Begriplig Input (Krashen i+1), Sentence Mining, Kollokationer och CEFR B1–B2 Flyt
32 repetitionskort om Krashens inputhypotes (i+1), tröskelvärden för lexikal täckning (95 % vs 98 %), 1T-sentence mining, korpuskollokationer och Sinclairs idiomprincip, Nations fyra strängar samt CEFR B1–B2-deskriptorer för muntligt flyt.
- Level
- intermediate
- Languages
- sv → sv
- Cards
- 32
- Markdown
- Begriplig Input (Krashen i+1), Sentence Mining, Kollokationer och CEFR B1–B2 Flyt (.md)
Flashcards (32)
| # | Front (Term / Question) | Back (Definition / Answer) | Example | Multiple-Choice Options |
|---|---|---|---|---|
| 1 | Vilka är de tre kärndimensionerna för muntlig språkfärdighet i CAF-ramverket (Komplexitet, Korrekthet, Flyt) enligt Skehan och Ellis? | Komplexitet mäter syntaktisk underordning och lexikal sofistikering; Korrekthet mäter frihet från morfosyntaktiska och lexikala fel; Flyt mäter hastighet (talhastighet, genomsnittlig yttrandelängd), avbrott (pausfrekvens och pausplacering) samt reparation (självkorrigeringar) — vilka konkurrerar om begränsade uppmärksamhetsresurser. | ||
| 2 | Vad är smal läsning och smal lyssning (Narrow Reading / Narrow Listening enligt Krashen), och varför påskyndar det meningsbrytning på mellannivå? | Att ta del av flera texter eller avsnitt av samma författare, talare eller inom ett enda ämnesområde återanvänder naturligt områdets kärnordförråd, kollokationer och stilistiska strukturer, vilket snabbt driver upp den lexikala täckningen över 98 %. | ||
| 3 | Vad är Stephen Krashens inputhypotes (i+1) inom andraspråksinlärning (SLA)? | Inlärare tillägnar sig språk omedvetet när de exponeras för begripligt inflöde som innehåller strukturer strax över deras nuvarande kompetensnivå (i+1), där i representerar redan tillägnad kompetens och kontext, utomspråkliga ledtrådar samt förkunskaper överbryggar klyftan till +1. | ||
| 4 | Hur kompletterar Merrill Swains outputhypotes (Comprehensible Output) Krashens inputhypotes vid övergången mellan B1 och B2? | Att förstå inflöde bygger i hög grad på semantiska gissningar uppifrån och ned, medan produktion av pressat utflöde (tal eller skrift) tvingar fram syntaktisk bearbetning, synliggör luckor mellan vad inläraren vill säga och kan säga (att uppmärksamma luckan) samt möjliggör hypotesprövning. | ||
| 5 | Skilj mellan lexikala kollokationer och grammatiska kollokationer (kolligation) med strukturella exempel. | Lexikala kollokationer kombinerar två innehållsord ur öppna ordklasser (verb + substantiv, adjektiv + substantiv, adverb + adjektiv), medan grammatiska kollokationer (kolligation) binder ett innehållsord till en viss ordklass, preposition eller satskonstruktion (t.ex. bero på, kapabel att göra). | ||
| 6 | Vilka är Paul Nations fyra delområden (Four Strands) i en balanserad språkkursplan, och hur bör studietiden fördelas mellan dem? | Studietiden bör fördelas lika (cirka 25 % vardera) mellan: 1) Betydelsefokuserat inflöde (extensiv läsning och lyssning med 98 % täckning), 2) Betydelsefokuserat utflöde (tal och skrift), 3) Språkfokuserad inlärning (medveten meningsbrytning i SRS, kollokationer, uttal, grammatik) och 4) Flytutveckling (hastighetsträning med 100 % välbekant material). | ||
| 7 | Hur kringgår formelartade sekvenser och lexikala knippen flaskhalsar i arbetsminnet under muntlig produktion i realtid på B2-nivå? | Eftersom arbetsminnet bara kan hålla omkring 4 enheter samtidigt frigör hämtning av färdigkompilerade flerordsuttryck (t.ex. i själva verket, å andra sidan, det säger sig självt att) kognitiv kapacitet för att planera innehållet i nästa sats medan man talar obehindrat. | ||
| 8 | Vad innebär sociolingvistisk lämplighet och registerväxling i GERS B2-skalor? | Medan B1-inlärare huvudsakligen använder ett neutralt normalläge kan B2-inlärare uppfatta och anpassa formalitetsgrad, artighetskonventioner, tilltalsformer och idiomatiska formuleringar mellan formella yrkes- eller universitetsmiljöer och informella vardagssamtal utan oavsiktlig ohövlighet eller stelhet. | ||
| 9 | Vad skiljer en självständig språkanvändare på nivå B1 (Tröskelnivå) från en på nivå B2 (Avancerad mellannivå) enligt Europarådets kompletterande volym till GERS? | En B1-användare (Tröskelnivå) hanterar vardagliga situationer under resor, i arbetet och kring välbekanta ämnen i enkla sammanhängande sekvenser, medan en B2-användare (Avancerad mellannivå) förstår komplexa abstrakta eller fackmässiga texter, samspelar med modersmålstalare med en sådan grad av flyt och spontanitet att samtalet inte anstränger någon av parterna samt bygger upp tydliga, systematiska resonemang som väger för- och nackdelar mot varandra. | ||
| 10 | Varför överträffar meningsbrytning isolerade tvåspråkiga ordkort (L2-ord -> L1-översättning) på GERS-nivåerna B1–B2? | Isolerade ordpar uppmuntrar falska ett-till-ett-ekvivalenter vid översättning och skalar bort valens, prepositionsstyrning, stilnivå och kollokationsbegränsningar, medan brutna meningar kodar in ordets exakta syntaktiska ram och semantiska prosodi. | ||
| 11 | Vilka procentsatser för lexikal täckning fastställde Paul Nation och Norbert Schmitt för tillräcklig respektive optimal läsförståelse utan hjälpmedel? | Ungefär 95 % lexikal täckning (1 okänt ord på 20) är minimigränsen för grundläggande läsförståelse med stöd, medan 98 % lexikal täckning (1 okänt ord på 50) krävs för lustfylld, självständig extensiv läsning och tillförlitlig incidentell ordinlärning ur kontexten. | ||
| 12 | Jämför meningsigenkänningskort (målmeningen på framsidan) med kontextuella lucktextkort (Cloze) vid meningsbrytning. | Meningsigenkänningskort placerar hela målmeningen på framsidan för att pröva läs- eller hörförståelse och målordets betydelse i sitt sammanhang, medan kontextuella lucktextkort döljer målkollokationen eller böjningsformen (med en kort ledtråd) för att träna aktiv lexikal-grammatisk produktion. | ||
| 13 | Vad är funktionsverbskonstruktioner (avlexikaliserade / lätta verb), och varför utgör de en stor källa till L1-interferens på B1–B2-nivå? | Lätta verb (såsom svenskans ta, göra, ge, engelskans make/take/do eller tyskans Funktionsverbgefüge) bär liten egen lexikal betydelse och hämtar sitt semantiska innehåll från substantivet; eftersom olika språk kopplar olika lätta verb till samma substantiv (t.ex. ta ett foto jämfört med spanskans sacar una foto) måste inläraren memorera hela helheten verb + substantiv. | ||
| 14 | Hur mäter korpuslingvister kollokationsstyrka med ömsesidig information (Mutual Information, MI) jämfört med t-värde (t-score)? | Ömsesidig information (MI) mäter associationsstyrkan mellan två ord i förhållande till slumpen (och lyfter fram starkt bundna, lågfrekventa par som skyfall eller ösregn), medan t-värdet viktar samförekomsten efter absolut korpusfrekvens (och lyfter fram högfrekventa baskollokationer som se till). | ||
| 15 | Hur skiljer Krashens hypotes om tillägnande kontra inlärning mellan omedvetet tillägnande och medveten inlärning? | Tillägnande är en omedveten, implicit process driven av meningsfull kommunikation som bygger upp spontant flyt, medan inlärning är medveten, explicit kunskap om grammatiska regler och metaspråkliga förklaringar. | ||
| 16 | Vad innebär Michael Longs interaktionshypotes, och hur underlättar betydelseförhandling språktillägnandet? | Samtalsinteraktion främjar tillägnande genom betydelseförhandling — begäran om förtydligande, bekräftelsekontroller, förståelsekontroller och samtalsmässiga omformuleringar (recasts) — vilka dynamiskt anpassar inflödet till inlärarens exakta i+1-nivå. | ||
| 17 | Vad är semantisk prosodi inom korpuslingvistik, och hur kan en nästansynonym ha fel värderande ton? | Semantisk prosodi är den positiva, negativa eller neutrala värderande bibetydelse som ett ord får genom sina vanliga kollokationspartners — exempelvis samförekommer engelskans set in eller svenskans bryta ut nästan uteslutande med negativa tillstånd (förtvivlan, röta, infektion, krig), liksom vålla främst tar negativa objekt. | ||
| 18 | Hur lyfter diskursmarkörer och pragmatiska garderingar (hedges) den muntliga och skriftliga textbindningen från B1 till B2? | Diskursmarkörer (dessutom, icke desto mindre, följaktligen, med det sagt) markerar explicit logiska samband mellan stycken och repliker, medan pragmatiska garderingar (det förefaller rimligt att, i viss mån, kanhända) nyanserar epistemisk säkerhet och artighet i akademiska och yrkesmässiga stilregister. | ||
| 19 | Varför är 2T+-meningar (med flera okända element) ineffektiva för minneskort med glesad repetition jämfört med 1T-meningar (i+1)? | Meningar med flera okända element överbelastar arbetsminnet, döljer de kontextuella ledtrådar som behövs för att härleda målordets betydelse, ökar svarstiden vid repetition och bryter mot principen om minimal information genom att pröva flera ej tillägnade enheter samtidigt. | ||
| 20 | Varför skiljer pausernas placering (pauser vid satsgränser jämfört med mitt i satser) talare på GERS B2-nivå från talare på A2/B1-nivå? | Modersmålstalare och talare på B2+-nivå pausar främst vid naturliga syntaktiska satsgränser för att planera nästa tankegång, medan A2/B1-talare ofta pausar mitt i en sats eller fras för att leta efter enskilda ord eller böjningsformer. | ||
| 21 | Vilken roll spelar medveten grammatikkunskap enligt Krashens monitorhypotes, och vilka tre villkor krävs för att använda monitorn? | Explicit inlärd grammatik fungerar enbart som en granskare (Monitor) som kontrollerar och korrigerar språkproduktionen före eller efter yttrandet; för att använda den krävs: 1) tillräckligt med tid, 2) fokus på form (korrekthet) och 3) explicit kunskap om regeln — vilket förklarar varför överanvändning av monitorn hämmar spontant samtalsflyt. | ||
| 22 | Hur bygger skuggning (Shadowing enligt Alexander Arguelles) och 4/3/2-tekniken för talat flyt (enligt Paul Nation) upp automatisering på B1–B2-nivå? | Skuggning (att upprepa infött ljud högt med cirka 0,5 sekunds fördröjning och härma rytm, intonation och artikulation) automatiserar fonologiska motoriska kretsar; 4/3/2-tekniken (att hålla samma muntliga sammanfattning för tre samtalspartners på 4 minuter, sedan 3 minuter och slutligen 2 minuter) ökar talhastigheten, den genomsnittliga yttrandelängden och den grammatiska korrektheten. | ||
| 23 | När bör en inlärare på B1–B2-nivå övergå från tvåspråkiga (L2 -> L1) till enspråkiga (L2 -> L2) inlärarordboksdefinitioner på sina minneskort? | Så snart inläraren behärskar omkring 2 000–3 000 centrala ordfamiljer (definitionsordförrådet i inlärarordböcker som Oxford 3000) förklarar enspråkiga definitioner nya ord med högfrekventa L2-omskrivningar, vilket stärker semantiska nätverk i målspråket utan interferens från förstaspråket. | ||
| 24 | Vad orsakar platån på mellannivå (B1–B2), och vilka konkreta strategier tar inläraren förbi den? | Platån uppstår när det högfrekventa basordförrådet (cirka 2 000 ord) räcker för grundläggande kommunikation, vilket minskar den naturliga uppmärksamheten på medelfrekventa ord, kollokationer och komplex syntax; för att ta sig förbi den krävs en övergång till autentiska oförenklade medier, brytning av 1T-menings- och kollokationskort (i+1) samt korrigerande återkoppling på pressat utflöde. | ||
| 25 | Vad är Igor Melčuks lexikala funktioner (såsom Magn, Oper1, Incep) för att systematisera kollokationer? | Lexikala funktioner kartlägger universella semantiska relationer till språktypiska kollokationer för ett givet bassubstantiv: Magn = förstärkningsord (kraftigt regn, inbiten anhängare), Oper1 = stödverb som utförs av agenten (ägna uppmärksamhet, lämna in ett klagomål) och Incep = påbörjande (krig bryter ut). | ||
| 26 | Hur förklarar Zipfs lag det branta fallet i ordfrekvens mellan de 2 000 vanligaste basorden och det medelfrekventa B1–B2-ordförrådet? | Ordfrekvens följer en potenslagsfördelning: de första 2 000 ordfamiljerna täcker cirka 80–85 % av allmänna texter, men för att nå 98 % täckning krävs 6 000–9 000 ordfamiljer; meningsbrytning överbryggar denna medelfrekventa klyfta genom att fånga upp högnyttiga ämnesord som påträffas i autentiskt inflöde. | ||
| 27 | Vad är meningsbrytning (Sentence Mining) vid språkinlärning med glesad repetition, och vad kännetecknar en idealisk 1T-mening (ett målord / i+1)? | Meningsbrytning innebär att man hämtar autentiska meningar från infödda medier (böcker, poddar, filmer) till SRS-minneskort; en idealisk 1T-mening (i+1) innehåller exakt ETT okänt målord, en kollokation eller en grammatisk struktur medan alla övriga ord i meningen redan är kända. | ||
| 28 | Vad är Richard Schmidts uppmärksamhetshypotes (Noticing Hypothesis), och varför räcker inte ren exponering utan medveten uppmärksamhet? | För att språkligt inflöde ska bli intag (intake) som lagras i långtidsminnet måste inläraren medvetet registrera den specifika ytformen och dess koppling mellan form och betydelse i inflödet; grammatiska drag som inte uppmärksammas leder ofta till fossilisering. | ||
| 29 | Vad är en kollokation inom korpuslingvistik, och hur skiljer den sig från en fri ordkombination respektive ett ogenomskinligt idiom? | En kollokation är en statistiskt konventionaliserad samförekomst av ord (t.ex. kraftigt regn, fatta ett beslut, begå ett brott) vars betydelse är huvudsakligen genomskinlig (till skillnad från ett ogenomskinligt idiom som trilla av pinn), men där valet av ordpartner styrs av språkbrukskonventioner snarare än fritt synonymutbyte. | ||
| 30 | Vilken roll spelar meningskort med autentiskt ljud och medieextraktion av typen Subs2SRS vid träning av hörförståelse? | Att para ihop det exakta ljudklippet från en film, serie eller podd med den brutna meningen tränar fonologisk avkodning nerifrån och upp av sammanhängande tal (assimilation, elision, bindning, vokalreduktion och naturlig prosodi) i stället för idealiserade uppslagsformer. | ||
| 31 | Vad säger Krashens hypotes om det affektiva filtret om ångest, motivation och självförtroende vid språktillägnande? | Hög ångest, låg motivation eller lågt självförtroende höjer ett känslomässigt affektivt filter som blockerar begripligt inflöde från att nå hjärnans mekanismer för språktillägnande, även när inflödet i sig är språkligt förståeligt. | ||
| 32 | Vad innebär John Sinclairs idiomprincip (Idiom Principle) jämfört med principen om öppet val (Open-Choice Principle) inom naturlig språkbehandling och talat flyt? | Principen om öppet val betraktar meningar som grammatiska byggen där enskilda ord sätts in plats för plats, medan idiomprincipen visar att modersmålstalare i hög grad producerar och bearbetar språk genom färdigmonterade, halvfasta formelartade sekvenser som hämtas som enskilda block ur minnet. |