Socialstyrelsens Kunskapsprov för sjuksköterskor och Svensk Vårdförfattning
Avancerad förberedelse inför Socialstyrelsens kunskapsprov för sjuksköterskor och svensk vårdförfattning: hälso- och sjukvårdslagen (2017:30), patientsäkerhetslagen (2010:659, lex Maria), patientlagen (2014:821), offentlighets- och sekretesslagen (2009:400), LPT (1991:1128), LVM (1988:870), LVU (1990:52), läkemedelsberäkning samt omvårdnadsprocessen.
- Category
- Svenska yrkes-, legitimations- och teoriprov — Socialstyrelsens Kunskapsprov (Läkare & Sjuksköterskor), SwedSec Licensiering, Fastighetsmäklare/Revisor, Jägarexamen och Körkortsprov
- Level
- advanced
- Languages
- sv → sv
- Cards
- 32
- Markdown
- Socialstyrelsens Kunskapsprov för sjuksköterskor och Svensk Vårdförfattning (.md)
Flashcards (32)
| # | Front (Term / Question) | Back (Definition / Answer) | Example | Multiple-Choice Options |
|---|---|---|---|---|
| 1 | Vilka tre kumulativa förutsättningar (rekvisit) måste vara uppfyllda för att sluten psykiatrisk tvångsvård ska få ges enligt 3 § lagen (1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård (LPT)? | Patienten ska ha en allvarlig psykisk störning, ha ett oundgängligt behov av psykiatrisk heldygnsvård samt motsätta sig vården (eller sakna förmåga till grundat ställningstagande). | Till allvarlig psykisk störning räknas bland annat psykotiska tillstånd, svåra depressioner med suicidrisk och svåra maniska skov, medan enbart utvecklingsstörning inte utgör grund för LPT. |
|
| 2 | En patient ska få 1 000 ml Ringer-Acetat som intravenös infusion under 8 timmar via ett vanligt droppaggregat (1 ml = 20 droppar). Vilken infusionshastighet gäller i ml/timme respektive i droppar/minut? | Infusionshastigheten är 125 milliliter per timme (1 000 ml delat med 8 timmar), vilket motsvarar cirka 42 droppar per minut. | Antalet droppar per minut beräknas som totala antalet droppar (1 000 ml × 20 droppar/ml = 20 000 droppar) dividerat med tiden i minuter (480 minuter), vilket ger 41,7 avrundat till 42 droppar/minut. |
|
| 3 | Vilka regler gäller för delegering av medicinska arbetsuppgifter enligt 6 kap. 3 § patientsäkerhetslagen och Socialstyrelsens föreskrifter (SOSFS 1997:14 och HSLF-FS 2017:37)? | Delegering kräver förenlighet med god och säker vård; beslutet ska vara skriftligt, personligt, tidsbegränsat till högst ett år och grundat på mottagarens reella kompetens. | En sjuksköterska som fått en uppgift på delegering får aldrig delegera den vidare (förbud mot underdelegering), och inom slutenvård på sjukhus får läkemedelsadministrering som huvudregel inte delegeras. |
|
| 4 | Hur är vägen till svensk sjuksköterskelegitimation via Socialstyrelsen utformad för sjuksköterskor utbildade i ett land utanför EU och EES? | Processen omfattar utbildningsgranskning, teoretiskt och praktiskt kunskapsprov, kurs i författningskunskap, tre månaders praktisk tjänstgöring samt intyg i svenska på nivå C1. | Det teoretiska kunskapsprovet måste vara godkänt innan den sökande får genomföra det praktiska provet, och språkkunskaperna kan styrkas i svenska, danska eller norska. |
|
| 5 | En patient med svår smärta är ordinerad 6 milligram morfin intravenöst. Läkemedlet finns i ampuller med styrkan 10 mg/ml som späds: 1 ml morfin (10 mg/ml) + 9 ml natriumklorid. Hur många milliliter av den spädda lösningen ska ges? | Efter spädning av 1 ml (10 mg) med 9 ml NaCl blir totalvolymen 10 ml och styrkan 1 mg/ml; för 6 mg ges 6,0 milliliter. | Beräkning: Styrkan efter spädning är 10 mg / 10 ml = 1,0 mg/ml, och volymen beräknas som ordinerad dos dividerad med styrkan: 6 mg / (1 mg/ml) = 6,0 ml. |
|
| 6 | Vilka krav ställer patientdatalagen (2008:355, PDL) på journalföring, behörighet för journalåtkomst (inre sekretess) och bevarandetid för journalhandlingar? | Legitimerad personal har journalföringsplikt, journalåtkomst kräver att personalen deltar i patientens vård eller behöver uppgifterna i arbetet, och journalen ska bevaras i minst tio år. | Att öppna en anhörigs, kollegas eller grannes elektroniska patientjournal utan en aktiv vårdrelation utgör dataintrång och kontrolleras genom vårdgivarens systematiska och återkommande loggkontroller. |
|
| 7 | Vilka tre validerade riskbedömningsinstrument används i det nationella kvalitetsregistret för preventiv äldrevård för att förebygga trycksår, fall och undernäring? | I preventiv äldrevård används Modifierad Nortonskala för trycksår (högst 20 poäng), Downtons fallriskskala för fall (minst 3 poäng) och MNA-SF för undernäring. | När en risk identifieras vid inskrivning ska vårdteamet analysera bakomliggande orsaker, sätta in evidensbaserade förebyggande åtgärder (exempelvis tryckavlastande madrass, vändschema och proteinrik kost) samt följa upp resultatet. |
|
| 8 | Under vilka förutsättningar får hälso- och sjukvårdspersonal bryta sekretessen och anmäla ett misstänkt brott mot en vuxen person till Polismyndigheten eller åklagare enligt 10 kap. 23 § OSL? | Sekretessen får brytas vid misstanke om fullbordat brott med lägst ett års fängelse i straffskalan (eller försök till brott med lägst två års fängelse). | Vid brott mot barn (under 18 år) enligt 3, 4 eller 6 kap. brottsbalken (vålds-, frihets- och sexualbrott) får vården däremot alltid polisanmäla oavsett straffskala enligt 10 kap. 21 § OSL. |
|
| 9 | Vilka fem faser utgör omvårdnadsprocessen och hur kopplas de till dokumentationsmodellen VIPS i svensk omvårdnad? | Omvårdnadsprocessens fem steg är bedömning (datainsamling), omvårdnadsdiagnos, planering (mål och ordinationer), genomförande (omvårdnadsåtgärder) samt utvärdering (omvårdnadsresultat). | Förkortningen VIPS står för Välbefinnande, Integritet, Prevention och Säkerhet (omvårdnadens fyra mål) och strukturerar patientjournalen utifrån omvårdnadsanamnes, omvårdnadsstatus, omvårdnadsdiagnos, mål, åtgärder och resultat. |
|
| 10 | Vad är målet med hälso- och sjukvården och hur rangordnas den etiska plattformens tre principer enligt 3 kap. 1 § och 4 kap. 1 § hälso- och sjukvårdslagen (2017:30, HSL)? | Målet är god hälsa och vård på lika villkor, styrt av människovärdesprincipen främst, därefter behovs- och solidaritetsprincipen och sist kostnadseffektivitetsprincipen. | Enligt 4 kap. 1 § HSL ska den som har det största behovet av hälso- och sjukvård ges företräde till vården, oberoende av social ställning, ålder eller betalningsförmåga. |
|
| 11 | På vilka två grunder kan tvångsvård av barn och unga beslutas enligt 2 och 3 §§ lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU)? | Vård enligt 2 § LVU beslutas vid misshandel eller omsorgsbrister i hemmiljön, medan 3 § LVU gäller den unges eget missbruk eller socialt nedbrytande beteende. | LVU-vård på grund av brister i hemmiljön (2 §) kan inledas för personer under 18 år, medan vård på grund av eget beteende (3 §) kan pågå till 21 års ålder. |
|
| 12 | Under vilka förutsättningar och hur länge får fastspänning med bälte (bältesläggning) och avskiljning användas enligt 19 och 20 §§ LPT? | Fastspänning med bälte får ske i högst fyra timmar vid omedelbar skadefara och avskiljning får beslutas för högst åtta timmar. | Vid fastspänning enligt 19 § LPT måste vårdpersonal vara personligen närvarande under hela tiden bältesläggningen pågår, och vid förlängning utöver 4 respektive 8 timmar ska IVO underrättas utan dröjsmål. |
|
| 13 | Vilka kontroller måste utföras vid patientens sängkant omedelbart före start av en erytrocyttransfusion, och hur handläggs en misstänkt akut transfusionsreaktion? | Vid sängkanten kontrolleras att patientens personnummer stämmer med blodenhetens följesedel, blodgrupp, tappningsnummer och giltigt BAS- eller MG-test; vid reaktion avbryts transfusionen direkt. | Om patienten under transfusionen får frossa, feber, bröst- eller ländryggssmärta, dyspné eller blodtrycksfall avbryts transfusionen, infarten hålls öppen med ny NaCl 0,9 % och läkare tillkallas. |
|
| 14 | När får hälso- och sjukvård ges till en vuxen patient utan samtycke med stöd av 4 kap. 4 § patientlagen (2014:821) och nödrätten i 24 kap. 4 § brottsbalken? | Akut vård ska ges för att avvärja fara som allvarligt hotar patientens liv eller hälsa när patientens vilja på grund av medvetslöshet inte kan utredas. | Bestämmelsen i 4 kap. 4 § patientlagen gäller endast akuta nödsituationer där patienten tillfälligt saknar beslutsförmåga; den ger inte stöd för långvarig vård av personer med demenssjukdom som motsätter sig insatser. |
|
| 15 | När är tvångsvård enligt 4 § lagen (1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall (LVM) tillämplig och vilken anmälningsplikt har läkare enligt 6 § LVM? | LVM gäller vid fortgående missbruk av alkohol, narkotika eller flyktiga lösningsmedel när frivillig vård är otillräcklig och allvarlig hälso-, social- eller skaderisk föreligger. | Enligt 6 § LVM ska en läkare genast göra en LVM-anmälan till socialnämnden om läkaren möter någon med misstänkt LVM-behov som inte kan ges tillfredsställande vård inom sjukvården. |
|
| 16 | Hur är kommunikationsverktyget SBAR uppbyggt och varför används det vid överrapportering och akut telefonkonsultation i vården? | SBAR står för Situation (patient och anledning), Bakgrund (kort sjukhistoria), Aktuellt tillstånd (vitalparametrar enligt A–E och NEWS2) samt Rekommendation (förslag på åtgärd). | Genom att avsluta med en tydlig rekommendation och be mottagaren upprepa ordinationen (säker kommunikation med kvittering) minskas risken för missförstånd och vårdskador i akuta lägen. |
|
| 17 | Vilka sex fysiologiska vitalparametrar ingår i bedömningsskalan NEWS2 och vid vilken poängnivå föreligger hög klinisk risk? | Parametrarna är andningsfrekvens, syremättnad, systoliskt blodtryck, puls, medvetandegrad (ACVPU) och kroppstemperatur (+2 poäng vid tillförd syrgas); minst 7 poäng innebär hög klinisk risk. | En sammanlagd NEWS2-poäng på 5–6 (eller 3 poäng i en enskild parameter) utgör medelhög risk som kräver skyndsam läkarbedömning, medan 7 poäng eller mer kräver omedelbar bedömning av akutteam och kontinuerlig övervakning. |
|
| 18 | Vilka skyldigheter har behandlande läkare och patient vid konstaterad allmänfarlig sjukdom enligt smittskyddslagen (2004:168)? | Läkaren ska ge individuella förhållningsregler, genomföra smittspårning och anmäla fallet i SmiNet till smittskyddsläkaren och Folkhälsomyndigheten, och patienten är skyldig att medverka. | Undersökning, vård och läkemedel för allmänfarliga sjukdomar (exempelvis salmonella, klamydia, gonorré, tuberkulos, hepatit B/C och hiv) är kostnadsfria för patienten enligt smittskyddslagen. |
|
| 19 | Vad innebär kravet på samtycke, självbestämmande och rätten till ny medicinsk bedömning enligt 4 kap. 1–2 §§ och 8 kap. 1 § patientlagen (2014:821)? | Vård kräver patientens samtycke om inte tvångsvårdslag gäller, och patient med livshotande eller särskilt allvarlig sjukdom har rätt till en ny medicinsk bedömning. | Om den nya medicinska bedömningen utmynnar i ett alternativt behandlingsförslag ska patienten erbjudas den behandlingen om den står i överensstämmelse med vetenskap och beprövad erfarenhet och kostnaden är försvarlig. |
|
| 20 | Vilken lagstadgad skyldighet har all hälso- och sjukvårdspersonal enligt 14 kap. 1 § socialtjänstlagen (2001:453) när det gäller barn som far illa eller misstänks fara illa? | Personalen är skyldig att genast göra en orosanmälan till socialnämnden vid kännedom eller misstanke om att ett barn far illa, vilket bryter sekretessen. | Orosanmälan enligt 14 kap. 1 § socialtjänstlagen kräver inte att vårdpersonalen har bevis eller utrett saken, och skyldigheten gäller även om ett barn bevittnar våld i hemmet. |
|
| 21 | Hur är sekretessen inom offentlig hälso- och sjukvård utformad enligt 25 kap. 1 § offentlighets- och sekretesslagen (2009:400, OSL) och vad innebär omvänt skaderekvisit? | Inom offentlig vård råder stark sekretess med omvänt skaderekvisit: utgångspunkten är tystnadsplikt och uppgifter får endast lämnas ut om ingen lider men. | Inom enskilt bedriven (privat) hälso- och sjukvård regleras motsvarande tystnadsplikt i 6 kap. 12–16 §§ patientsäkerhetslagen, där obehörigt röjande av patientuppgifter är förbjudet. |
|
| 22 | Vilka huvudprinciper gäller för iordningställande, administrering och överlämnande av läkemedel enligt Socialstyrelsens föreskrifter (HSLF-FS 2017:37)? | Den som iordningställer ett läkemedel mot signerad ordination ska själv administrera det efter kontroll av patientidentitet, läkemedelsnamn, styrka, form, dos, administreringssätt och tidpunkt. | Vid kontinuerlig infusion av läkemedel ska ansvaret för pågående infusion överrapporteras strukturerat och dokumenteras med tidpunkt och signatur vid skiftbyte. |
|
| 23 | Vilka bindande krav på basala hygienrutiner gäller för all personal i vård- och omsorgsarbete enligt Socialstyrelsens föreskrifter (SOSFS 2015:10)? | Arbetskläder ska ha korta ärmar, händer och underarmar ska vara fria från ringar, klockor och nagellack, och handdesinfektion ska utföras före och efter patientkontakt. | Engångsförkläde av plast och skyddshandskar ska användas vid kontakt med kroppsvätskor, och vid misstänkt tarminfektion med calicivirus eller Clostridioides difficile tvättas händerna med tvål och vatten före handdesinfektion. |
|
| 24 | En transportabel syrgasflaska har volymen 2,5 liter och manometern visar ett tryck på 120 bar. Hur länge räcker syrgasen om patienten ordineras ett flöde på 5 liter per minut? | Den tillgängliga gasvolymen är 2,5 liter gånger 120 bar (300 liter syrgas), vilket vid flödet 5 liter per minut räcker i 60 minuter. | I klinisk praxis vid patienttransport räknar man alltid med en säkerhetsmarginal så att flaskan byts i god tid innan trycket sjunker mot noll. |
|
| 25 | Vilken lagstadgad skyldighet har den enskilda sjuksköterskan eller läkaren vid risk för vårdskada eller inträffad vårdskada enligt 6 kap. 4 § patientsäkerhetslagen? | Hälso- och sjukvårdspersonalen är skyldig att bidra till hög patientsäkerhet och ska rapportera risker för vårdskador samt inträffade vårdskador till vårdgivaren. | Personalen rapporterar avvikelsen internt i vårdgivarens avvikelsesystem, varefter det är vårdgivaren (verksamhetschefen eller chefläkaren) som ansvarar för utredning och eventuell lex Maria-anmälan till IVO. |
|
| 26 | Vilka formkrav och tidsfrister gäller för vårdintyg (4 § LPT), kvarhållningsbeslut (6 § LPT) och intagningsbeslut (6 b § LPT) vid psykiatrisk tvångsvård? | Legitimerad läkare utfärdar vårdintyg efter personlig undersökning, och efter ankomst till vårdinrättningen ska chefsöverläkaren (specialist i psykiatri) fatta intagningsbeslut senast inom 24 timmar. | Det måste vara två olika läkare (tvåläkarprövning) som utfärdar vårdintyget enligt 4 § LPT respektive fattar intagningsbeslutet enligt 6 b § LPT, och vårdintyget får inte vara äldre än fyra dagar. |
|
| 27 | Hur definieras vårdskada respektive allvarlig vårdskada i 1 kap. 5 § patientsäkerhetslagen (2010:659), och när ska vårdgivaren göra en lex Maria-anmälan? | Vårdskada är undvikbar skada i vården; är skadan bestående eller har lett till väsentligt ökat vårdbehov eller dödsfall ska lex Maria-anmälan göras till IVO. | Enligt 3 kap. 5 § PSL ska vårdgivaren snarast anmäla händelser som har medfört eller hade kunnat medföra en allvarlig vårdskada till Inspektionen för vård och omsorg (IVO) samt bifoga en internutredning. |
|
| 28 | Hur många milligram verksam substans per milliliter (mg/ml) innehåller en infusionslösning med glukos 5 procent (50 g/l), och hur mycket glukos i gram får patienten av 500 ml? | En lösning på 5 procent innehåller 50 milligram per milliliter (1 procent motsvarar alltid 10 mg/ml), och 500 milliliter ger patienten totalt 25 gram glukos. | På samma sätt motsvarar natriumklorid 0,9 procent en koncentration på 9 mg/ml (9 gram per 1 000 ml), och lokalbedövningsmedlet lidokain 1 procent har styrkan 10 mg/ml. |
|
| 29 | Vilka särskilda krav och tidsfrister gäller vid konvertering från frivillig psykiatrisk slutenvård till tvångsvård enligt 11–12 §§ LPT? | Utöver grundrekvisiten krävs farorekvisit (fara att allvarligt skada sig eller annan), intagningsbeslut inom 24 timmar och anmälan till förvaltningsrätten inom fyra dagar. | Vid vanlig intagning enligt 6 b § LPT får tvångsvården pågå i upp till fyra veckor innan ansökan till förvaltningsrätten krävs, men vid konvertering enligt 11 § LPT måste rätten kopplas in inom fyra dagar. |
|
| 30 | Vilka är den palliativa vårdens fyra hörnstenar enligt Socialstyrelsens nationella kunskapsstöd, och vilka fyra basläkemedel ordineras vid behov i livets slutskede? | Hörnstenarna är symtomlindring, teamarbete, kommunikation och närståendestöd; de fyra subkutana basläkemedlen är morfin (smärta/andnöd), midazolam (ångest), haloperidol (illamående) och glykopyrron (rosslighet). | Övergången till palliativ vård i livets slutskede föregås av ett dokumenterat brytpunktssamtal där ansvarig läkare tillsammans med sjuksköterska, patient och närstående anpassar vårdens mål till renodlad symtomlindring och livskvalitet. |
|
| 31 | Vad är skillnaden mellan lex Maria och lex Sarah avseende tillämpningsområde och vad som ska anmälas? | Lex Maria gäller allvarlig vårdskada inom hälso- och sjukvården (PSL), medan lex Sarah gäller missförhållanden inom socialtjänst, äldreomsorg och LSS-verksamhet. | På ett äldreboende kan både lex Maria och lex Sarah vara aktuella: ett läkemedelsfel med allvarlig skada utreds enligt lex Maria, medan fysiska övergrepp eller vanvård i omsorgen utreds enligt lex Sarah. |
|
| 32 | Vilka grundläggande skyldigheter och vilket yrkesansvar har hälso- och sjukvårdspersonal enligt 6 kap. 1 och 2 §§ patientsäkerhetslagen (2010:659, PSL)? | Personalen ska arbeta enligt vetenskap och beprövad erfarenhet, ge sakkunnig och omsorgsfull vård samt själv bära ansvaret för hur arbetsuppgifterna fullgörs. | Det personliga yrkesansvaret enligt 6 kap. 2 § PSL innebär att en legitimerad sjuksköterska ansvarar för sin egen bedömning och läkemedelsadministrering även vid hög arbetsbelastning. |
|