinkel är bäst vid krysspejling?Krysspejling bestämmer båtens läge genom skärningen mellan två bäringar med 60–120 graders vinkel, medan en enslinje utgörs av två föremål som ses överens.En enslinje i sjökortet är helt oberoende av kompassens deviation och kan därför användas för att direkt kontrollera båtens kompassfel på den aktuella kursen.
  • Krysspejling bestämmer båtens läge genom skärningen mellan två bäringar med 60–120 graders vinkel, medan en enslinje utgörs av två föremål som ses överens.
  • Krysspejling av minst två kända sjömärken med cirka 90 graders vinkel (60–120°) samt enslinje där två märken sammanfaller.
  • Ortsbestämning genom skärande pejlingslinjer (optimalt 90°) eller genom att hålla två kända objekt i ens.
26Hur räknar man om en i sjökortet uttagen rättvisande kurs (Kr) till kompasskurs (Kk) med hänsyn till missvisning (m) och deviation (d)?När man går från sjökort till kompass byter man tecken på missvisning och deviation enligt formeln Kk = Kr - m - d.Om rättvisande kurs i sjökortet är 080 grader, missvisningen är +4 grader (ostlig) och deviationen är -2 grader blir kompasskursen 080 - 4 - (-2) = 078 grader.
  • När man går från sjökort till kompass byter man tecken på missvisning och deviation enligt formeln Kk = Kr - m - d.
  • Formeln från kort till kompass är Kk = Kr - m - d (och från kompass till kort Kr = Kk + d + m).
  • Ostlig (+) missvisning och deviation dras ifrån Kr och västlig (-) läggs till vid beräkning av kompasskurs.
27Vad gäller för användning och medförande av blyhagel vid jakt i eller nära våtmarker samt vid lerduveskytte?Det är förbjudet att skjuta med eller medföra blyhagel i eller inom 100 meter från våtmarker samt vid allt lerduveskytte.Vid jakt på sjöfågel eller annan jakt i våtmarkszonen måste jägaren använda godkända alternativhagel som stålhagel, vismuthagel eller volframhagel.
  • Det är förbjudet att skjuta med eller medföra blyhagel i eller inom 100 meter från våtmarker samt vid allt lerduveskytte.
  • Totalförbud mot blyhagel i och inom 100 meter från våtmarker samt på lerduvebanor.
  • Stålhagel eller andra blyfria alternativ krävs vid våtmarksjakt (100-metersgräns) och lerduveskytte.
28Vad gäller för väjningsplikt mellan maskindrivet fartyg, segelfartyg och yrkessjöfart i trång farled enligt sjövägsreglerna (regel 9 och 18)?Maskindrivet fartyg ska väja för segelfartyg, utom när segelfartyget är upphinnande eller hindrar ett fartyg som endast kan navigera säkert i trång farled.En segelbåt som går för motor (även med seglen satta) räknas i sjövägsreglernas mening som ett maskindrivet fartyg och ska föra en svart kon med spetsen nedåt.
  • Maskindrivet fartyg ska väja för segelfartyg, utom när segelfartyget är upphinnande eller hindrar ett fartyg som endast kan navigera säkert i trång farled.
  • Motorbåt väjer för segelbåt under segel, men småbåtar och segelbåtar får inte hindra handelsfartyg i trång farled.
  • Enligt regel 9 och 18 har tung yrkessjöfart i trång farled företräde framför fritidsbåtar och segelbåtar.
29Vilka prestandakrav på kulvikt och anslagsenergi vid 100 meter (E100) gäller för kulvapen klass 1 enligt Naturvårdsverkets föreskrifter (NFS 2002:18)?Kulan ska vara expanderande och väga minst 9,0 gram med E100 minst 2 700 joule, eller minst 10,0 gram med E100 minst 2 000 joule.Kulvapen klass 1 får användas vid jakt på samtliga viltarter i Sverige och är ett absolut krav vid jakt på älg, kronhjort, dovhjort, vildren, vildsvin och björn.
  • Minst 9,0 g kulvikt med E100 >= 2 700 J eller minst 10,0 g kulvikt med E100 >= 2 000 J samt expanderande kula.
  • Kulan ska vara expanderande och väga minst 9,0 gram med E100 minst 2 700 joule, eller minst 10,0 gram med E100 minst 2 000 joule.
  • Klass 1 kräver expanderande projektil och energi på 100 m om minst 2 700 J (9 g) eller 2 000 J (10 g).
30Hur är det digitala teoriprovet för Naturvårdsverkets jägarexamen uppbyggt avseende antal frågor, provtid och krav för godkänt?Teoriprovet för jägarexamen omfattar 70 flervalsfrågor som ska besvaras på högst 60 minuter, och det krävs minst 60 rätt (85,7 procent) för godkänt.Först efter att provtagaren har klarat minst 60 av 70 frågor på det digitala teoriprovet får de praktiska skjutproven genomföras inför förordnad provledare.
  • 70 frågor på 60 minuter med krav på minst 60 rätta svar (85,7 %).
  • Teoriprovet för jägarexamen omfattar 70 flervalsfrågor som ska besvaras på högst 60 minuter, och det krävs minst 60 rätt (85,7 procent) för godkänt.
  • Minst 60 av 70 poäng under 60 minuters provtid i Naturvårdsverkets teoriprov.
31Hur är de fyra kardinalmärkena (väderstrecksmärkena) utformade avseende toppmärkenas svarta koner och färgsättning, och på vilken sida om grundet står de?Kardinalmärken står i det väderstreck från grundet som namnet anger: nordmärke har konspetsar uppåt, sydmärke nedåt, ostmärke konbaser mot varandra och västmärke konspetsar mot varandra.Ett nordmärke står norr om grundet (passeras norr om märket) och är svart ovanför gult, medan ett sydmärke är gult ovanför svart med två koner pekande nedåt.
  • Nord: koner uppåt (svart/gul); Syd: koner nedåt (gul/svart); Ost: bas mot bas (svart/gul/svart); Väst: spets mot spets (gul/svart/gul).
  • Kardinalmärken står i det väderstreck från grundet som namnet anger: nordmärke har konspetsar uppåt, sydmärke nedåt, ostmärke konbaser mot varandra och västmärke konspetsar mot varandra.
  • Kardinalmärket visar på vilken sida om märket (norr, söder, öster eller väster) det fria vattnet finns.
32Vem innehar jakträtten enligt 10 § jaktlagen (1987:259) och hur förhåller sig jakträtten till allemansrätten?Fastighetsägaren har jakträtten på den mark som hör till fastigheten, och allemansrätten ger aldrig rätt att jaga, spåra eller beträda annans mark med jaktvapen.För att korsa annans jaktmark med vapen på väg till det egna jaktområdet krävs antingen lov från jakträttshavaren eller att man följer väg som är upplåten för allmänheten med oladdat vapen.
  • Jakträtten tillkommer markägaren enligt 10 § jaktlagen och ingår aldrig i allemansrätten.
  • Fastighetsägaren har jakträtten på den mark som hör till fastigheten, och allemansrätten ger aldrig rätt att jaga, spåra eller beträda annans mark med jaktvapen.
  • Allemansrätten tillåter inte jakt eller obehörigt medförande av vapen på annans jaktområde.