När genomfördes det demokratiska genombrottet med allmän och lika rösträtt för kvinnor och män i Sverige, och när inträdde Sverige i FN, Europarådet respektive EU?

Riksdagen fattade principbeslut om allmän och lika rösträtt för både kvinnor och män i maj 1919 (bekräftat genom grundlagsbeslut i januari 1921), varpå det första riksdagsvalet med kvinnlig rösträtt hölls i september 1921. Sverige blev medlem i Förenta nationerna (FN) i november 1946, var en av de tio grundarstaterna till Europarådet i maj 1949 och inträdde i Europeiska unionen (EU) den 1 januari 1995 efter en rådgivande folkomröstning i november 1994.

Vilken organisatorisk särställning har Regeringskansliet och Utrikesdepartementet (UD) gentemot de statliga förvaltningsmyndigheterna respektive utrikesrepresentationen?

Sedan 1997 utgör Regeringskansliet en enda sammanhållen myndighet som består av Statsrådsberedningen, fackdepartementen (däribland UD) och Förvaltningsavdelningen. Medan övriga statliga förvaltningsmyndigheter (t.ex. Sida, Kommerskollegium, Migrationsverket) är fristående myndigheter under regeringen enligt den svenska förvaltningsdualismen (12 kap. 1–2 §§ RF), utgör utrikesförvaltningen (UD tillsammans med utlandsmyndigheterna: ambassader, ständiga representationer och generalkonsulat) en sammanhållen struktur där utlandsmyndigheterna är direkt underställda UD enligt förordningen (2014:115) med instruktion för utrikesrepresentationen.

Hur ser strukturen ut i Sveriges exportberoende näringsliv, och vilka är landets viktigaste handelspartner respektive exportbranscher?

Sverige är en liten, öppen och starkt utrikeshandelsberoende ekonomi där exporten av varor och tjänster motsvarar drygt 50 % av BNP. Drygt 70 % av varuexporten går till Europa (med EU:s inre marknad som ryggrad) och de enskilt största handelspartnerna är Tyskland, Norge, USA, Danmark, Finland, Storbritannien och Nederländerna. Näringslivet präglas av kunskapsintensiva globala storföretag och techbolag inom verkstads- och fordonsindustri (maskiner, tunga fordon), läkemedel och medicinteknik (life science), telekom och IKT-tjänster, kemisk industri samt råvarubaserad basindustri (skogs-, pappers-, malm- och stålindustri i grön omställning).

Vad innebär principen om kollektivt beslutsfattande i regeringen enligt 7 kap. 3 § Regeringsformen, och vilka är de fåtaliga konstitutionella undantagen?

I Sverige gäller kollektivt regeringsbeslutsfattande i stället för ministerstyre: regeringsärenden avgörs av regeringen som kollektiv vid regeringssammanträde där minst fem statsråd måste delta (7 kap. 3–4 §§ RF). De främsta undantagen är regeringsärenden som rör verkställighet inom försvarsmakten (vilka under statsministerns överinseende kan avgöras av chefen för Försvarsdepartementet i s.k. kommandomål), statsministerns eget förordnande och entledigande av övriga statsråd, samt vissa prövningar av utlämnande av allmänna handlingar hos ett departement.

Vilka sju formella grundläggande behörighetskrav måste vara uppfyllda redan vid sista ansökningsdagen till UD:s Diplomatprogram?

För att vara behörig krävs vid ansökningstillfället: (1) svenskt medborgarskap (dubbelt medborgarskap är tillåtet); (2) avslutad akademisk examen (minst kandidatexamen / 180 hp, bevis på examen måste bifogas); (3) minst sex (6) månaders sammanhängande eller samlad utlandserfarenhet (studier, praktik eller arbete i vuxen ålder); (4) giltigt svenskt B-körkort för manuell växellåda (utan villkorskod 78 för endast automatväxlat fordon); (5) mycket goda kunskaper i svenska och engelska; (6) goda kunskaper i minst ett av de sex tredjespråken arabiska, franska, mandarin, ryska, spanska eller tyska; samt (7) beredskap att acceptera förflyttningsplikt och säkerhetsprövning.

Hur är utrikessekretessen utformad i 15 kap. 1 § Offentlighets- och sekretesslagen (2009:400, OSL) som begränsning av handlingsoffentligheten i 2 kap. Tryckfrihetsförordningen?

Enligt 15 kap. 1 § OSL gäller sekretess för uppgift som rör Sveriges förbindelser med en annan stat eller i övrigt rör annan stat, mellanfolklig organisation, myndighet, medborgare eller juridisk person i annan stat eller statslös, om det kan antas att det stör Sveriges mellanfolkliga förbindelser eller på annat sätt skadar landet om uppgiften röjs. Bestämmelsen är utformad med ett rakt skaderekvisit ('om det kan antas'), vilket innebär att offentlighet är huvudregel men att utrikesförvaltningen har ett betydande bedömningsutrymme när utländska parter förutsätter förtrolighet i diplomatiskt umgänge.

Hur förändrades Sveriges geopolitiska läge och statsskick år 1809, och hur upplöstes den svensk-norska unionen år 1905?

Efter nederlaget mot Ryssland i finska kriget 1808–1809 (freden i Fredrikshamn, då Sverige förlorade den östra rikshalvan Finland) avsattes Gustav IV Adolf och riksdagen antog 1809 års regeringsform (som byggde på maktdelning mellan kung och riksdag och gällde till 1974), varpå den franske marskalken Jean Baptiste Bernadotte (Karl XIV Johan) valdes till tronföljare 1810 och formulerade 1812 års politik. Den personalunion med Norge som ingicks 1814 (Mossekonventionen) präglades av återkommande konflikter om ett eget norskt konsulatväsende och upplöstes fredligt genom Karlstadskonferensen 1905.

Hur fördelas befogenheten att ingå internationella överenskommelser (traktater) mellan regeringen och riksdagen enligt 10 kap. 1 och 3 §§ Regeringsformen (RF)?

Enligt 10 kap. 1 § RF är det regeringen som ingår överenskommelser med andra stater eller med mellanfolkliga organisationer. Enligt 10 kap. 3 § RF krävs dock riksdagens godkännande innan regeringen ingår en bindande överenskommelse som förutsätter att en lag ändras eller upphävs, att en ny lag stiftas, som i övrigt gäller ett ämne som riksdagen ska besluta om, eller som är av 'större vikt' (varvid regeringen dock kan avstå från att inhämta godkännande vid överenskommelse av större vikt om rikets intresse kräver det, efter överläggning med Utrikesnämnden).

Vilken global historisk särställning har 1766 års svenska tryckfrihetsförordning, och vem var dess främste politiske arkitekt under frihetstiden?

1766 års tryckfrihetsförordning, som antogs av riksdagen under frihetstiden med upplysningstänkaren och prästen Anders Chydenius som främste pådrivare, var världens första grundlag som både avskaffade den statliga förhandscensuren av tryckta skrifter (utom i teologiska frågor) och införde offentlighetsprincipen genom att ge medborgarna rätt att ta del av och trycka myndigheternas och riksdagens handlingar. Sedan 2023 ingår 1766 års tryckfrihetsförordning i Unescos världsminnesregister (Memory of the World).

Vilka roller har Kommerskollegium, Business Sweden, Exportkreditnämnden (EKN) och Svensk Exportkredit (SEK) i främjandet av svensk utrikeshandel?

Kommerskollegium är Sveriges expertmyndighet för utrikeshandel, EU:s inre marknad och handelspolitik (som tar fram handelsanalys till UD). Business Sweden ägs gemensamt av staten (UD) och näringslivet (Sveriges Allmänna Utrikeshandelsförening) och hjälper svenska företag att växa internationellt samt utländska företag att investera i Sverige ('Team Sweden'). Exportkreditnämnden (EKN) är en statlig myndighet som försäkrar företag och banker mot risken för utebliven betalning vid exportaffärer, medan AB Svensk Exportkredit (SEK) är ett statligt ägt bolag som lånar ut pengar till svenska exportföretag och deras utländska köpare.

Vilken betydelse har lagen (2003:387) om konsulärt ekonomiskt bistånd och Förvaltningslagen (2017:900) i utrikesrepresentationens konsulära myndighetsutövning?

När en svensk ambassad eller ett generalkonsulat handlägger konsulära ärenden — såsom passutfärdande, samordningsnummer eller konsulärt ekonomiskt bistånd i nödsituationer utomlands enligt lagen (2003:387) — utövar utlandsmyndigheten offentlig makt mot enskilda. Då gäller Förvaltningslagens (2017:900) krav på saklighet och opartiskhet, utredningsansvar (23 § FL), kommunikationsprincip (25 § FL), beslutsmotivering (32 § FL) samt överklagandehänvisning till allmän förvaltningsdomstol.

Vilken konstitutionell funktion, sammansättning och sekretessregel gäller för Utrikesnämnden enligt 10 kap. 11–12 §§ Regeringsformen?

Utrikesnämnden är det konstitutionella samrådsorganet mellan regeringen och riksdagen i utrikespolitiska frågor. Regeringen ska fortlöpande hålla nämnden underrättad om de utrikespolitiska förhållanden som kan få betydelse för riket och överlägga med nämnden så ofta det behövs, samt i alla utrikesärenden av större vikt före avgörandet, om det kan ske. Statschefen (kungen) är ordförande vid sammanträdena, som utöver talmannen består av nio ledamöter valda av riksdagen. Ordföranden kan besluta om ovillkorlig tystnadsplikt (10 kap. 12 § 2 st. RF).

Vilken statsrättslig och diplomatisk betydelse hade 1634 års regeringsform och Axel Oxenstiernas kanslireform för framväxten av den svenska utrikesförvaltningen?

Genom 1634 års regeringsform, utarbetad av rikskanslern Axel Oxenstierna efter Gustav II Adolfs död, organiserades den svenska centralförvaltningen i fem kollegier med fasta ämbetsområden och huvudstadsplacering i Stockholm. Ett av dessa var Kanslikollegium under rikskanslern, som ansvarade för rikets utrikeskorrespondens och diplomati. Denna reform lade grunden såväl till den svenska utrikesförvaltningen som till principen om självständiga centrala ämbetsverk (förvaltningsdualismen).

Varför kräver Utrikesdepartementet specifikt 'B-körkort för manuell växellåda' redan vid ansökningstillfället, och räcker det att ha ett utländskt körkort eller en bokad uppkörning?

UD kräver ett giltigt svenskt (eller inom EES utfärdat likställt) B-körkort utan begränsning till automatväxlad bil eftersom diplomater under utlandsstationering i kris-, utvecklings- eller konfliktområden måste kunna framföra manuellt växlade tjänste- och terrängfordon. Kravet är absolut och ska vara uppfyllt senast sista ansökningsdagen; en kandidat som saknar körkort eller endast har körkort för automatväxel (villkorskod 78) och har en inbokad uppkörning efter ansökningsfristen gallras bort som formellt obehörig.

Vilken konstitutionell och folkrättslig ställning har det samiska folket och Sametinget i Sverige?

I 1 kap. 2 § 6 st. Regeringsformen slås fast att det samiska folkets möjligheter att behålla och utveckla ett eget kultur- och samfundsliv ska främjas. Samerna erkänns som urfolk i Sverige. Sametinget, som inrättades 1993 genom sametingslagen (1992:1433), har en dubbel roll som dels en statlig förvaltningsmyndighet under regeringen med uppgift att bevaka frågor som rör samisk kultur, dels ett folkvalt samiskt parlament med 31 ledamöter. Sedan 2022 gäller även lagen (2022:66) om konsultation i frågor som rör det samiska folket.

Vilka är de fyra grundpelarna i det svenska finanspolitiska ramverket som infördes efter 1990-talskrisen och regleras i budgetlagen (2011:203)?

Det finanspolitiska ramverket vilar på fyra pelare: (1) ett mål för den offentliga sektorns finansiella sparande över en konjunkturcykel (historiskt ett överskottsmål som reviderats nedåt mot ett balansmål kring 0 % av BNP från 2027); (2) ett skuldankare för den konsoliderade bruttoskulden (Maastrichtskulden) på 35 % av BNP (±5 procentenheter); (3) ett treårigt nominellt utgiftstak för staten (exklusive statsskuldsräntor) som beslutas av riksdagen; samt (4) en stram toppstyrningsprocess för statsbudgeten kombinerad med det kommunala balanskravet och granskning av Finanspolitiska rådet.

Vilket lagstadgat mål har Sveriges riksbank enligt riksbankslagen (2022:1568) och hur mäts inflationsmålet i praktiken?

Enligt riksbankslagen (2022:1568) är det övergripande målet för Riksbankens penningpolitik att upprätthålla ett fast penningvärde (varaktigt låg och stabil inflation). Utan att åsidosätta prisstabilitetsmålet ska Riksbanken dessutom bidra till en balanserad utveckling av produktion och sysselsättning samt främja ett säkert och effektivt betalningsväsende. Riksbanken preciserar inflationsmålet som en årlig ökningstakt i konsumentprisindex med fast ränta (KPIF) på 2 procent.

Vad kännetecknar 'den svenska modellen' på arbetsmarknaden utifrån Saltsjöbadsavtalet (1938) och Industriavtalet (1997)?

Den svenska arbetsmarknadsmodellen bygger på att arbetsmarknadens parter (fackförbund och arbetsgivarorganisationer) själva reglerar löner och anställningsvillkor i kollektivavtal utan statlig inblandning och utan lagstadgad minimilön, under ömsesidig fredsplikt så länge kollektivavtal löper (historiskt förankrat i Saltsjöbadsavtalet 1938 mellan LO och SAF). Genom Industriavtalet 1997 fastställs att den internationellt konkurrensutsatta industrin (facken inom industrin och industriarbetsgivarna) sätter 'märket' — den lönenormerande kostnadsram som övriga sektorer på arbetsmarknaden förväntas följa, med Medlingsinstitutet som stödjande myndighet.

Hur regleras överlåtelse av konstitutionell beslutanderätt till Europeiska unionen respektive till andra mellanfolkliga organ i 10 kap. 6 och 7 §§ Regeringsformen?

Enligt 10 kap. 6 § RF kan riksdagen överlåta beslutanderätt inom ramen för samarbetet i EU så länge beslutanderätten inte rör principerna för statsskicket och fri- och rättighetsskyddet motsvarar det som ges i RF och Europakonventionen; beslutet kräver antingen minst tre fjärdedelar (3/4) av de röstande och mer än hälften av riksdagens ledamöter, eller den ordning som gäller för stiftande av grundlag. Vid överlåtelse till andra mellanfolkliga organisationer eller domstolar (10 kap. 7 § RF) får rätt att stifta, ändra eller upphäva grundlag, reglera rättighetsbegränsningar eller besluta om skatter/avgifter till staten inte överlåtas.

Vilka fem nationella minoriteter och fem nationella minoritetsspråk är lagskyddade i Sverige enligt lagen (2009:724) om nationella minoriteter och minoritetsspråk samt språklagen (2009:600)?

De fem erkända nationella minoriteterna i Sverige är judar, romer, samer (som även är erkänt som ett urfolk i 1 kap. 2 § 6 st. RF), sverigefinnar och tornedalingar. De fem skyddade nationella minoritetsspråken är jiddisch, romani chib, samiska, finska och meänkieli (utöver det svenska teckenspråket som har ett motsvarande skydd i språklagen). Inom särskilda förvaltningsområden för finska, meänkieli och samiska har enskilda lagstadgad rätt att använda sitt språk hos myndigheter samt rätt till förskola och äldreomsorg på minoritetsspråket.

Hur definieras statschefens roll i det svenska statsskicket enligt Torekovskompromissen i 1 och 5 kap. Regeringsformen samt Successionsordningen (1810)?

Genom 1974 års regeringsform (grundad på Torekovskompromissen 1971) berövades monarken all formell politisk makt och har uteslutande representativa och ceremoniella uppgifter som symbol för riket (t.ex. att vara ordförande i Utrikesnämnden och vid särskilda konseljer samt ta emot utländska sändebuds kreditivbrev, medan talmannen leder regeringsbildningen och regeringen utfärdar lagar). Successionsordningen från 1810 (reformerad med full kognatisk tronföljd från 1980) reglerar arvsrätten till tronen inom huset Bernadotte.

Hur är ansvarsfördelningen uppbyggd mellan de tre politiska nivåerna i den offentliga sektorn i Sverige (staten, regionerna och kommunerna), vilket efterfrågats i UD:s skriftliga prov?

Den offentliga sektorn består av tre demokratiskt valda nivåer med beskattningsrätt: (1) Staten (riksdag, regering och statliga myndigheter) ansvarar för lagstiftning, utrikes- och säkerhetspolitik, rättsväsende, försvar, högre utbildning, statlig infrastruktur och socialförsäkringar; (2) 21 regioner ansvarar primärt för hälso- och sjukvård, tandvård, kollektivtrafik, regionalt utvecklingsansvar och regional kultur; (3) 290 kommuner ansvarar för förskola, grund- och gymnasieskola, socialtjänst, äldreomsorg och insatser enligt LSS, fysisk planering och bygglov (det kommunala planmonopolet), räddningstjänst samt vatten, avlopp och avfall.

Hur skyddas det kommunala självstyret i 1 kap. 1 § och 14 kap. Regeringsformen, och hur balanseras det vid statliga ingrepp enligt proportionalitetsprincipen i 14 kap. 3 § RF?

Enligt 1 kap. 1 § RF förverkligas den svenska folkstyrelsen genom ett representativt och parlamentariskt statsskick och genom kommunal självstyrelse. Kommuner och regioner har egen beskattningsrätt för skötseln av sina angelägenheter (14 kap. 4 § RF). Enligt 14 kap. 3 § RF bör en inskränkning i den kommunala självstyrelsen inte gå utöver vad som är nödvändigt med hänsyn till de ändamål som har föranlett den (en konstitutionell proportionalitetsprövning i lagstiftningsprocessen).

Vad innebär 'förflyttningsplikt' för antagna till UD:s Diplomatprogram och anställda i utrikesförvaltningen?

Förflyttningsplikten är en grundläggande anställningsförutsättning inom utrikesförvaltningen som innebär att diplomaten är skyldig att rotera mellan tjänstgöring vid departementet i Stockholm och tjänstgöring vid Sveriges utlandsmyndigheter världen över, samt att med kort varsel kunna byta arbetsuppgifter eller stationeringsort utifrån verksamhetens och Sveriges utrikespolitiska behov.

Hur fungerar det kommunala utjämningssystemet i Sverige, och vilka strukturella demografiska utmaningar möter kommuner och regioner?

Det kommunala utjämningssystemet (14 kap. 5 § RF) syftar till att skapa likvärdiga ekonomiska förutsättningar i hela landet oavsett skattekraft och strukturella kostnadsskillnader, och består främst av inkomstutjämning (främst finansierad av staten med bidrag från ett fåtal skattestarka kommuner) samt kostnadsutjämning (ett mellankommunalt nollsummespel som kompenserar för ogynnsam åldersstruktur, gleshet och socioekonomi). Den demografiska utvecklingen med en kraftigt växande andel äldre (80+ år), lågt barnafödande, urbanisering och kompetensbrist inom välfärdsyrken sätter hård press på skattebasen och försörjningskvoten i framför allt mindre glesbygdskommuner.

Vilken rättslig särställning har Riksdagsordningen (2014:801) i förhållande till Sveriges fyra grundlagar och vanlig lag enligt 8 kap. 17 § Regeringsformen?

Riksdagsordningen (RO) är inte en av de fyra grundlagarna, utan intar en mellanställning mellan grundlag och vanlig lag. Huvudbestämmelser i RO stiftas antingen i samma ordning som grundlag (två likalydande beslut med mellanliggande val) eller genom ett enda riksdagsbeslut om minst tre fjärdedelar (3/4) av de röstande och mer än hälften av riksdagens ledamöter röstar för förslaget. Tilläggsbestämmelser i RO beslutas däremot i samma ordning som vanlig lag.

Hur ser urvalstratten och tidslinjen ut för UD:s Diplomatprogram från ansökan till antagningsbesked?

Av cirka 800–1 000 sökande per år bjuds samtliga formellt behöriga in till Steg 1: digitala färdighetstester (logisk, verbal och numerisk förmåga samt arbetspsykologiska tester). Efter en andra urvalsgranskning av CV, personligt brev och utlandserfarenhet kallas cirka 180 kandidater till Steg 2: det fem timmar långa anonyma skriftliga provet i Stockholm (inklusive språkprov i tredjespråket). Cirka 50 kandidater går vidare till Steg 3–4: en heldag i Assessment Center direkt följd av en heldagsintervju inför Utrikesförvaltningens antagningsnämnd samt säkerhetsprövning, varpå 15–25 (vanligen 20–25) diplomater antas (~2,5 % antagningsgrad).

Vad innebär rollen som 'opartisk tjänsteman' (den statliga värdegrunden) för en svensk diplomat oavsett vilken regering som styr?

En diplomat är anställd i Regeringskansliet som opolitisk statstjänsteman och ska lojalt genomföra den sittande regeringens politik inom ramen för lagar och folkrätt, oavsett regeringens partifärg och oavsett tjänstemannens egna privata åsikter eller tidigare politiska engagemang. Den statliga värdegrunden vilar på sex principer: demokrati, legalitet, objektivitet (1 kap. 9 § RF), fri åsiktsbildning, respekt för lika värde, frihet och värdighet samt effektivitet och service.

Vilka nordiska samarbetsorgan utgör stommen i det officiella nordiska samarbetet och hur relaterar de till Sveriges utrikesförvaltning?

Det officiella nordiska samarbetet bedrivs i Nordiska rådet (det parlamentariska samarbetsorganet bildat 1952 med 87 valda parlamentariker från Sverige, Danmark, Finland, Island och Norge samt de självstyrande områdena Färöarna, Grönland och Åland) och Nordiska ministerrådet (regeringarnas samarbetsorgan bildat 1971 genom revidering av Helsingforsavtalet från 1962, med säte i Köpenhamn). Utrikes- och säkerhetspolitik samordnas dessutom i informella nordiska (N5) och nordisk-baltiska (NB8) utrikesministermöten med ambitionen att Norden ska vara världens mest hållbara och integrerade region.

Vilka svenska personligheter har spelat en framträdande roll i FN:s historia och internationell fredsmedling, och bör behärskas inför UD:s kunskapsfrågor?

Bland centrala gestalter märks Folke Bernadotte (FN:s förste medlare i Palestinakonflikten, mördad i Jerusalem 1948), Dag Hammarskjöld (FN:s andre generalsekreterare 1953–1961, som formade FN:s fredsbevarande insatser och principen om den obundne internationelle tjänstemannen, postumt belönad med Nobels fredspris efter flygkraschen i Ndola 1961), Raoul Wallenberg (svensk diplomat i Budapest 1944 som räddade tiotusentals ungerska judar med skyddspass), Alva Myrdal (nedrustningsförhandlare och fredspristagare 1982), Olof Palme (medlare i Iran–Irak-kriget), Hans Blix (IAEA-chef och chef för UNMOVIC) samt Jan Eliasson (FN:s generalförsamlings ordförande och vice generalsekreterare).

När inrättades Kabinettet för utrikes brevväxlingen och när fick Utrikesdepartementet (UD) sitt nuvarande namn?

År 1791 inrättade Gustav III Konungens kabinett för den utrikes brevväxlingen som ett mer lättrörligt organ för utrikesärenden under kabinettssekreteraren (vilket ersatte Kanslikollegiums roll vid dess upplösning 1801). Vid departementalreformen år 1840 infördes ministerstyrelseliknande fackdepartement i statsrådet och organet fick namnet Utrikesdepartementet (UD), med utrikesstatsministern (från 1876 ministern för utrikes ärendena / utrikesministern) som chef.

Vilka svenska författare har tilldelats Nobelpriset i litteratur av Svenska Akademien, och hur fördelas ansvaret för utdelningen av de olika Nobelprisen?

Åtta svenska författare har tilldelats Nobelpriset i litteratur: Selma Lagerlöf (1909), Verner von Heidenstam (1916), Erik Axel Karlfeldt (postumt 1931), Pär Lagerkvist (1951), Nelly Sachs (1966, tysk-svensk), Eyvind Johnson och Harry Martinson (delat pris 1974) samt Tomas Tranströmer (2011). Enligt Alfred Nobels testamente från 1895 utses pristagarna i fysik och kemi (samt Riksbankens ekonomipris från 1968) av Kungliga Vetenskapsakademien, i fysiologi eller medicin av Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet, i litteratur av Svenska Akademien och Nobels fredspris av Den Norska Nobelkommittén (utsedd av norska Stortinget).

UD:s Diplomatprogram (Skriftligt prov Del 3 — Kunskapsfrågor): Statsskick, Förvaltning, Ekonomi, Näringsliv, Historia & Kultur

Fördjupad genomgång inför kunskapsfrågorna och de inrikespolitiska essäämnena i UD:s skriftliga antagningsprov: rikets styrelse och internationella förhållanden i 10 kap. Regeringsformen, Utrikesnämnden, den svenska förvaltningsdualismen, tre politiska nivåer (stat, 21 regioner, 290 kommuner), kommunalt självstyre, finanspolitiskt ramverk, den svenska arbetsmarknadsmodellen, exportnäringsliv, diplomatisk historia samt behörighetskrav till Diplomatprogrammet.

Level: advanced
Languages: sv → sv
Cards: 32
Markdown: UD:s Diplomatprogram (Skriftligt prov Del 3 — Kunskapsfrågor): Statsskick, Förvaltning, Ekonomi, Näringsliv, Historia & Kultur (.md)

Flashcards (32)

#	Front (Term / Question)	Back (Definition / Answer)
1	När genomfördes det demokratiska genombrottet med allmän och lika rösträtt för kvinnor och män i Sverige, och när inträdde Sverige i FN, Europarådet respektive EU?	Riksdagen fattade principbeslut om allmän och lika rösträtt för både kvinnor och män i maj 1919 (bekräftat genom grundlagsbeslut i januari 1921), varpå det första riksdagsvalet med kvinnlig rösträtt hölls i september 1921. Sverige blev medlem i Förenta nationerna (FN) i november 1946, var en av de tio grundarstaterna till Europarådet i maj 1949 och inträdde i Europeiska unionen (EU) den 1 januari 1995 efter en rådgivande folkomröstning i november 1994.
2	Vilken organisatorisk särställning har Regeringskansliet och Utrikesdepartementet (UD) gentemot de statliga förvaltningsmyndigheterna respektive utrikesrepresentationen?	Sedan 1997 utgör Regeringskansliet en enda sammanhållen myndighet som består av Statsrådsberedningen, fackdepartementen (däribland UD) och Förvaltningsavdelningen. Medan övriga statliga förvaltningsmyndigheter (t.ex. Sida, Kommerskollegium, Migrationsverket) är fristående myndigheter under regeringen enligt den svenska förvaltningsdualismen (12 kap. 1–2 §§ RF), utgör utrikesförvaltningen (UD tillsammans med utlandsmyndigheterna: ambassader, ständiga representationer och generalkonsulat) en sammanhållen struktur där utlandsmyndigheterna är direkt underställda UD enligt förordningen (2014:115) med instruktion för utrikesrepresentationen.
3	Hur ser strukturen ut i Sveriges exportberoende näringsliv, och vilka är landets viktigaste handelspartner respektive exportbranscher?	Sverige är en liten, öppen och starkt utrikeshandelsberoende ekonomi där exporten av varor och tjänster motsvarar drygt 50 % av BNP. Drygt 70 % av varuexporten går till Europa (med EU:s inre marknad som ryggrad) och de enskilt största handelspartnerna är Tyskland, Norge, USA, Danmark, Finland, Storbritannien och Nederländerna. Näringslivet präglas av kunskapsintensiva globala storföretag och techbolag inom verkstads- och fordonsindustri (maskiner, tunga fordon), läkemedel och medicinteknik (life science), telekom och IKT-tjänster, kemisk industri samt råvarubaserad basindustri (skogs-, pappers-, malm- och stålindustri i grön omställning).
4	Vad innebär principen om kollektivt beslutsfattande i regeringen enligt 7 kap. 3 § Regeringsformen, och vilka är de fåtaliga konstitutionella undantagen?	I Sverige gäller kollektivt regeringsbeslutsfattande i stället för ministerstyre: regeringsärenden avgörs av regeringen som kollektiv vid regeringssammanträde där minst fem statsråd måste delta (7 kap. 3–4 §§ RF). De främsta undantagen är regeringsärenden som rör verkställighet inom försvarsmakten (vilka under statsministerns överinseende kan avgöras av chefen för Försvarsdepartementet i s.k. kommandomål), statsministerns eget förordnande och entledigande av övriga statsråd, samt vissa prövningar av utlämnande av allmänna handlingar hos ett departement.
5	Vilka sju formella grundläggande behörighetskrav måste vara uppfyllda redan vid sista ansökningsdagen till UD:s Diplomatprogram?	För att vara behörig krävs vid ansökningstillfället: (1) svenskt medborgarskap (dubbelt medborgarskap är tillåtet); (2) avslutad akademisk examen (minst kandidatexamen / 180 hp, bevis på examen måste bifogas); (3) minst sex (6) månaders sammanhängande eller samlad utlandserfarenhet (studier, praktik eller arbete i vuxen ålder); (4) giltigt svenskt B-körkort för manuell växellåda (utan villkorskod 78 för endast automatväxlat fordon); (5) mycket goda kunskaper i svenska och engelska; (6) goda kunskaper i minst ett av de sex tredjespråken arabiska, franska, mandarin, ryska, spanska eller tyska; samt (7) beredskap att acceptera förflyttningsplikt och säkerhetsprövning.
6	Hur är utrikessekretessen utformad i 15 kap. 1 § Offentlighets- och sekretesslagen (2009:400, OSL) som begränsning av handlingsoffentligheten i 2 kap. Tryckfrihetsförordningen?	Enligt 15 kap. 1 § OSL gäller sekretess för uppgift som rör Sveriges förbindelser med en annan stat eller i övrigt rör annan stat, mellanfolklig organisation, myndighet, medborgare eller juridisk person i annan stat eller statslös, om det kan antas att det stör Sveriges mellanfolkliga förbindelser eller på annat sätt skadar landet om uppgiften röjs. Bestämmelsen är utformad med ett rakt skaderekvisit ('om det kan antas'), vilket innebär att offentlighet är huvudregel men att utrikesförvaltningen har ett betydande bedömningsutrymme när utländska parter förutsätter förtrolighet i diplomatiskt umgänge.
7	Hur förändrades Sveriges geopolitiska läge och statsskick år 1809, och hur upplöstes den svensk-norska unionen år 1905?	Efter nederlaget mot Ryssland i finska kriget 1808–1809 (freden i Fredrikshamn, då Sverige förlorade den östra rikshalvan Finland) avsattes Gustav IV Adolf och riksdagen antog 1809 års regeringsform (som byggde på maktdelning mellan kung och riksdag och gällde till 1974), varpå den franske marskalken Jean Baptiste Bernadotte (Karl XIV Johan) valdes till tronföljare 1810 och formulerade 1812 års politik. Den personalunion med Norge som ingicks 1814 (Mossekonventionen) präglades av återkommande konflikter om ett eget norskt konsulatväsende och upplöstes fredligt genom Karlstadskonferensen 1905.
8	Hur fördelas befogenheten att ingå internationella överenskommelser (traktater) mellan regeringen och riksdagen enligt 10 kap. 1 och 3 §§ Regeringsformen (RF)?	Enligt 10 kap. 1 § RF är det regeringen som ingår överenskommelser med andra stater eller med mellanfolkliga organisationer. Enligt 10 kap. 3 § RF krävs dock riksdagens godkännande innan regeringen ingår en bindande överenskommelse som förutsätter att en lag ändras eller upphävs, att en ny lag stiftas, som i övrigt gäller ett ämne som riksdagen ska besluta om, eller som är av 'större vikt' (varvid regeringen dock kan avstå från att inhämta godkännande vid överenskommelse av större vikt om rikets intresse kräver det, efter överläggning med Utrikesnämnden).
9	Vilken global historisk särställning har 1766 års svenska tryckfrihetsförordning, och vem var dess främste politiske arkitekt under frihetstiden?	1766 års tryckfrihetsförordning, som antogs av riksdagen under frihetstiden med upplysningstänkaren och prästen Anders Chydenius som främste pådrivare, var världens första grundlag som både avskaffade den statliga förhandscensuren av tryckta skrifter (utom i teologiska frågor) och införde offentlighetsprincipen genom att ge medborgarna rätt att ta del av och trycka myndigheternas och riksdagens handlingar. Sedan 2023 ingår 1766 års tryckfrihetsförordning i Unescos världsminnesregister (Memory of the World).
10	Vilka roller har Kommerskollegium, Business Sweden, Exportkreditnämnden (EKN) och Svensk Exportkredit (SEK) i främjandet av svensk utrikeshandel?	Kommerskollegium är Sveriges expertmyndighet för utrikeshandel, EU:s inre marknad och handelspolitik (som tar fram handelsanalys till UD). Business Sweden ägs gemensamt av staten (UD) och näringslivet (Sveriges Allmänna Utrikeshandelsförening) och hjälper svenska företag att växa internationellt samt utländska företag att investera i Sverige ('Team Sweden'). Exportkreditnämnden (EKN) är en statlig myndighet som försäkrar företag och banker mot risken för utebliven betalning vid exportaffärer, medan AB Svensk Exportkredit (SEK) är ett statligt ägt bolag som lånar ut pengar till svenska exportföretag och deras utländska köpare.
11	Vilken betydelse har lagen (2003:387) om konsulärt ekonomiskt bistånd och Förvaltningslagen (2017:900) i utrikesrepresentationens konsulära myndighetsutövning?	När en svensk ambassad eller ett generalkonsulat handlägger konsulära ärenden — såsom passutfärdande, samordningsnummer eller konsulärt ekonomiskt bistånd i nödsituationer utomlands enligt lagen (2003:387) — utövar utlandsmyndigheten offentlig makt mot enskilda. Då gäller Förvaltningslagens (2017:900) krav på saklighet och opartiskhet, utredningsansvar (23 § FL), kommunikationsprincip (25 § FL), beslutsmotivering (32 § FL) samt överklagandehänvisning till allmän förvaltningsdomstol.
12	Vilken konstitutionell funktion, sammansättning och sekretessregel gäller för Utrikesnämnden enligt 10 kap. 11–12 §§ Regeringsformen?	Utrikesnämnden är det konstitutionella samrådsorganet mellan regeringen och riksdagen i utrikespolitiska frågor. Regeringen ska fortlöpande hålla nämnden underrättad om de utrikespolitiska förhållanden som kan få betydelse för riket och överlägga med nämnden så ofta det behövs, samt i alla utrikesärenden av större vikt före avgörandet, om det kan ske. Statschefen (kungen) är ordförande vid sammanträdena, som utöver talmannen består av nio ledamöter valda av riksdagen. Ordföranden kan besluta om ovillkorlig tystnadsplikt (10 kap. 12 § 2 st. RF).
13	Vilken statsrättslig och diplomatisk betydelse hade 1634 års regeringsform och Axel Oxenstiernas kanslireform för framväxten av den svenska utrikesförvaltningen?	Genom 1634 års regeringsform, utarbetad av rikskanslern Axel Oxenstierna efter Gustav II Adolfs död, organiserades den svenska centralförvaltningen i fem kollegier med fasta ämbetsområden och huvudstadsplacering i Stockholm. Ett av dessa var Kanslikollegium under rikskanslern, som ansvarade för rikets utrikeskorrespondens och diplomati. Denna reform lade grunden såväl till den svenska utrikesförvaltningen som till principen om självständiga centrala ämbetsverk (förvaltningsdualismen).
14	Varför kräver Utrikesdepartementet specifikt 'B-körkort för manuell växellåda' redan vid ansökningstillfället, och räcker det att ha ett utländskt körkort eller en bokad uppkörning?	UD kräver ett giltigt svenskt (eller inom EES utfärdat likställt) B-körkort utan begränsning till automatväxlad bil eftersom diplomater under utlandsstationering i kris-, utvecklings- eller konfliktområden måste kunna framföra manuellt växlade tjänste- och terrängfordon. Kravet är absolut och ska vara uppfyllt senast sista ansökningsdagen; en kandidat som saknar körkort eller endast har körkort för automatväxel (villkorskod 78) och har en inbokad uppkörning efter ansökningsfristen gallras bort som formellt obehörig.
15	Vilken konstitutionell och folkrättslig ställning har det samiska folket och Sametinget i Sverige?	I 1 kap. 2 § 6 st. Regeringsformen slås fast att det samiska folkets möjligheter att behålla och utveckla ett eget kultur- och samfundsliv ska främjas. Samerna erkänns som urfolk i Sverige. Sametinget, som inrättades 1993 genom sametingslagen (1992:1433), har en dubbel roll som dels en statlig förvaltningsmyndighet under regeringen med uppgift att bevaka frågor som rör samisk kultur, dels ett folkvalt samiskt parlament med 31 ledamöter. Sedan 2022 gäller även lagen (2022:66) om konsultation i frågor som rör det samiska folket.
16	Vilka är de fyra grundpelarna i det svenska finanspolitiska ramverket som infördes efter 1990-talskrisen och regleras i budgetlagen (2011:203)?	Det finanspolitiska ramverket vilar på fyra pelare: (1) ett mål för den offentliga sektorns finansiella sparande över en konjunkturcykel (historiskt ett överskottsmål som reviderats nedåt mot ett balansmål kring 0 % av BNP från 2027); (2) ett skuldankare för den konsoliderade bruttoskulden (Maastrichtskulden) på 35 % av BNP (±5 procentenheter); (3) ett treårigt nominellt utgiftstak för staten (exklusive statsskuldsräntor) som beslutas av riksdagen; samt (4) en stram toppstyrningsprocess för statsbudgeten kombinerad med det kommunala balanskravet och granskning av Finanspolitiska rådet.
17	Vilket lagstadgat mål har Sveriges riksbank enligt riksbankslagen (2022:1568) och hur mäts inflationsmålet i praktiken?	Enligt riksbankslagen (2022:1568) är det övergripande målet för Riksbankens penningpolitik att upprätthålla ett fast penningvärde (varaktigt låg och stabil inflation). Utan att åsidosätta prisstabilitetsmålet ska Riksbanken dessutom bidra till en balanserad utveckling av produktion och sysselsättning samt främja ett säkert och effektivt betalningsväsende. Riksbanken preciserar inflationsmålet som en årlig ökningstakt i konsumentprisindex med fast ränta (KPIF) på 2 procent.
18	Vad kännetecknar 'den svenska modellen' på arbetsmarknaden utifrån Saltsjöbadsavtalet (1938) och Industriavtalet (1997)?	Den svenska arbetsmarknadsmodellen bygger på att arbetsmarknadens parter (fackförbund och arbetsgivarorganisationer) själva reglerar löner och anställningsvillkor i kollektivavtal utan statlig inblandning och utan lagstadgad minimilön, under ömsesidig fredsplikt så länge kollektivavtal löper (historiskt förankrat i Saltsjöbadsavtalet 1938 mellan LO och SAF). Genom Industriavtalet 1997 fastställs att den internationellt konkurrensutsatta industrin (facken inom industrin och industriarbetsgivarna) sätter 'märket' — den lönenormerande kostnadsram som övriga sektorer på arbetsmarknaden förväntas följa, med Medlingsinstitutet som stödjande myndighet.
19	Hur regleras överlåtelse av konstitutionell beslutanderätt till Europeiska unionen respektive till andra mellanfolkliga organ i 10 kap. 6 och 7 §§ Regeringsformen?	Enligt 10 kap. 6 § RF kan riksdagen överlåta beslutanderätt inom ramen för samarbetet i EU så länge beslutanderätten inte rör principerna för statsskicket och fri- och rättighetsskyddet motsvarar det som ges i RF och Europakonventionen; beslutet kräver antingen minst tre fjärdedelar (3/4) av de röstande och mer än hälften av riksdagens ledamöter, eller den ordning som gäller för stiftande av grundlag. Vid överlåtelse till andra mellanfolkliga organisationer eller domstolar (10 kap. 7 § RF) får rätt att stifta, ändra eller upphäva grundlag, reglera rättighetsbegränsningar eller besluta om skatter/avgifter till staten inte överlåtas.
20	Vilka fem nationella minoriteter och fem nationella minoritetsspråk är lagskyddade i Sverige enligt lagen (2009:724) om nationella minoriteter och minoritetsspråk samt språklagen (2009:600)?	De fem erkända nationella minoriteterna i Sverige är judar, romer, samer (som även är erkänt som ett urfolk i 1 kap. 2 § 6 st. RF), sverigefinnar och tornedalingar. De fem skyddade nationella minoritetsspråken är jiddisch, romani chib, samiska, finska och meänkieli (utöver det svenska teckenspråket som har ett motsvarande skydd i språklagen). Inom särskilda förvaltningsområden för finska, meänkieli och samiska har enskilda lagstadgad rätt att använda sitt språk hos myndigheter samt rätt till förskola och äldreomsorg på minoritetsspråket.
21	Hur definieras statschefens roll i det svenska statsskicket enligt Torekovskompromissen i 1 och 5 kap. Regeringsformen samt Successionsordningen (1810)?	Genom 1974 års regeringsform (grundad på Torekovskompromissen 1971) berövades monarken all formell politisk makt och har uteslutande representativa och ceremoniella uppgifter som symbol för riket (t.ex. att vara ordförande i Utrikesnämnden och vid särskilda konseljer samt ta emot utländska sändebuds kreditivbrev, medan talmannen leder regeringsbildningen och regeringen utfärdar lagar). Successionsordningen från 1810 (reformerad med full kognatisk tronföljd från 1980) reglerar arvsrätten till tronen inom huset Bernadotte.
22	Hur är ansvarsfördelningen uppbyggd mellan de tre politiska nivåerna i den offentliga sektorn i Sverige (staten, regionerna och kommunerna), vilket efterfrågats i UD:s skriftliga prov?	Den offentliga sektorn består av tre demokratiskt valda nivåer med beskattningsrätt: (1) Staten (riksdag, regering och statliga myndigheter) ansvarar för lagstiftning, utrikes- och säkerhetspolitik, rättsväsende, försvar, högre utbildning, statlig infrastruktur och socialförsäkringar; (2) 21 regioner ansvarar primärt för hälso- och sjukvård, tandvård, kollektivtrafik, regionalt utvecklingsansvar och regional kultur; (3) 290 kommuner ansvarar för förskola, grund- och gymnasieskola, socialtjänst, äldreomsorg och insatser enligt LSS, fysisk planering och bygglov (det kommunala planmonopolet), räddningstjänst samt vatten, avlopp och avfall.
23	Hur skyddas det kommunala självstyret i 1 kap. 1 § och 14 kap. Regeringsformen, och hur balanseras det vid statliga ingrepp enligt proportionalitetsprincipen i 14 kap. 3 § RF?	Enligt 1 kap. 1 § RF förverkligas den svenska folkstyrelsen genom ett representativt och parlamentariskt statsskick och genom kommunal självstyrelse. Kommuner och regioner har egen beskattningsrätt för skötseln av sina angelägenheter (14 kap. 4 § RF). Enligt 14 kap. 3 § RF bör en inskränkning i den kommunala självstyrelsen inte gå utöver vad som är nödvändigt med hänsyn till de ändamål som har föranlett den (en konstitutionell proportionalitetsprövning i lagstiftningsprocessen).
24	Vad innebär 'förflyttningsplikt' för antagna till UD:s Diplomatprogram och anställda i utrikesförvaltningen?	Förflyttningsplikten är en grundläggande anställningsförutsättning inom utrikesförvaltningen som innebär att diplomaten är skyldig att rotera mellan tjänstgöring vid departementet i Stockholm och tjänstgöring vid Sveriges utlandsmyndigheter världen över, samt att med kort varsel kunna byta arbetsuppgifter eller stationeringsort utifrån verksamhetens och Sveriges utrikespolitiska behov.
25	Hur fungerar det kommunala utjämningssystemet i Sverige, och vilka strukturella demografiska utmaningar möter kommuner och regioner?	Det kommunala utjämningssystemet (14 kap. 5 § RF) syftar till att skapa likvärdiga ekonomiska förutsättningar i hela landet oavsett skattekraft och strukturella kostnadsskillnader, och består främst av inkomstutjämning (främst finansierad av staten med bidrag från ett fåtal skattestarka kommuner) samt kostnadsutjämning (ett mellankommunalt nollsummespel som kompenserar för ogynnsam åldersstruktur, gleshet och socioekonomi). Den demografiska utvecklingen med en kraftigt växande andel äldre (80+ år), lågt barnafödande, urbanisering och kompetensbrist inom välfärdsyrken sätter hård press på skattebasen och försörjningskvoten i framför allt mindre glesbygdskommuner.
26	Vilken rättslig särställning har Riksdagsordningen (2014:801) i förhållande till Sveriges fyra grundlagar och vanlig lag enligt 8 kap. 17 § Regeringsformen?	Riksdagsordningen (RO) är inte en av de fyra grundlagarna, utan intar en mellanställning mellan grundlag och vanlig lag. Huvudbestämmelser i RO stiftas antingen i samma ordning som grundlag (två likalydande beslut med mellanliggande val) eller genom ett enda riksdagsbeslut om minst tre fjärdedelar (3/4) av de röstande och mer än hälften av riksdagens ledamöter röstar för förslaget. Tilläggsbestämmelser i RO beslutas däremot i samma ordning som vanlig lag.
27	Hur ser urvalstratten och tidslinjen ut för UD:s Diplomatprogram från ansökan till antagningsbesked?	Av cirka 800–1 000 sökande per år bjuds samtliga formellt behöriga in till Steg 1: digitala färdighetstester (logisk, verbal och numerisk förmåga samt arbetspsykologiska tester). Efter en andra urvalsgranskning av CV, personligt brev och utlandserfarenhet kallas cirka 180 kandidater till Steg 2: det fem timmar långa anonyma skriftliga provet i Stockholm (inklusive språkprov i tredjespråket). Cirka 50 kandidater går vidare till Steg 3–4: en heldag i Assessment Center direkt följd av en heldagsintervju inför Utrikesförvaltningens antagningsnämnd samt säkerhetsprövning, varpå 15–25 (vanligen 20–25) diplomater antas (~2,5 % antagningsgrad).
28	Vad innebär rollen som 'opartisk tjänsteman' (den statliga värdegrunden) för en svensk diplomat oavsett vilken regering som styr?	En diplomat är anställd i Regeringskansliet som opolitisk statstjänsteman och ska lojalt genomföra den sittande regeringens politik inom ramen för lagar och folkrätt, oavsett regeringens partifärg och oavsett tjänstemannens egna privata åsikter eller tidigare politiska engagemang. Den statliga värdegrunden vilar på sex principer: demokrati, legalitet, objektivitet (1 kap. 9 § RF), fri åsiktsbildning, respekt för lika värde, frihet och värdighet samt effektivitet och service.
29	Vilka nordiska samarbetsorgan utgör stommen i det officiella nordiska samarbetet och hur relaterar de till Sveriges utrikesförvaltning?	Det officiella nordiska samarbetet bedrivs i Nordiska rådet (det parlamentariska samarbetsorganet bildat 1952 med 87 valda parlamentariker från Sverige, Danmark, Finland, Island och Norge samt de självstyrande områdena Färöarna, Grönland och Åland) och Nordiska ministerrådet (regeringarnas samarbetsorgan bildat 1971 genom revidering av Helsingforsavtalet från 1962, med säte i Köpenhamn). Utrikes- och säkerhetspolitik samordnas dessutom i informella nordiska (N5) och nordisk-baltiska (NB8) utrikesministermöten med ambitionen att Norden ska vara världens mest hållbara och integrerade region.
30	Vilka svenska personligheter har spelat en framträdande roll i FN:s historia och internationell fredsmedling, och bör behärskas inför UD:s kunskapsfrågor?	Bland centrala gestalter märks Folke Bernadotte (FN:s förste medlare i Palestinakonflikten, mördad i Jerusalem 1948), Dag Hammarskjöld (FN:s andre generalsekreterare 1953–1961, som formade FN:s fredsbevarande insatser och principen om den obundne internationelle tjänstemannen, postumt belönad med Nobels fredspris efter flygkraschen i Ndola 1961), Raoul Wallenberg (svensk diplomat i Budapest 1944 som räddade tiotusentals ungerska judar med skyddspass), Alva Myrdal (nedrustningsförhandlare och fredspristagare 1982), Olof Palme (medlare i Iran–Irak-kriget), Hans Blix (IAEA-chef och chef för UNMOVIC) samt Jan Eliasson (FN:s generalförsamlings ordförande och vice generalsekreterare).
31	När inrättades Kabinettet för utrikes brevväxlingen och när fick Utrikesdepartementet (UD) sitt nuvarande namn?	År 1791 inrättade Gustav III Konungens kabinett för den utrikes brevväxlingen som ett mer lättrörligt organ för utrikesärenden under kabinettssekreteraren (vilket ersatte Kanslikollegiums roll vid dess upplösning 1801). Vid departementalreformen år 1840 infördes ministerstyrelseliknande fackdepartement i statsrådet och organet fick namnet Utrikesdepartementet (UD), med utrikesstatsministern (från 1876 ministern för utrikes ärendena / utrikesministern) som chef.
32	Vilka svenska författare har tilldelats Nobelpriset i litteratur av Svenska Akademien, och hur fördelas ansvaret för utdelningen av de olika Nobelprisen?	Åtta svenska författare har tilldelats Nobelpriset i litteratur: Selma Lagerlöf (1909), Verner von Heidenstam (1916), Erik Axel Karlfeldt (postumt 1931), Pär Lagerkvist (1951), Nelly Sachs (1966, tysk-svensk), Eyvind Johnson och Harry Martinson (delat pris 1974) samt Tomas Tranströmer (2011). Enligt Alfred Nobels testamente från 1895 utses pristagarna i fysik och kemi (samt Riksbankens ekonomipris från 1968) av Kungliga Vetenskapsakademien, i fysiologi eller medicin av Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet, i litteratur av Svenska Akademien och Nobels fredspris av Den Norska Nobelkommittén (utsedd av norska Stortinget).