Svensk Juridik: Regeringsformen, Brottsbalken (BrB), Avtalslagen (AvtL) och Förvaltningslagen (FL)
Sveriges fyra grundlagar, offentlighetsprincipen, avtalsrättsliga principer, köp- och skadeståndsrätt, straffrättsliga ansvarsförutsättningar och förvaltningsrätt.
- Level
- advanced
- Languages
- sv → sv
- Cards
- 32
- Markdown
- Svensk Juridik: Regeringsformen, Brottsbalken (BrB), Avtalslagen (AvtL) och Förvaltningslagen (FL) (.md)
Flashcards (32)
| # | Front (Term / Question) | Back (Definition / Answer) | Example | Multiple-Choice Options |
|---|---|---|---|---|
| 1 | Vilka är Sveriges fyra grundlagar och hur ändras en grundlag? | Regeringsformen (RF), Successionsordningen (SO), Tryckfrihetsförordningen (TF) och Yttrandefrihetsgrundlagen (YGL); en grundlagsändring kräver två likalydande riksdagsbeslut med ett mellanliggande riksdagsval (8 kap. 14 § RF). | ||
| 2 | Under vilka förutsättningar föreligger rätt till nödvärn enligt 24 kap. 1 § Brottsbalken (BrB)? | Mot ett påbörjat eller överhängande brottsligt angrepp på person eller egendom (samt i tre specifika fall vid intrång/vägran att lämna bostad), förutsatt att försvarsgärningen med hänsyn till angreppets beskaffenhet, det angripnas betydelse och omständigheterna i övrigt inte är uppenbart oförsvarlig. | ||
| 3 | Vad innebär culparegeln i 2 kap. 1 § Skadeståndslagen (SkL)? | Den som uppsåtligen (dolus) eller av vårdslöshet (culpa) vållar personskada eller sakskada ska ersätta skadan. | ||
| 4 | Vad innebär kravet på adekvat kausalitet inom skadeståndsrätten? | Det måste finnas ett orsakssamband (kausalitet) mellan den skadegörande handlingen och skadan, och skadan får inte vara en alltför slumpmässig eller oförutsebar följd av handlandet (adekvans). | ||
| 5 | Vilka är de tre formerna av uppsåt (dolus) enligt Högsta domstolens praxis i svensk straffrätt? | Avsiktsuppsåt (gärningsmannen har själva följden som syfte), insiktsuppsåt (gärningsmannen inser att följden är praktiskt taget oundviklig) och likgiltighetsuppsåt (gärningsmannen inser risken för följden och är likgiltig inför förverkligandet av själva effekten). | ||
| 6 | Hur regleras medverkan till brott enligt 23 kap. 4 § Brottsbalken? | Ansvar ådöms inte bara gärningsmannen utan även den som främjat gärningen med råd eller dåd (anstiftan eller medhjälp), varvid varje medverkande bedöms efter det uppsåt eller den oaktsamhet som ligger honom eller henne till last. | ||
| 7 | Vad innebär omedelbarhetsprincipen, muntlighetsprincipen och koncentrationsprincipen i Rättegångsbalken (RB)? | Domen får grundas endast på vad som förekommit vid huvudförhandlingen (omedelbarhet), förfarandet ska som huvudregel vara muntligt utan uppläsning av inlagor (muntlighet) och huvudförhandlingen ska genomföras i ett sammanhang utan onödiga avbrott (koncentration). | ||
| 8 | Vad krävs för att en ren förmögenhetsskada ska ersättas i utomobligatoriska förhållanden enligt 2 kap. 2 § Skadeståndslagen? | En ekonomisk skada som uppkommer utan samband med att någon lider person- eller sakskada ersätts som huvudregel endast om skadan har vållats genom brott (med vissa undantag i speciallagstiftning och rättspraxis). | ||
| 9 | Vad är skillnaden mellan medveten och omedveten oaktsamhet (culpa) inom straffrätten? | Vid medveten oaktsamhet inser gärningsmannen risken för en effekt men förlitar sig (utan att vara likgiltig) på att den inte ska inträffa; vid omedveten oaktsamhet inser gärningsmannen inte risken men borde och kunde ha gjort det. | ||
| 10 | Vilka är de centrala skillnaderna i tillämpningsområde mellan Köplagen (KöpL) och Konsumentköplagen (KKL)? | Köplagen är dispositiv (kan avtalas bort) och gäller köp av lös egendom mellan näringsidkare (B2B) eller mellan privatpersoner (C2C), medan Konsumentköplagen är tvingande till konsumentens förmån och gäller när en näringsidkare säljer en vara till en konsument (B2C). | ||
| 11 | Vad blir rättsföljden av en oren accept respektive en sen accept enligt 4 och 6 §§ Avtalslagen? | Både en sen accept (4 § AvtL) och en oren accept som avviker från anbudet (6 § AvtL) gäller som avslag i förening med ett nytt anbud från mottagaren (med undantag för subjektiv oren accept/sen accept där anbudsgivaren måste reklamera). | ||
| 12 | Vad är den grundläggande modellen för avtals ingående (anbud-accept-modellen) enligt 1 kap. Avtalslagen (AvtL)? | Ett avtal sluts genom att anbudsgivaren lämnar ett bindande anbud (löfte) och mottagaren inom acceptfristen lämnar en ren accept; enligt löftesprincipen är anbudet bindande för anbudsgivaren så snart mottagaren tagit del av det. | ||
| 13 | Vad innebär offentlighetsprincipen och vilka tre kriterier avgör om en handling är en allmän handling enligt 2 kap. Tryckfrihetsförordningen (TF)? | Var och en har rätt att ta del av allmänna handlingar (såvida de inte omfattas av sekretess enligt OSL); en handling är allmän om den förvaras hos en myndighet och är antingen inkommen till myndigheten eller upprättad där. | ||
| 14 | Vad är skillnaden mellan behörighet och befogenhet vid fullmakt enligt 2 kap. Avtalslagen? | Behörigheten är det yttre synliga omfånget av fullmakten gentemot tredje man (vad fullmäktigen kan göra), medan befogenheten utgör huvudmannens inre instruktioner till fullmäktigen (vad fullmäktigen får göra). | ||
| 15 | Vad är den grundläggande skillnaden mellan förvaltningsbesvär (allmänt överklagande) och laglighetsprövning enligt Kommunallagen? | Vid förvaltningsbesvär prövas både beslutets laglighet och lämplighet (och domstolen kan sätta ett nytt beslut i det överklagades ställe), medan laglighetsprövning enligt 13 kap. Kommunallagen kan begäras av varje kommunmedlem och endast prövar om beslutet är lagligt (kassatorisk prövning: upphäva eller fastställa). | ||
| 16 | Vad innebär legalitetsprincipen och objektivitetsprincipen i 1 kap. Regeringsformen? | Legalitetsprincipen (1 kap. 1 § 3 st. RF) innebär att all offentlig makt utövas under lagarna; objektivitetsprincipen (1 kap. 9 § RF) kräver att domstolar och förvaltningsmyndigheter beaktar allas likhet inför lagen samt iakttar saklighet och opartiskhet. | ||
| 17 | Vilka rekvisit måste vara uppfyllda för ansvar för försök till brott enligt 23 kap. 1 § Brottsbalken? | Försök måste vara särskilt kriminaliserat för brottet, försökspunkten måste vara uppnådd (utförandet av brottet har påbörjats), brottet har inte fullbordats, och det har förelegat fara för att handlingen skulle leda till brottets fullbordan (eller sådan fara har varit utesluten endast på grund av tillfälliga omständigheter). | ||
| 18 | Vad är det straffrättsliga legalitetskravet enligt 1 kap. 1 § Brottsbalken och 2 kap. 10 § Regeringsformen? | Inget straff utan lag (nullum crimen, nulla poena sine lege): detta innefattar förbud mot retroaktiv strafflagstiftning, förbud mot analogisk lagtillämpning till den tilltalades nackdel, krav på skriven lag och krav på bestämdhet i straffbuden. | ||
| 19 | Hur är den allmänna straffrättsliga brottsbegreppstrappan uppbyggd i svensk straffrätt? | För att en gärning ska utgöra ett brott (1 kap. 1 § BrB) krävs dels rekvisituppfyllelse på den objektiva sidan (brottsbeskrivningsenlighet och frånvaro av objektiva ansvarsfrihetsgrunder som nödvärn/nöd), dels personligt ansvar på den subjektiva sidan (uppsåt eller oaktsamhet samt frånvaro av ursäktande omständigheter). | ||
| 20 | När blir huvudmannen bunden trots att fullmäktigen överskridit sin befogenhet enligt 11 § 1 st. Avtalslagen? | Vid självständiga fullmakter (t.ex. skriftlig fullmakt eller ställningsfullmakt) blir huvudmannen bunden om tredje man var i god tro (varken insåg eller borde ha insett befogenhetsöverskridandet); vid en osjälvständig uppdragsfullmakt (11 § 2 st.) blir huvudmannen däremot aldrig bunden vid befogenhetsöverskridande. | ||
| 21 | Vad innebär meddelarfrihet och efterforskningsförbud i TF och YGL? | Meddelarfrihet ger var och en (inklusive offentliganställda) rätt att straffritt lämna uppgifter till medier för publicering; efterforskningsförbudet förbjuder myndigheter att undersöka vem som har lämnat en uppgift med stöd av meddelarfriheten. | ||
| 22 | Vad innebär kommunikationsprincipen i 25 § Förvaltningslagen? | Innan en myndighet fattar ett beslut i ett ärende ska den, om det inte är uppenbart obehövligt, underrätta den som är part om allt material av betydelse för beslutet och ge parten tillfälle att yttra sig över materialet ('ingen ska dömas ohörd'). | ||
| 23 | Vad innebär principalansvaret (arbetsgivares skadeståndsansvar) i 3 kap. 1 § Skadeståndslagen? | Den som har arbetstagare i sin tjänst ska ersätta person- eller sakskada som arbetstagaren vållar genom fel eller försummelse i tjänsten, samt ren förmögenhetsskada som arbetstagaren i tjänsten vållar genom brott. | ||
| 24 | När har en förvaltningsmyndighet rätt respektive skyldighet att ändra ett eget beslut enligt 37 och 38 §§ Förvaltningslagen? | En myndighet ska ändra ett beslut som den meddelat som första instans om det är uppenbart felaktigt i något väsentligt hänseende och ändringen kan ske snabbt, enkelt och utan att det blir till nackdel för någon enskild part (skyldighet enligt 38 § FL). | ||
| 25 | Vad innebär förbudet mot ministerstyre i 12 kap. 2 § Regeringsformen? | Ingen myndighet, inte heller riksdagen eller en enskild minister/regeringen, får bestämma hur en förvaltningsmyndighet i ett särskilt fall ska besluta i ett ärende som rör myndighetsutövning mot en enskild eller mot en kommun eller som rör tillämpning av lag. | ||
| 26 | Vad innebär serviceskyldigheten och utredningsansvaret (officialprincipen) i 6 och 23 §§ Förvaltningslagen (FL)? | En myndighet ska hjälpa enskilda att ta till vara sina intressen i den utsträckning som är lämplig (6 § FL) och se till att ett ärende blir utrett i den omfattning som dess beskaffenhet kräver (23 § FL). | ||
| 27 | Vilka påföljder kan en köpare göra gällande vid fel i varan enligt Köplagen (30 § KöpL)? | Avhjälpande, omleverans, prisavdrag eller hävning (kräver att avtalsbrottet är av väsentlig betydelse för köparen och att säljaren insåg eller borde ha insett detta) samt skadestånd. | ||
| 28 | Vad innebär den lilla respektive den stora generalklausulen i 33 § och 36 § Avtalslagen? | Enligt 33 § AvtL (tro och heder) är en rättshandling ogiltig om det vid dess tillkomst förelåg omständigheter i strid mot tro och heder som motparten måste antas ha känt till; enligt 36 § AvtL kan ett avtalsvillkor jämkas eller lämnas utan avseende om det är oskäligt med hänsyn till avtalets innehåll, omständigheterna vid avtalets tillkomst eller senare inträffade förhållanden. | ||
| 29 | Vem har klagorätt över ett förvaltningsbeslut enligt 41 och 42 §§ Förvaltningslagen? | Ett beslut får överklagas om det kan antas påverka någons situation på ett inte obetydligt sätt (överklagbarhet, 41 § FL), och det får överklagas av den som beslutet angår, om det har gått honom eller henne emot (saklegitimation och kontraritet, 42 § FL). | ||
| 30 | Vad innebär nödvärnsexcess enligt 24 kap. 6 § Brottsbalken? | Om någon i en nödvärns- eller nödsituation har gjort mer våld än vad som är medgivet (uppenbart oförsvarligt), ska han eller hon ändå gå fri från ansvar om omständigheterna var sådana att personen svårligen kunde besinna sig. | ||
| 31 | Hur är normhierarkin uppbyggd i svensk statsrätt enligt 8 kap. Regeringsformen? | Grundlag står över vanlig lag (beslutas av riksdagen), som står över förordning (beslutas av regeringen), vilken i sin tur står över myndighetsföreskrifter. | ||
| 32 | När föreligger jäv för en handläggare vid en myndighet enligt 16 § Förvaltningslagen? | Vid sakägare-, intresse- eller släktskapsjäv, ställföreträdarejäv, tvåinstansjäv, ombuds- eller biträdesjäv samt delikatessjäv (om det finns någon annan särskild omständighet som är ägnad att rubba förtroendet för handläggarens opartiskhet). |