Socialstyrelsens Kunskapsprov för sjuksköterskor och Svensk Vårdförfattning

Avancerad förberedelse inför Socialstyrelsens kunskapsprov för sjuksköterskor och svensk vårdförfattning: hälso- och sjukvårdslagen (2017:30), patientsäkerhetslagen (2010:659, lex Maria), patientlagen (2014:821), offentlighets- och sekretesslagen (2009:400), LPT (1991:1128), LVM (1988:870), LVU (1990:52), läkemedelsberäkning samt omvårdnadsprocessen.

Category
Svenska yrkes-, legitimations- och teoriprov — Socialstyrelsens Kunskapsprov (Läkare & Sjuksköterskor), SwedSec Licensiering, Fastighetsmäklare/Revisor, Jägarexamen och Körkortsprov
Level
advanced
Languages
sv → sv
Cards
32
Markdown
Socialstyrelsens Kunskapsprov för sjuksköterskor och Svensk Vårdförfattning (.md)

Flashcards (32)

#Front (Term / Question)Back (Definition / Answer)ExampleMultiple-Choice Options
1Vilka tre kumulativa förutsättningar (rekvisit) måste vara uppfyllda för att sluten psykiatrisk tvångsvård ska få ges enligt 3 § lagen (1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård (LPT)?Patienten ska ha en allvarlig psykisk störning, ha ett oundgängligt behov av psykiatrisk heldygnsvård samt motsätta sig vården (eller sakna förmåga till grundat ställningstagande).Till allvarlig psykisk störning räknas bland annat psykotiska tillstånd, svåra depressioner med suicidrisk och svåra maniska skov, medan enbart utvecklingsstörning inte utgör grund för LPT.
  • Patienten ska ha en allvarlig psykisk störning, ha ett oundgängligt behov av psykiatrisk heldygnsvård samt motsätta sig vården (eller sakna förmåga till grundat ställningstagande).
  • 1) Allvarlig psykisk störning, 2) oundgängligt behov av kvalificerad psykiatrisk dygnetruntvård och 3) att patienten motsätter sig vården.
  • Samtliga tre rekvisit i 3 § LPT måste föreligga samtidigt för att psykiatrisk tvångsvård ska vara laglig.
2En patient ska få 1 000 ml Ringer-Acetat som intravenös infusion under 8 timmar via ett vanligt droppaggregat (1 ml = 20 droppar). Vilken infusionshastighet gäller i ml/timme respektive i droppar/minut?Infusionshastigheten är 125 milliliter per timme (1 000 ml delat med 8 timmar), vilket motsvarar cirka 42 droppar per minut.Antalet droppar per minut beräknas som totala antalet droppar (1 000 ml × 20 droppar/ml = 20 000 droppar) dividerat med tiden i minuter (480 minuter), vilket ger 41,7 avrundat till 42 droppar/minut.
  • Infusionshastigheten är 125 milliliter per timme (1 000 ml delat med 8 timmar), vilket motsvarar cirka 42 droppar per minut.
  • 125 ml/timme respektive 42 droppar/minut (20 000 droppar / 480 minuter = 41,7 drp/min).
  • Hastighet i pump: 125 ml/h; dropptakt med standardaggregat (20 drp/ml): 42 droppar per minut.
3Vilka regler gäller för delegering av medicinska arbetsuppgifter enligt 6 kap. 3 § patientsäkerhetslagen och Socialstyrelsens föreskrifter (SOSFS 1997:14 och HSLF-FS 2017:37)?Delegering kräver förenlighet med god och säker vård; beslutet ska vara skriftligt, personligt, tidsbegränsat till högst ett år och grundat på mottagarens reella kompetens.En sjuksköterska som fått en uppgift på delegering får aldrig delegera den vidare (förbud mot underdelegering), och inom slutenvård på sjukhus får läkemedelsadministrering som huvudregel inte delegeras.
  • Personlig, skriftlig och tidsbegränsad (max 1 år) delegering baserad på reell kompetens och förenlighet med god och säker vård.
  • Enligt 6 kap. 3 § PSL bär den som delegerar ansvaret för att förvissa sig om att mottagaren kan utföra uppgiften säkert.
  • Delegering kräver förenlighet med god och säker vård; beslutet ska vara skriftligt, personligt, tidsbegränsat till högst ett år och grundat på mottagarens reella kompetens.
4Hur är vägen till svensk sjuksköterskelegitimation via Socialstyrelsen utformad för sjuksköterskor utbildade i ett land utanför EU och EES?Processen omfattar utbildningsgranskning, teoretiskt och praktiskt kunskapsprov, kurs i författningskunskap, tre månaders praktisk tjänstgöring samt intyg i svenska på nivå C1.Det teoretiska kunskapsprovet måste vara godkänt innan den sökande får genomföra det praktiska provet, och språkkunskaperna kan styrkas i svenska, danska eller norska.
  • Utbildningsgranskning, teoretiskt och praktiskt kunskapsprov, författningskurs, tre månaders praktisk tjänstgöring och svenska C1.
  • Socialstyrelsens legitimationsprocess för tredjelandsutbildade sjuksköterskor med kunskapsprov i två delar och klinisk praktik.
  • Processen omfattar utbildningsgranskning, teoretiskt och praktiskt kunskapsprov, kurs i författningskunskap, tre månaders praktisk tjänstgöring samt intyg i svenska på nivå C1.
5En patient med svår smärta är ordinerad 6 milligram morfin intravenöst. Läkemedlet finns i ampuller med styrkan 10 mg/ml som späds: 1 ml morfin (10 mg/ml) + 9 ml natriumklorid. Hur många milliliter av den spädda lösningen ska ges?Efter spädning av 1 ml (10 mg) med 9 ml NaCl blir totalvolymen 10 ml och styrkan 1 mg/ml; för 6 mg ges 6,0 milliliter.Beräkning: Styrkan efter spädning är 10 mg / 10 ml = 1,0 mg/ml, och volymen beräknas som ordinerad dos dividerad med styrkan: 6 mg / (1 mg/ml) = 6,0 ml.
  • Efter spädning av 1 ml (10 mg) med 9 ml NaCl blir totalvolymen 10 ml och styrkan 1 mg/ml; för 6 mg ges 6,0 milliliter.
  • 6,0 ml av den spädda lösningen (eftersom 10 mg i totalt 10 ml ger styrkan 1 mg/ml).
  • Styrka efter spädning = 1 mg/ml; volym = 6 mg / 1 mg/ml = 6 ml.
6Vilka krav ställer patientdatalagen (2008:355, PDL) på journalföring, behörighet för journalåtkomst (inre sekretess) och bevarandetid för journalhandlingar?Legitimerad personal har journalföringsplikt, journalåtkomst kräver att personalen deltar i patientens vård eller behöver uppgifterna i arbetet, och journalen ska bevaras i minst tio år.Att öppna en anhörigs, kollegas eller grannes elektroniska patientjournal utan en aktiv vårdrelation utgör dataintrång och kontrolleras genom vårdgivarens systematiska och återkommande loggkontroller.
  • Obligatorisk journalföring för legitimerade, minst 10 års arkiveringstid efter sista anteckningen samt strikt krav på vårdrelation för journalåtkomst.
  • Enligt patientdatalagen (2008:355) skyddas journalen av inre sekretess, loggkontroller och patientens rätt att spärra uppgifter.
  • Legitimerad personal har journalföringsplikt, journalåtkomst kräver att personalen deltar i patientens vård eller behöver uppgifterna i arbetet, och journalen ska bevaras i minst tio år.
7Vilka tre validerade riskbedömningsinstrument används i det nationella kvalitetsregistret för preventiv äldrevård för att förebygga trycksår, fall och undernäring?I preventiv äldrevård används Modifierad Nortonskala för trycksår (högst 20 poäng), Downtons fallriskskala för fall (minst 3 poäng) och MNA-SF för undernäring.När en risk identifieras vid inskrivning ska vårdteamet analysera bakomliggande orsaker, sätta in evidensbaserade förebyggande åtgärder (exempelvis tryckavlastande madrass, vändschema och proteinrik kost) samt följa upp resultatet.
  • Modifierad Nortonskala (trycksår, <= 20 p), Downtons fallriskskala (fall, >= 3 p) och MNA-SF (undernäring).
  • I preventiv äldrevård används Modifierad Nortonskala för trycksår (högst 20 poäng), Downtons fallriskskala för fall (minst 3 poäng) och MNA-SF för undernäring.
  • Systematisk preventiv vårdprocess med riskbedömning för trycksår, fallskador, undernäring och munhälsa (ROAG).
8Under vilka förutsättningar får hälso- och sjukvårdspersonal bryta sekretessen och anmäla ett misstänkt brott mot en vuxen person till Polismyndigheten eller åklagare enligt 10 kap. 23 § OSL?Sekretessen får brytas vid misstanke om fullbordat brott med lägst ett års fängelse i straffskalan (eller försök till brott med lägst två års fängelse).Vid brott mot barn (under 18 år) enligt 3, 4 eller 6 kap. brottsbalken (vålds-, frihets- och sexualbrott) får vården däremot alltid polisanmäla oavsett straffskala enligt 10 kap. 21 § OSL.
  • Sekretessen får brytas vid misstanke om fullbordat brott med lägst ett års fängelse i straffskalan (eller försök till brott med lägst två års fängelse).
  • Kräver att brottets minimistraff är minst 1 års fängelse (t.ex. grov misshandel eller våldtäkt), men vid vålds- och sexualbrott mot barn gäller ingen lägsta straffgräns.
  • Enligt 10 kap. 21 och 23 §§ OSL får vården lämna uppgifter till polis vid grova brott (minimistraff >= 1 års fängelse) samt vid brott mot underåriga.
9Vilka fem faser utgör omvårdnadsprocessen och hur kopplas de till dokumentationsmodellen VIPS i svensk omvårdnad?Omvårdnadsprocessens fem steg är bedömning (datainsamling), omvårdnadsdiagnos, planering (mål och ordinationer), genomförande (omvårdnadsåtgärder) samt utvärdering (omvårdnadsresultat).Förkortningen VIPS står för Välbefinnande, Integritet, Prevention och Säkerhet (omvårdnadens fyra mål) och strukturerar patientjournalen utifrån omvårdnadsanamnes, omvårdnadsstatus, omvårdnadsdiagnos, mål, åtgärder och resultat.
  • Omvårdnadsprocessens fem steg är bedömning (datainsamling), omvårdnadsdiagnos, planering (mål och ordinationer), genomförande (omvårdnadsåtgärder) samt utvärdering (omvårdnadsresultat).
  • Bedömning, diagnos, planering, genomförande och utvärdering dokumenterade enligt VIPS-strukturen.
  • Systematisk problemlösningsmodell i fem steg för personcentrerad omvårdnad och strukturerad journalföring.
10Vad är målet med hälso- och sjukvården och hur rangordnas den etiska plattformens tre principer enligt 3 kap. 1 § och 4 kap. 1 § hälso- och sjukvårdslagen (2017:30, HSL)?Målet är god hälsa och vård på lika villkor, styrt av människovärdesprincipen främst, därefter behovs- och solidaritetsprincipen och sist kostnadseffektivitetsprincipen.Enligt 4 kap. 1 § HSL ska den som har det största behovet av hälso- och sjukvård ges företräde till vården, oberoende av social ställning, ålder eller betalningsförmåga.
  • Målet är god hälsa och vård på lika villkor, styrt av människovärdesprincipen främst, därefter behovs- och solidaritetsprincipen och sist kostnadseffektivitetsprincipen.
  • God hälsa och vård på lika villkor; prioriteringsordning: 1) människovärdesprincipen, 2) behovs- och solidaritetsprincipen, 3) kostnadseffektivitetsprincipen.
  • Enligt 3 kap. 1 § och 4 kap. 1 § HSL ges företräde åt patienten med störst medicinskt och omvårdnadsmässigt vårdbehov.
11På vilka två grunder kan tvångsvård av barn och unga beslutas enligt 2 och 3 §§ lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU)?Vård enligt 2 § LVU beslutas vid misshandel eller omsorgsbrister i hemmiljön, medan 3 § LVU gäller den unges eget missbruk eller socialt nedbrytande beteende.LVU-vård på grund av brister i hemmiljön (2 §) kan inledas för personer under 18 år, medan vård på grund av eget beteende (3 §) kan pågå till 21 års ålder.
  • Vård enligt 2 § LVU beslutas vid misshandel eller omsorgsbrister i hemmiljön, medan 3 § LVU gäller den unges eget missbruk eller socialt nedbrytande beteende.
  • 2 § LVU: brister i hemmiljön/omsorgen (upp till 18 år); 3 § LVU: den unges eget missbruk, kriminalitet eller destruktiva beteende (upp till 20/21 år).
  • Förvaltningsrätten beslutar om LVU efter ansökan av socialnämnden, och socialnämnden kan besluta om omedelbart omhändertagande enligt 6 § LVU.
12Under vilka förutsättningar och hur länge får fastspänning med bälte (bältesläggning) och avskiljning användas enligt 19 och 20 §§ LPT?Fastspänning med bälte får ske i högst fyra timmar vid omedelbar skadefara och avskiljning får beslutas för högst åtta timmar.Vid fastspänning enligt 19 § LPT måste vårdpersonal vara personligen närvarande under hela tiden bältesläggningen pågår, och vid förlängning utöver 4 respektive 8 timmar ska IVO underrättas utan dröjsmål.
  • Bältesläggning i högst 4 timmar (med ständig personalnärvaro vid omedelbar skadefara) och avskiljning i högst 8 timmar enligt 19–20 §§ LPT.
  • Beslutas av chefsöverläkaren och ska omedelbart rapporteras till Inspektionen för vård och omsorg (IVO) om tidsgränsen 4 eller 8 timmar överskrids.
  • Fastspänning med bälte får ske i högst fyra timmar vid omedelbar skadefara och avskiljning får beslutas för högst åtta timmar.
13Vilka kontroller måste utföras vid patientens sängkant omedelbart före start av en erytrocyttransfusion, och hur handläggs en misstänkt akut transfusionsreaktion?Vid sängkanten kontrolleras att patientens personnummer stämmer med blodenhetens följesedel, blodgrupp, tappningsnummer och giltigt BAS- eller MG-test; vid reaktion avbryts transfusionen direkt.Om patienten under transfusionen får frossa, feber, bröst- eller ländryggssmärta, dyspné eller blodtrycksfall avbryts transfusionen, infarten hålls öppen med ny NaCl 0,9 % och läkare tillkallas.
  • Sängkantskontroll av ID, blodgrupp, tappningsnummer och giltigt BAS-/MG-test; vid transfusionsreaktion stoppas blodet direkt medan veninfarten behålls öppen med koksalt.
  • Vid sängkanten kontrolleras att patientens personnummer stämmer med blodenhetens följesedel, blodgrupp, tappningsnummer och giltigt BAS- eller MG-test; vid reaktion avbryts transfusionen direkt.
  • Identitets- och förenlighetskontroll vid patienten samt övervakning av vitalparametrar före, under de första 15 minuterna och efter transfusionen.
14När får hälso- och sjukvård ges till en vuxen patient utan samtycke med stöd av 4 kap. 4 § patientlagen (2014:821) och nödrätten i 24 kap. 4 § brottsbalken?Akut vård ska ges för att avvärja fara som allvarligt hotar patientens liv eller hälsa när patientens vilja på grund av medvetslöshet inte kan utredas.Bestämmelsen i 4 kap. 4 § patientlagen gäller endast akuta nödsituationer där patienten tillfälligt saknar beslutsförmåga; den ger inte stöd för långvarig vård av personer med demenssjukdom som motsätter sig insatser.
  • Vid akut och allvarlig fara för liv eller hälsa när patientens inställning inte kan klarläggas på grund av exempelvis medvetslöshet.
  • Akut vård ska ges för att avvärja fara som allvarligt hotar patientens liv eller hälsa när patientens vilja på grund av medvetslöshet inte kan utredas.
  • Enligt 4 kap. 4 § patientlagen får akut livräddande vård ges när samtycke inte kan inhämtas.
15När är tvångsvård enligt 4 § lagen (1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall (LVM) tillämplig och vilken anmälningsplikt har läkare enligt 6 § LVM?LVM gäller vid fortgående missbruk av alkohol, narkotika eller flyktiga lösningsmedel när frivillig vård är otillräcklig och allvarlig hälso-, social- eller skaderisk föreligger.Enligt 6 § LVM ska en läkare genast göra en LVM-anmälan till socialnämnden om läkaren möter någon med misstänkt LVM-behov som inte kan ges tillfredsställande vård inom sjukvården.
  • Fortgående missbruk med hälso-, social- eller våldsindikation där frivillig vård är otillräcklig (4 § LVM); vårdtiden är högst sex månader.
  • LVM gäller vid fortgående missbruk av alkohol, narkotika eller flyktiga lösningsmedel när frivillig vård är otillräcklig och allvarlig hälso-, social- eller skaderisk föreligger.
  • Läkare har lagstadgad anmälningsplikt till socialnämnden enligt 6 § LVM när patientens vårdbehov inte kan lösas inom hälso- och sjukvården.
16Hur är kommunikationsverktyget SBAR uppbyggt och varför används det vid överrapportering och akut telefonkonsultation i vården?SBAR står för Situation (patient och anledning), Bakgrund (kort sjukhistoria), Aktuellt tillstånd (vitalparametrar enligt A–E och NEWS2) samt Rekommendation (förslag på åtgärd).Genom att avsluta med en tydlig rekommendation och be mottagaren upprepa ordinationen (säker kommunikation med kvittering) minskas risken för missförstånd och vårdskador i akuta lägen.
  • Strukturerad informationsöverföring i fyra steg: Situation, Bakgrund, Aktuellt tillstånd och Rekommendation.
  • Standardiserad modell för patientsäker rapportering inom och mellan vårdteam.
  • SBAR står för Situation (patient och anledning), Bakgrund (kort sjukhistoria), Aktuellt tillstånd (vitalparametrar enligt A–E och NEWS2) samt Rekommendation (förslag på åtgärd).
17Vilka sex fysiologiska vitalparametrar ingår i bedömningsskalan NEWS2 och vid vilken poängnivå föreligger hög klinisk risk?Parametrarna är andningsfrekvens, syremättnad, systoliskt blodtryck, puls, medvetandegrad (ACVPU) och kroppstemperatur (+2 poäng vid tillförd syrgas); minst 7 poäng innebär hög klinisk risk.En sammanlagd NEWS2-poäng på 5–6 (eller 3 poäng i en enskild parameter) utgör medelhög risk som kräver skyndsam läkarbedömning, medan 7 poäng eller mer kräver omedelbar bedömning av akutteam och kontinuerlig övervakning.
  • Parametrarna är andningsfrekvens, syremättnad, systoliskt blodtryck, puls, medvetandegrad (ACVPU) och kroppstemperatur (+2 poäng vid tillförd syrgas); minst 7 poäng innebär hög klinisk risk.
  • Andningsfrekvens, syremättnad, systoliskt BT, puls, medvetandegrad och temperatur (+2 p för syrgas); >= 7 poäng är hög klinisk risk.
  • Standardiserad skala för tidig upptäckt av sviktande vitalfunktioner där 0–4 p är låg risk, 5–6 p medelhög risk och >= 7 p hög risk.
18Vilka skyldigheter har behandlande läkare och patient vid konstaterad allmänfarlig sjukdom enligt smittskyddslagen (2004:168)?Läkaren ska ge individuella förhållningsregler, genomföra smittspårning och anmäla fallet i SmiNet till smittskyddsläkaren och Folkhälsomyndigheten, och patienten är skyldig att medverka.Undersökning, vård och läkemedel för allmänfarliga sjukdomar (exempelvis salmonella, klamydia, gonorré, tuberkulos, hepatit B/C och hiv) är kostnadsfria för patienten enligt smittskyddslagen.
  • Läkaren ska ge individuella förhållningsregler, genomföra smittspårning och anmäla fallet i SmiNet till smittskyddsläkaren och Folkhälsomyndigheten, och patienten är skyldig att medverka.
  • Anmälningsplikt till smittskyddsläkaren och Folkhälsomyndigheten, obligatorisk smittspårning, förhållningsregler samt kostnadsfri undersökning och behandling.
  • Enligt smittskyddslagen (2004:168) omfattas allmänfarliga sjukdomar av smittspårningsplikt och förhållningsregler som kan överklagas till smittskyddsläkaren.
19Vad innebär kravet på samtycke, självbestämmande och rätten till ny medicinsk bedömning enligt 4 kap. 1–2 §§ och 8 kap. 1 § patientlagen (2014:821)?Vård kräver patientens samtycke om inte tvångsvårdslag gäller, och patient med livshotande eller särskilt allvarlig sjukdom har rätt till en ny medicinsk bedömning.Om den nya medicinska bedömningen utmynnar i ett alternativt behandlingsförslag ska patienten erbjudas den behandlingen om den står i överensstämmelse med vetenskap och beprövad erfarenhet och kostnaden är försvarlig.
  • Krav på informerat samtycke före vårdåtgärd (4 kap. PL) samt rätt till förnyad medicinsk bedömning vid särskilt allvarlig sjukdom (8 kap. PL).
  • Patienten kan när som helst återkalla sitt samtycke och har vid livshotande tillstånd rätt till ny bedömning av en annan läkare.
  • Vård kräver patientens samtycke om inte tvångsvårdslag gäller, och patient med livshotande eller särskilt allvarlig sjukdom har rätt till en ny medicinsk bedömning.
20Vilken lagstadgad skyldighet har all hälso- och sjukvårdspersonal enligt 14 kap. 1 § socialtjänstlagen (2001:453) när det gäller barn som far illa eller misstänks fara illa?Personalen är skyldig att genast göra en orosanmälan till socialnämnden vid kännedom eller misstanke om att ett barn far illa, vilket bryter sekretessen.Orosanmälan enligt 14 kap. 1 § socialtjänstlagen kräver inte att vårdpersonalen har bevis eller utrett saken, och skyldigheten gäller även om ett barn bevittnar våld i hemmet.
  • Personalen är skyldig att genast göra en orosanmälan till socialnämnden vid kännedom eller misstanke om att ett barn far illa, vilket bryter sekretessen.
  • Omedelbar och tvingande anmälningsplikt (orosanmälan) till socialtjänsten vid kännedom eller misstanke om att ett barn under 18 år far illa.
  • Enligt 14 kap. 1 § SoL och 10 kap. 28 § OSL bryter anmälningsplikten om barn som far illa alltid sekretessen.
21Hur är sekretessen inom offentlig hälso- och sjukvård utformad enligt 25 kap. 1 § offentlighets- och sekretesslagen (2009:400, OSL) och vad innebär omvänt skaderekvisit?Inom offentlig vård råder stark sekretess med omvänt skaderekvisit: utgångspunkten är tystnadsplikt och uppgifter får endast lämnas ut om ingen lider men.Inom enskilt bedriven (privat) hälso- och sjukvård regleras motsvarande tystnadsplikt i 6 kap. 12–16 §§ patientsäkerhetslagen, där obehörigt röjande av patientuppgifter är förbjudet.
  • Omvänt skaderekvisit i 25 kap. 1 § OSL: presumtion för sekretess; utlämnande kräver samtycke, lagstöd eller att det står klart att ingen lider men.
  • Inom offentlig vård råder stark sekretess med omvänt skaderekvisit: utgångspunkten är tystnadsplikt och uppgifter får endast lämnas ut om ingen lider men.
  • Stark hälso- och sjukvårdssekretess där tystnadsplikten gäller även mot närstående, polis och andra myndigheter om inte sekretessbrytande regel finns.
22Vilka huvudprinciper gäller för iordningställande, administrering och överlämnande av läkemedel enligt Socialstyrelsens föreskrifter (HSLF-FS 2017:37)?Den som iordningställer ett läkemedel mot signerad ordination ska själv administrera det efter kontroll av patientidentitet, läkemedelsnamn, styrka, form, dos, administreringssätt och tidpunkt.Vid kontinuerlig infusion av läkemedel ska ansvaret för pågående infusion överrapporteras strukturerat och dokumenteras med tidpunkt och signatur vid skiftbyte.
  • Samma person ska iordningställa och administrera läkemedlet efter kontroll mot ordination och identitetskontroll (personnummer/ID-band) samt signera i läkemedelslistan.
  • Enligt HSLF-FS 2017:37 kontrolleras rätt patient, rätt läkemedel, rätt styrka, rätt dos, rätt administreringssätt och rätt tid.
  • Den som iordningställer ett läkemedel mot signerad ordination ska själv administrera det efter kontroll av patientidentitet, läkemedelsnamn, styrka, form, dos, administreringssätt och tidpunkt.
23Vilka bindande krav på basala hygienrutiner gäller för all personal i vård- och omsorgsarbete enligt Socialstyrelsens föreskrifter (SOSFS 2015:10)?Arbetskläder ska ha korta ärmar, händer och underarmar ska vara fria från ringar, klockor och nagellack, och handdesinfektion ska utföras före och efter patientkontakt.Engångsförkläde av plast och skyddshandskar ska användas vid kontakt med kroppsvätskor, och vid misstänkt tarminfektion med calicivirus eller Clostridioides difficile tvättas händerna med tvål och vatten före handdesinfektion.
  • Kortärmad arbetsdräkt, inga ringar/klockor/nagellack, handdesinfektion före och efter patientkontakt samt handskar och plastförkläde vid risk för kroppsvätskor.
  • Enligt SOSFS 2015:10 gäller basala hygienrutiner vid all direkt vård- och omsorgskontakt oavsett känd smitta.
  • Arbetskläder ska ha korta ärmar, händer och underarmar ska vara fria från ringar, klockor och nagellack, och handdesinfektion ska utföras före och efter patientkontakt.
24En transportabel syrgasflaska har volymen 2,5 liter och manometern visar ett tryck på 120 bar. Hur länge räcker syrgasen om patienten ordineras ett flöde på 5 liter per minut?Den tillgängliga gasvolymen är 2,5 liter gånger 120 bar (300 liter syrgas), vilket vid flödet 5 liter per minut räcker i 60 minuter.I klinisk praxis vid patienttransport räknar man alltid med en säkerhetsmarginal så att flaskan byts i god tid innan trycket sjunker mot noll.
  • Den tillgängliga gasvolymen är 2,5 liter gånger 120 bar (300 liter syrgas), vilket vid flödet 5 liter per minut räcker i 60 minuter.
  • 60 minuter (1 timme), beräknat som (2,5 l × 120 bar) / 5 l/min = 300 l / 5 l/min = 60 min.
  • Gasvolymen 300 liter dividerat med flödet 5 liter/minut ger en drifttid på 60 minuter.
25Vilken lagstadgad skyldighet har den enskilda sjuksköterskan eller läkaren vid risk för vårdskada eller inträffad vårdskada enligt 6 kap. 4 § patientsäkerhetslagen?Hälso- och sjukvårdspersonalen är skyldig att bidra till hög patientsäkerhet och ska rapportera risker för vårdskador samt inträffade vårdskador till vårdgivaren.Personalen rapporterar avvikelsen internt i vårdgivarens avvikelsesystem, varefter det är vårdgivaren (verksamhetschefen eller chefläkaren) som ansvarar för utredning och eventuell lex Maria-anmälan till IVO.
  • Skyldighet för all hälso- och sjukvårdspersonal att rapportera risker och inträffade vårdskador till vårdgivaren.
  • Hälso- och sjukvårdspersonalen är skyldig att bidra till hög patientsäkerhet och ska rapportera risker för vårdskador samt inträffade vårdskador till vårdgivaren.
  • Enligt 6 kap. 4 § PSL rapporterar personalen internt till vårdgivaren, som i sin tur ansvarar för lex Maria-anmälan till IVO.
26Vilka formkrav och tidsfrister gäller för vårdintyg (4 § LPT), kvarhållningsbeslut (6 § LPT) och intagningsbeslut (6 b § LPT) vid psykiatrisk tvångsvård?Legitimerad läkare utfärdar vårdintyg efter personlig undersökning, och efter ankomst till vårdinrättningen ska chefsöverläkaren (specialist i psykiatri) fatta intagningsbeslut senast inom 24 timmar.Det måste vara två olika läkare (tvåläkarprövning) som utfärdar vårdintyget enligt 4 § LPT respektive fattar intagningsbeslutet enligt 6 b § LPT, och vårdintyget får inte vara äldre än fyra dagar.
  • Legitimerad läkare skriver vårdintyg (§ 4); specialistkompetent läkare fattar intagningsbeslut (§ 6 b) inom 24 timmar från ankomsten till kliniken.
  • Tvåläkarprövning i LPT: vårdintyg av legitimerad läkare och intagningsbeslut av chefsöverläkare inom högst 24 timmar.
  • Legitimerad läkare utfärdar vårdintyg efter personlig undersökning, och efter ankomst till vårdinrättningen ska chefsöverläkaren (specialist i psykiatri) fatta intagningsbeslut senast inom 24 timmar.
27Hur definieras vårdskada respektive allvarlig vårdskada i 1 kap. 5 § patientsäkerhetslagen (2010:659), och när ska vårdgivaren göra en lex Maria-anmälan?Vårdskada är undvikbar skada i vården; är skadan bestående eller har lett till väsentligt ökat vårdbehov eller dödsfall ska lex Maria-anmälan göras till IVO.Enligt 3 kap. 5 § PSL ska vårdgivaren snarast anmäla händelser som har medfört eller hade kunnat medföra en allvarlig vårdskada till Inspektionen för vård och omsorg (IVO) samt bifoga en internutredning.
  • Undvikbar skada i vården (vårdskada); vid bestående skada, väsentligt ökat vårdbehov eller dödsfall (eller risk därför) anmäls händelsen enligt lex Maria till IVO.
  • Vårdskada är undvikbar skada i vården; är skadan bestående eller har lett till väsentligt ökat vårdbehov eller dödsfall ska lex Maria-anmälan göras till IVO.
  • Enligt 1 kap. 5 § och 3 kap. 5 § PSL utreder vårdgivaren händelsen och anmäler allvarlig vårdskada till IVO.
28Hur många milligram verksam substans per milliliter (mg/ml) innehåller en infusionslösning med glukos 5 procent (50 g/l), och hur mycket glukos i gram får patienten av 500 ml?En lösning på 5 procent innehåller 50 milligram per milliliter (1 procent motsvarar alltid 10 mg/ml), och 500 milliliter ger patienten totalt 25 gram glukos.På samma sätt motsvarar natriumklorid 0,9 procent en koncentration på 9 mg/ml (9 gram per 1 000 ml), och lokalbedövningsmedlet lidokain 1 procent har styrkan 10 mg/ml.
  • En lösning på 5 procent innehåller 50 milligram per milliliter (1 procent motsvarar alltid 10 mg/ml), och 500 milliliter ger patienten totalt 25 gram glukos.
  • 50 mg/ml (eftersom 1 % = 10 mg/ml) och totalt 25 g glukos i 500 ml infusionsvätska.
  • 5 % = 5 g per 100 ml = 50 mg/ml; 500 ml × 50 mg/ml = 25 000 mg = 25 g.
29Vilka särskilda krav och tidsfrister gäller vid konvertering från frivillig psykiatrisk slutenvård till tvångsvård enligt 11–12 §§ LPT?Utöver grundrekvisiten krävs farorekvisit (fara att allvarligt skada sig eller annan), intagningsbeslut inom 24 timmar och anmälan till förvaltningsrätten inom fyra dagar.Vid vanlig intagning enligt 6 b § LPT får tvångsvården pågå i upp till fyra veckor innan ansökan till förvaltningsrätten krävs, men vid konvertering enligt 11 § LPT måste rätten kopplas in inom fyra dagar.
  • Kräver farorekvisit (fara att allvarligt skada sig själv eller annan), tvåläkarprövning inom 24 timmar och anmälan till förvaltningsrätten inom 4 dagar.
  • Utöver grundrekvisiten krävs farorekvisit (fara att allvarligt skada sig eller annan), intagningsbeslut inom 24 timmar och anmälan till förvaltningsrätten inom fyra dagar.
  • Enligt 11–12 §§ LPT har konvertering skärpta rättssäkerhetskrav med farokriterium och obligatorisk domstolsprövning inom fyra dagar.
30Vilka är den palliativa vårdens fyra hörnstenar enligt Socialstyrelsens nationella kunskapsstöd, och vilka fyra basläkemedel ordineras vid behov i livets slutskede?Hörnstenarna är symtomlindring, teamarbete, kommunikation och närståendestöd; de fyra subkutana basläkemedlen är morfin (smärta/andnöd), midazolam (ångest), haloperidol (illamående) och glykopyrron (rosslighet).Övergången till palliativ vård i livets slutskede föregås av ett dokumenterat brytpunktssamtal där ansvarig läkare tillsammans med sjuksköterska, patient och närstående anpassar vårdens mål till renodlad symtomlindring och livskvalitet.
  • Hörnstenar: symtomlindring, teamarbete, kommunikation och närståendestöd; basläkemedel: opioid (morfin), bensodiazepin (midazolam), neuroleptikum (haloperidol) och antikolinergikum (glykopyrron).
  • Palliativ vård vilar på fyra hörnstenar, brytpunktssamtal och subkutana vidbehovsordinationer mot smärta, ångest, illamående/oro och luftvägssekretion.
  • Hörnstenarna är symtomlindring, teamarbete, kommunikation och närståendestöd; de fyra subkutana basläkemedlen är morfin (smärta/andnöd), midazolam (ångest), haloperidol (illamående) och glykopyrron (rosslighet).
31Vad är skillnaden mellan lex Maria och lex Sarah avseende tillämpningsområde och vad som ska anmälas?Lex Maria gäller allvarlig vårdskada inom hälso- och sjukvården (PSL), medan lex Sarah gäller missförhållanden inom socialtjänst, äldreomsorg och LSS-verksamhet.På ett äldreboende kan både lex Maria och lex Sarah vara aktuella: ett läkemedelsfel med allvarlig skada utreds enligt lex Maria, medan fysiska övergrepp eller vanvård i omsorgen utreds enligt lex Sarah.
  • Lex Maria avser allvarliga vårdskador i hälso- och sjukvården; lex Sarah avser missförhållanden i socialtjänst, omsorg om äldre och LSS.
  • Lex Maria gäller allvarlig vårdskada inom hälso- och sjukvården (PSL), medan lex Sarah gäller missförhållanden inom socialtjänst, äldreomsorg och LSS-verksamhet.
  • I båda fallen rapporterar personalen internt till arbetsgivaren/vårdgivaren, som utreder och anmäler allvarliga fall till IVO.
32Vilka grundläggande skyldigheter och vilket yrkesansvar har hälso- och sjukvårdspersonal enligt 6 kap. 1 och 2 §§ patientsäkerhetslagen (2010:659, PSL)?Personalen ska arbeta enligt vetenskap och beprövad erfarenhet, ge sakkunnig och omsorgsfull vård samt själv bära ansvaret för hur arbetsuppgifterna fullgörs.Det personliga yrkesansvaret enligt 6 kap. 2 § PSL innebär att en legitimerad sjuksköterska ansvarar för sin egen bedömning och läkemedelsadministrering även vid hög arbetsbelastning.
  • Arbete enligt vetenskap och beprövad erfarenhet, sakkunnig och omsorgsfull vård med omtanke och respekt samt personligt yrkesansvar.
  • Personalen ska arbeta enligt vetenskap och beprövad erfarenhet, ge sakkunnig och omsorgsfull vård samt själv bära ansvaret för hur arbetsuppgifterna fullgörs.
  • Enligt 6 kap. 1–2 §§ PSL bär varje yrkesutövare själv ansvaret för hur han eller hon fullgör sina arbetsuppgifter.