Mekanik: rörelse, krafter, energi, rörelsemängd och gravitation
32 repetitionskort i mekanik med algebra och differential- och integralkalkyl: rörelse, krafter, arbete och energi, kollisioner, gravitation och experimentella diagram. Förutsätter algebra, trigonometri, vektorer och grundläggande differential- och integralkalkyl.
- Category
- Physics
- Level
- intermediate
- Languages
- sv → sv
- Cards
- 32
- Markdown
- Mekanik: rörelse, krafter, energi, rörelsemängd och gravitation (.md)
Flashcards (32)
| # | Front (Term / Question) | Back (Definition / Answer) | Example | Multiple-Choice Options |
|---|---|---|---|---|
| 1 | Hur adderas relativa hastigheter, och vad bestämmer överfartstiden för en ideal flodbåt? | I klassisk mekanik med gemensamma icke-roterande axlar gäller vektoriellt v_A/C = v_A/B + v_B/C. Om båten håller farten v_bw relativt vattnet och pekar rakt tvärs över parallella stränder, medan en likformig ström v_wg går längs stränderna, korsas bredden W på t = W/v_bw. Avdriften är Δx = v_wg t; tiden är oberoende av strömmen endast under dessa antaganden. | ||
| 2 | Hur definieras arbete, och vad säger arbets–energisatsen? | För konstant kraft är W = F·Δr = Fd cosθ. Allmänt är W = ∫F·dr längs vägen; i en dimension ∫Fx dx, arean med tecken i kraft–lägesdiagrammet. För en newtonsk partikel med konstant massa gäller W_net = ΔK = ½m(vf² − vi²). Arbete mäts i joule: 1 J = 1 N·m. | ||
| 3 | Vilka energier har en satellit i cirkelbana, och hur ändras de mellan cirkelbanor? | För m ≪ M utanför en fast sfäriskt symmetrisk centralkropp, med U(∞) = 0, gäller U = −GMm/r, K = GMm/(2r) och E = −GMm/(2r). Vid jämförelse av cirkelbanor ger större r större U och E men mindre K och fart. Att höja den slutliga cirkelbanan kräver nettotillförsel av energi; jämförelsen beskriver inte fartändringen i varje ögonblick under en manöver. | ||
| 4 | Var är farten hos en fallande kloss störst medan den trycker ihop en ideal vertikal fjäder? | För en massa m som släpps från vila på höjden h ≥ 0 över en odeformerad masslös fjäder med styvhet k försummas motstånd och dissipation. Vid sammantryckning y positiv nedåt är a = g − ky/m, så farten är störst vid y = mg/k. Ur mg(h + y) = ½mv² + ½ky² följer v_max = √(2gh + mg²/k). Maximum inträffar efter första kontakten, inom fjäderns linjära område. | ||
| 5 | Vad är Hookes lag, fjäderenergin och styvheterna för ideala fjäderkombinationer? | För förskjutningen x från det odeformerade läget gäller Fs = −kx och Us = ½kx² med Us(0) = 0. Us ökar med arbetet mot fjädern, inte med arean med tecken under Fs. För masslösa linjära fjädrar ger lika förlängningar i parallell k_eq = k1 + k2; lika krafter i serie ger 1/k_eq = 1/k1 + 1/k2. | ||
| 6 | Vilka egenskaper vid högsta punkten, vilken flygtid, höjd och räckvidd har ett idealt kast som återvänder till starthöjden? | Med likformigt nedåtriktat g, utan luftmotstånd, begynnelsefart v0 och vinkel 0 < θ < 90° gäller högst upp vx = v0 cosθ, vy = 0, ax = 0 och ay = −g. Återkomsten till starthöjden tar T = 2v0 sinθ/g. Höjden över starten är H = v0² sin²θ/(2g), och räckvidden R = v0² sin(2θ)/g. Vid fast v0 är räckvidden störst vid 45°; komplementvinklar ger samma räckvidd. | ||
| 7 | Hur kan linjärisering ge en fysikalisk konstant ur en anpassad lutning? | För en enkel pendel vid små vinklar gäller T² = (4π²/g)L. Om T² ritas mot L ger den ideala lutningen S värdet g = 4π²/S. Skatta S med en anpassning; använd grafiskt väl åtskilda punkter på den anpassade linjen. Idealt är skärningen med vertikalaxeln noll, men tvinga inte mätdata genom origo utan motivering. Vid konstant acceleration från vila har v² mot Δx lutningen 2a. | ||
| 8 | Varför sveper en Keplerbana ut lika stora areor på lika långa tider? | Gravitationskraften mot en fast centralmassa har noll vridmoment kring centrum, så banans rörelsemängdsmoment L bevaras. Areahastigheten är dA/dt = L/(2m), med beloppet av L. I en elliptisk bana är farten störst vid periapsis och minst vid apoapsis; där är hastigheten transversell, så rp vp = ra va. | ||
| 9 | Hur beror vågens utslag i en hiss på den vertikala accelerationen? | Med uppåt positivt gäller för en passagerare som har hissens acceleration ay och endast påverkas av tyngdkraft och vågens kraft: N = m(g + ay). Då ger ay = 0 att N = mg, ay > 0 att N > mg och −g < ay < 0 att N < mg. Vid fritt fall är N = 0. Kontaktmodellen kräver N ≥ 0 och kan inte förutsäga negativ normalkraft. | ||
| 10 | Vad säger Newtons tre lagar i ett inertialsystem, och vad utgör ett kraft–motkraftspar? | Noll resulterande kraft ger konstant hastighet. För en partikel med konstant massa gäller vektoriellt ΣF = dp/dt = ma. Vid en växelverkan mellan A och B gäller F_AonB = −F_BonA. Dessa lika stora, motriktade krafter verkar på olika kroppar. Tyngdkraft och normalkraft på samma bok är inte ett kraft–motkraftspar. | ||
| 11 | Vad är genomsnittlig och momentan mekanisk effekt? | Genomsnittlig effekt för arbetet W under tiden Δt är P_avg = W/Δt. Momentan effekt är P = dW/dt. För en kraft på en partikel med hastigheten v gäller P = F·v = Fv cosθ. Effekt anger energiöverföring genom arbete per tidsenhet; 1 W = 1 J/s. | ||
| 12 | Vad händer i en endimensionell elastisk kollision med ett stillastående mål? | Vid försumbar yttre impuls och begynnelsehastighet v0 > 0 för m1 gäller v1f = ((m1 − m2)/(m1 + m2))v0 och v2f = (2m1/(m1 + m2))v0. Lika massor byter hastigheter. För m1 ≪ m2 är v1f ≈ −v0 och v2f ≈ 0; för m1 ≫ m2 är v1f ≈ v0 och v2f ≈ 2v0. | ||
| 13 | Hur rör sig en kropp som släpps från vila med linjärt motstånd F_drag = −bv? | Välj nedåt positivt, med konstanta m, g och b > 0 samt försumbar lyftkraft från mediet. Då är m dv/dt = mg − bv. Gränshastigheten är vT = mg/b, tidskonstanten τ = m/b och v(t) = vT(1 − e^(−t/τ)). Accelerationen är a(t) = g e^(−t/τ). Modellen förutsätter linjärt motstånd. | ||
| 14 | Vilka fyra ekvationer beskriver endimensionell rörelse med konstant acceleration? | För förfluten tid t, förflyttning med tecken Δx, begynnelsehastighet v0 och konstant acceleration a gäller: v = v0 + at; Δx = v0t + ½at²; v² = v0² + 2aΔx; Δx = ½(v0 + v)t. De saknar i tur och ordning Δx, v, t och a. | ||
| 15 | Hur löses den ideala ballistiska pendeln i två steg? | En kula med massa m som rör sig horisontellt fastnar i en från början stilla pendelmassa M. Vid försumbar yttre horisontell impuls gäller mv0 = (m + M)v_after. Modellera den gemensamma massan som en partikel i likformig tyngdkraft g och försumma svängningsförluster: ½(m + M)v_after² = (m + M)gh, där h är höjningen. Alltså v0 = ((m + M)/m)√(2gh). Rörelseenergin bevaras inte när kulan fastnar. | ||
| 16 | Vad är centripetalacceleration, och vilken fart bevarar kontakten för en partikel utan fasthållning högst upp i en inre loop? | Den radiella accelerationen inåt är ac = v²/r = ω²r. ”Centripetalkraft” är namnet på den resulterande kraften mot centrum, ingen extra växelverkan. Högst upp på insidan av en cirkelbana med radie R gäller N + mg = mv²/R. Kravet N ≥ 0 ger v_min = √(gR). Tyngdkraft och banans normalkraft antas vara de enda radiella krafterna. | ||
| 17 | Hur hänger rörelseenergi och rörelsemängdens belopp ihop för en icke-relativistisk partikel? | För m > 0 gäller K = p²/(2m) och p = √(2mK), där p är rörelsemängdens belopp. Vid lika K har en vagn med massa 4m dubbelt så stort p som en med massa m. Vid lika p har vagnen med massa m fyra gånger rörelseenergin hos vagnen med massa 4m. | ||
| 18 | Vilka är accelerationen och trådspänningen i en ideal Atwoods fallmaskin med m2 > m1 > 0? | Med masslös otänjbar tråd, masslös friktionsfri trissa och likformig tyngdkraft gäller a = (m2 − m1)g/(m1 + m2): m2 accelererar nedåt och m1 uppåt. Spänningen är T = 2m1m2g/(m1 + m2), alltså m1g < T < m2g. | ||
| 19 | Hur ser gravitationsfältet ut inuti och utanför ett homogent massivt klot? | För massa M, radie R och avstånd r från centrum pekar fältet inåt när r > 0. Beloppet är g(r) = GM/r² för r ≥ R och g(r) = GMr/R³ för 0 ≤ r < R. Inuti gäller M_enclosed = M(r/R)³ och g = GM_enclosed/r² för r > 0; g(0) = 0. Ett sfäriskt symmetriskt ihåligt skal ger noll eget fält i det tomma inre, men skärmar inte fält från andra massor. | ||
| 20 | Hur beskriver en endimensionell potentialenergikurva kraft, jämvikt och vändpunkter? | Fx = −dU/dx och ΔU = −∫Fx dx. Jämvikt kräver U′ = 0. Där ger U″ > 0 stabil och U″ < 0 instabil jämvikt; U″ = 0 ensamt räcker inte för att avgöra saken. Lokalt konstant potential ger indifferent jämvikt. I en vändpunkt är K = 0 och E = U, men inte varje punkt med E = U innebär nödvändigtvis att rörelsen vänder. | ||
| 21 | Vilken minsta starthöjd låter en partikel glida genom insidan av en vertikal loop utan att tappa kontakten? | För en friktionsfri cirkelbana med radie R behöver en partikel som släpps från vila på höjden h över botten ha v_top² ≥ gR högst upp. Energin ger mgh = mg(2R) + ½mv_top², alltså h_min = 5R/2. Det förutsätter glidning utan rotationsenergi, likformig tyngdkraft och ingen fasthållning som kan dra partikeln mot banan. | ||
| 22 | Vad är rörelsemängd och impuls, och varför skiljer man på medelkraft och toppkraft vid en stöt? | Vid konstant massa gäller vektoriellt p = mv och J = ∫F_net dt = Δp = F_avg Δt. En impulskomponent är arean med tecken under motsvarande kraft–tidsdiagram. Vid fast Δp minskar den resulterande medelkraftens belopp om stöten varar längre. Toppkraften beror också på tidsprofilen och bestäms inte av enbart medelvärdet. | ||
| 23 | Hur hänger bevarande av rörelsemängd ihop med olika kollisionstyper? | Total rörelsemängd är konstant när den resulterande yttre kraften är noll; under en kort kollision räcker försumbar yttre impuls. Elastiska kollisioner bevarar rörelseenergi. Dissipativa inelastiska kollisioner minskar den; superelastiska kollisioner ökar den genom frigjord inre energi. I punktmassmodellen får kroppar vid en fullständigt inelastisk kollision gemensam sluthastighet, vilket minimerar den slutliga translationsenergin vid given total rörelsemängd och givna massor. | ||
| 24 | Hur hänger masscentrums rörelse och total rörelsemängd ihop? | För en fast uppsättning konstanta massor med total massa M gäller vektoriellt r_cm = Σmi ri/M och v_cm = Σmi vi/M = P_total/M. I newtonsk mekanik med inre krafter som tar ut varandra gäller F_ext,net = M a_cm. Om den resulterande yttre kraften är noll förblir v_cm konstant även vid inre kollisioner eller explosioner; varje enskild yttre kraft behöver inte saknas. | ||
| 25 | Hur hänger läge, hastighet och acceleration ihop genom analys och rörelsediagram? | I en dimension är v = dx/dt och a = dv/dt. Areor med tecken ger Δx = ∫v dt och Δv = ∫a dt under intervallet. När v ≠ 0 ökar farten om va > 0 och minskar om va < 0; accelerationens tecken ensamt avgör inte om farten ökar. | ||
| 26 | Hur delas rörelsemängdens bevarande upp i komponenter vid en sned tvådimensionell kollision? | Anta att m1 först rör sig längs +x med farten v1i, att m2 står stilla och att yttre impuls är försumbar. Med slutfarterna v1f och v2f vid vinklarna θ1 ovanför respektive θ2 nedanför +x gäller m1v1i = m1v1f cosθ1 + m2v2f cosθ2 och 0 = m1v1f sinθ1 − m2v2f sinθ2. Dessa ekvationer kräver inte en elastisk kollision. | ||
| 27 | Vilka krafter och vilken acceleration gäller för en kloss som glider nedför ett fast strävt lutande plan? | Vid lutningen θ över horisontalplanet har tyngdkraften komponenterna mg sinθ nedför planet och mg cosθ in mot planet. Utan annan pålagd kraft eller normalacceleration gäller N = mg cosθ. I glidfriktionsmodellen verkar fk = μkN uppför planet. Med nedför som positiv riktning är a = g(sinθ − μk cosθ) medan klossen glider nedåt; a kan vara negativ. | ||
| 28 | Hur stor är kontaktkraften mellan två intilliggande klossar som skjuts på ett friktionsfritt bord? | Låt m1 vara vänster kloss, m2 höger kloss och F > 0 skjuta m1 åt höger. Båda accelererar med a = F/(m1 + m2). Den enda horisontella kraften på m2 är kontaktkraften, så F_1on2 = m2F/(m1 + m2) åt höger. Kraften från m2 på m1 är lika stor och motriktad. Skjuter man från andra sidan byts massfaktorn. | ||
| 29 | Hur skiljer sig statisk friktion och glidfriktion, och vilken är den ideala gränsvinkeln för glidning? | I den enkla modellen gäller 0 ≤ fs ≤ μsN utan glidning; under glidning motverkar fk = μkN den relativa rörelsen. μk är ofta mindre än μs, men inte alltid; fk är inte heller konstant om N ändras. För en kloss på ett lutande plan med endast tyngdkraft, normalkraft och friktion ger gränsen för glidning tanθ_max = μs. | ||
| 30 | Hur hänger gravitation, cirkelbanefart, omloppstid och flyktfart ihop utanför en sfäriskt symmetrisk centralkropp? | För en testmassa m ≪ M utanför en isolerad sfäriskt symmetrisk massa M gäller F = GMm/r² och g = GM/r². Cirkelbanor har v_orb = √(GM/r) och T² = 4π²r³/(GM). Flykt från radien R under enbart gravitation kräver v_esc = √(2GM/R), √2 gånger cirkelbanefarten vid samma radie. Luftmotstånd och källkroppens rotation försummas. | ||
| 31 | Hur påverkar valet av energibokföring behandlingen av tyngdkraft, fjädrar och friktion? | En modell med endast partikeln kan räkna tyngd- och fjäderkrafterna som arbete: Wg + Ws + W_other = ΔK. Alternativt representeras deras arbete av växelverkansenergier i U, så att Δ(K + U) = W_other utan dubbelräkning. Om friktion värmer kroppar inom det valda systemet måste inre energi tas med: för ett isolerat system gäller ΔK + ΔU + ΔE_internal = 0. | ||
| 32 | Vilka ideala farter gäller för en plan friktionsbegränsad kurva och en friktionsfri doserad kurva? | För en bil som punktmassa i likformig cirkelrörelse med radie R, utan andra horisontella krafter, ger plan väg v_max = √(μs gR). Vid friktionsfri dosering med vinkel θ över horisontalplanet gäller N sinθ = mv²/R och N cosθ = mg, så v = √(gR tanθ). Det är ideala däckkontaktmodeller, inte allmänna hastighetsgränser för vägar. |