Socialstyrelsens Kunskapsprov för läkare (Umeå universitet) — Klinisk medicin och akutsjukvård

Klinisk förberedelse inför Socialstyrelsens kunskapsprov för läkare (Umeå universitet): internmedicin, kardiologi, kirurgi, akutsjukvård, infektion, neurologi, pediatrik, gynekologi/obstetrik och psykiatri (STEMI/NSTEMI, hjärtsvikt, Sepsis-3/SOFA, akut buk, DKA, preeklampsi, barninfektioner, suicidriskbedömning och nationella vårdprogram).

Category
Svenska yrkes-, legitimations- och teoriprov — Socialstyrelsens Kunskapsprov (Läkare & Sjuksköterskor), SwedSec Licensiering, Fastighetsmäklare/Revisor, Jägarexamen och Körkortsprov
Level
advanced
Languages
sv → sv
Cards
32
Markdown
Socialstyrelsens Kunskapsprov för läkare (Umeå universitet) — Klinisk medicin och akutsjukvård (.md)

Flashcards (32)

#Front (Term / Question)Back (Definition / Answer)ExampleMultiple-Choice Options
1Hur handläggs feber (>= 38,0 °C) utan tydligt fokus hos ett spädbarn under 3 månaders ålder jämfört med en enkel feberkramp hos ett barn mellan 6 månader och 5 år?Feber minst 38,0 grader hos spädbarn under 3 månader kräver akut sepsisutredning på barnklinik, medan enkel feberkramp (6 månader–5 år, under 15 minuter) är godartad.Om en feberkramp pågår i mer än 5 minuter bryts anfallet akut med midazolam i kindhålan, och vid komplicerad feberkramp (över 15 minuter, fokala inslag eller upprepade anfall samma dygn) krävs utvidgad utredning.
  • Spädbarn < 3 mån med feber >= 38,0 °C utreds akut på barnklinik för sepsis/meningit/UVI; enkel feberkramp (6 mån–5 år, generaliserad, < 15 min) är godartad när meningit uteslutits.
  • Feber hos nyfödda och spädbarn under tre månader är alltid ett akutfall, medan okomplicerad feberkramp hos småbarn inte ger ökad risk för hjärnskada.
  • Feber minst 38,0 grader hos spädbarn under 3 månader kräver akut sepsisutredning på barnklinik, medan enkel feberkramp (6 månader–5 år, under 15 minuter) är godartad.
2Vilka är de fyra huvudorsakerna (de fyra T:na) till primär postpartumblödning (PPH > 1 000 ml inom 24 timmar efter förlossning) och hur ser den akuta handläggningen ut?Orsakerna är Tonus (uterusatoni, vanligast), Vävnad (placentarest), Trauma (bristning) och Trombin (koagulopati); akut ges uterusmassage, blåstömning, oxytocin, tranexamsyra och vid behov ballongtamponad.En fylld urinblåsa hindrar livmodern från att dra ihop sig efter placentas avgång, varför tappning av urinblåsan och bimanuell uterusmassage alltid utförs omedelbart parallellt med oxytocin och tranexamsyra.
  • Tonus (atoni 70 %), Vävnad (placentarest), Trauma (bristning) och Trombin (koagulopati); åtgärdas med uterusmassage, blåstömning, oxytocin, tranexamsyra och exeres/suturering/ballongtamponad.
  • Orsakerna är Tonus (uterusatoni, vanligast), Vävnad (placentarest), Trauma (bristning) och Trombin (koagulopati); akut ges uterusmassage, blåstömning, oxytocin, tranexamsyra och vid behov ballongtamponad.
  • Uterusatoni är vanligaste orsaken till postpartumblödning och behandlas stegvis med kompression, farmaka (oxytocin, ergotamin, prostaglandiner, tranexamsyra) och kirurgisk hemostas.
3Hur är Socialstyrelsens kunskapsprov för läkare med utbildning utanför EU och EES (anordnat av Umeå universitet) uppbyggt och hur många provförsök medges?Kunskapsprovet omfattar ett teoretiskt datorprov under två dagar (högst fem försök) och ett praktiskt OSCE-prov (högst tre försök), följt av författningskurs och sex månaders praktik.Det teoretiska delprovet prövar kliniskt beslutsfattande inom internmedicin, kirurgi, akutsjukvård, pediatrik, gynekologi/obstetrik och psykiatri på svenska, och måste vara godkänt före anmälan till det praktiska delprovet.
  • Teoretiskt delprov (max 5 försök) och praktiskt OSCE-prov (max 3 försök) vid Umeå universitet, därefter författningskurs och 6 månaders praktisk tjänstgöring.
  • Kunskapsprovet omfattar ett teoretiskt datorprov under två dagar (högst fem försök) och ett praktiskt OSCE-prov (högst tre försök), följt av författningskurs och sex månaders praktik.
  • Tvådelat kunskapsprov på svenska (teori + praktiskt OSCE) som krav för svensk läkarlegitimation efter tredjelandsutbildning.
4Vilka fyra prognosförbättrande läkemedelsgrupper utgör basbehandlingen vid kronisk hjärtsvikt med nedsatt ejektionsfraktion (HFrEF, LVEF <= 40 procent) enligt svenska och europeiska riktlinjer?De fyra basläkemedlen vid HFrEF är ACE-hämmare (eller ARNI/ARB), betablockerare, mineralkortikoidreceptorantagonist (spironolakton eller eplerenon) samt SGLT2-hämmare (dapagliflozin eller empagliflozin).Samtliga fyra läkemedelsklasser bör sättas in tidigt och titreras till måldos under kontroll av blodtryck, kreatinin och kalium, medan loopdiuretika (furosemid) ges symtomatiskt vid tecken på vätskeretention.
  • Fyra pelare vid HFrEF: 1) ACE-hämmare/ARNI, 2) betablockerare, 3) MRA (aldosteronantagonist) och 4) SGLT2-hämmare.
  • Kombination av RAAS-blockad (ACEi/ARNI), betablockad (bisoprolol/metoprolol/karvedilol), MRA och SGLT2-hämmare vid LVEF <= 40 %.
  • De fyra basläkemedlen vid HFrEF är ACE-hämmare (eller ARNI/ARB), betablockerare, mineralkortikoidreceptorantagonist (spironolakton eller eplerenon) samt SGLT2-hämmare (dapagliflozin eller empagliflozin).
5Hur definieras preeklampsi, HELLP-syndrom och eklampsi under graviditet, och vilka läkemedel används för akut blodtryckssänkning respektive krampprofylax/kramphävning?Preeklampsi är blodtryck minst 140/90 mmHg efter vecka 20 med proteinuri eller organpåverkan; behandlas med labetalol eller nifedipin, magnesiumsulfat mot eklampsi samt förlossning.Under graviditet är ACE-hämmare, angiotensinreceptorblockerare (ARB) och direktverkande reninhämmare absolut kontraindicerade på grund av fosterskadande effekter (fetopati och fetalt njursviktsyndrom).
  • Preeklampsi är blodtryck minst 140/90 mmHg efter vecka 20 med proteinuri eller organpåverkan; behandlas med labetalol eller nifedipin, magnesiumsulfat mot eklampsi samt förlossning.
  • BT >= 140/90 mmHg efter v. 20 + proteinuri/organpåverkan; behandlas med labetalol/nifedipin, magnesiumsulfat iv mot eklampsi (och betametason för lungmognad före v. 34) samt förlossning.
  • Magnesiumsulfat är förstahandsval vid både hotande eklampsi och pågående eklamptiskt krampanfall, medan förlossning är den enda kausala behandlingen.
6Vad innebär Charcots triad vid akut kolangit respektive Atlanta-kriterierna vid akut pankreatit, och när är akut ERCP indicerad?Charcots triad vid kolangit är feber, ikterus och högersidig buksmärta (kräver antibiotika och ERCP); akut pankreatit kräver minst två av tre Atlanta-kriterier.Vid akut kolangit (och vid gallstenspankreatit komplicerad av samtidig kolangit eller gallvägsobstruktion) krävs intravenöst bredspektrumantibiotika (piperacillin/tazobactam) och akut gallvägsavlastning med ERCP.
  • Charcots triad (feber, ikterus, högersidig buksmärta) vid kolangit kräver antibiotika + ERCP; akut pankreatit kräver >= 2 av 3 Atlanta-kriterier och behandlas främst med riklig Ringer-Acetat.
  • Charcots triad vid kolangit är feber, ikterus och högersidig buksmärta (kräver antibiotika och ERCP); akut pankreatit kräver minst två av tre Atlanta-kriterier.
  • Akut kolangit och gallstenspankreatit med gallstas behandlas med endoskopisk sfinkterotomi och stenextraktion/stentning via ERCP.
7Vilka specifika antidoter används vid akut förgiftning med paracetamol, opioider, bensodiazepiner respektive kolmonoxid (koloxid)?Vid paracetamolintoxikation ges intravenöst acetylcystein, vid opioidöverdos ges naloxon, vid ren bensodiazepinöverdos flumazenil (med försiktighet för kramper) och vid kolmonoxidförgiftning 100 procent syrgas.Vid paracetamolintoxikation ger N-acetylcystein nästan hundraprocentigt skydd mot leverskada om infusionen startas inom 8–10 timmar från tablettintaget genom att återställa leverns glutationförråd.
  • Paracetamol -> acetylcystein iv; opioider -> naloxon; bensodiazepiner -> flumazenil (försiktighet för kramper); kolmonoxid -> 100 % syrgas / tryckkammarbehandling.
  • Vid paracetamolintoxikation ges intravenöst acetylcystein, vid opioidöverdos ges naloxon, vid ren bensodiazepinöverdos flumazenil (med försiktighet för kramper) och vid kolmonoxidförgiftning 100 procent syrgas.
  • Acetylcystein skyddar levern mot toxisk paracetamolmetabolit, medan naloxon snabbt reverserar opioidutlöst andningsdepression.
8Hur ser den stegvisa läkemedelsbehandlingen ut vid konvulsivt status epilepticus hos vuxna enligt svenska neurologiska riktlinjer?Steg 1 är bensodiazepin (midazolam eller diazepam), steg 2 är levetiracetam, fosfenytoin eller valproat intravenöst, och steg 3 är narkos med propofol på IVA.Parallellt med kramphävande läkemedel säkras fri luftväg och syrgas, blodglukos kontrolleras omedelbart (vid hypoglykemi ges tiamin 200 mg intravenöst före glukos) och utlösande orsak utreds.
  • Steg 1 är bensodiazepin (midazolam eller diazepam), steg 2 är levetiracetam, fosfenytoin eller valproat intravenöst, och steg 3 är narkos med propofol på IVA.
  • Steg 1 (5 min): bensodiazepin (midazolam/diazepam); Steg 2 (10–20 min): levetiracetam, fosfenytoin eller valproat iv; Steg 3 (30–60 min): intubation och narkos (propofol/tiopental) med EEG.
  • Akut kramphävning inleds med bensodiazepin, följs av intravenöst antiepileptikum och vid terapiresistens nedsövning på intensivvårdsavdelning.
9Vilken är den viktigaste och mest brådskande läkemedelsåtgärden vid anafylaxi enligt Svenska föreningen för allergologis (SFFA) nationella riktlinjer?Intramuskulär injektion av adrenalin (1 mg/ml) i lårets utsida i dosen 0,3–0,5 mg till vuxna (barn 0,15–0,3 mg), upprepad var 5–10:e minut vid behov.Utöver intramuskulärt adrenalin läggs patienten ned med höjda ben, ges syrgas, luftrörsvidgande inhalation och intravenös kristalloid vätskebolus, medan antihistamin och kortison endast har sekundär effekt.
  • Intramuskulär injektion av adrenalin (1 mg/ml) i lårets utsida i dosen 0,3–0,5 mg till vuxna (barn 0,15–0,3 mg), upprepad var 5–10:e minut vid behov.
  • Adrenalin intramuskulärt i lårets utsida (vuxna 0,3–0,5 mg; barn 10–20 kg 0,15 mg) som omedelbart förstahandsval, följt av syrgas och intravenös kristalloid vätska.
  • Vid anafylaxi med luftvägs-, andnings- eller cirkulationspåverkan är intramuskulärt adrenalin den enda direkt livräddande akutmedicinen.
10Vilka alarmsymtom i primärvården utlöser utredning enligt standardiserade vårdförlopp (SVF) för misstänkt kolorektalcancer, urinblåsecancer respektive bröstcancer?Kolorektalcancer-SVF startas vid rektalblödning, järnbristanemi eller ändrade avföringsvanor med positivt F-Hb, urinblåsecancer-SVF vid makroskopisk hematuri och bröstcancer-SVF med trippeldiagnostik vid bröstknöl.En palpabel resistens i bröstet, blodig sekretion från en bröstvårta eller nytillkommen hud- eller mamillindragning utgör alltid välgrundad misstanke om bröstcancer och ska remitteras direkt till bröstenhet för trippeldiagnostik.
  • Kolorektalcancer: rektalblödning, järnbristanemi eller ändrade avföringsvanor (> 40 år + pos F-Hb); Urinblåsecancer: makroskopisk hematuri (>= 50 år); Bröstcancer: knöl i bröstet -> trippeldiagnostik.
  • Standardiserade vårdförlopp (SVF) kortar väntetiden från välgrundad misstanke vid alarmsymtom till definitiv diagnos och cancerbehandling.
  • Kolorektalcancer-SVF startas vid rektalblödning, järnbristanemi eller ändrade avföringsvanor med positivt F-Hb, urinblåsecancer-SVF vid makroskopisk hematuri och bröstcancer-SVF med trippeldiagnostik vid bröstknöl.
11Hur bedöms indikationen för strokeförebyggande antikoagulationsbehandling vid förmaksflimmer med CHA2DS2-VA-skalan, och vilken tidsgräns gäller vid akut elkonvertering?Vid minst 2 poäng på CHA2DS2-VA-skalan rekommenderas DOAK som strokeprofylax, och akut elkonvertering utan föregående antikoagulation kräver symtomduration säkert under 48 timmar.Har förmaksflimret pågått i 48 timmar eller mer krävs minst tre veckors antikoagulationsbehandling (eller transesofagealt ekokardiogram utan förmakstromb) före elkonvertering samt minst fyra veckor efteråt.
  • DOAK (apixaban, dabigatran, edoxaban eller rivaroxaban) vid CHA2DS2-VA >= 2 p (övervägs vid 1 p); elkonvertering utan 3 veckors förbehandling eller TEE endast vid duration < 48 timmar.
  • Vid minst 2 poäng på CHA2DS2-VA-skalan rekommenderas DOAK som strokeprofylax, och akut elkonvertering utan föregående antikoagulation kräver symtomduration säkert under 48 timmar.
  • Strokeprofylax med DOAK styrs av CHA2DS2-VA, och 48-timmarsgränsen avgör om direkt rytmkonvertering kan ske utan föregående trombutredning.
12Hur presenterar sig akut testistorsion (funikeltorsion) och hur handläggs tillståndet kirurgiskt för att rädda testikelfunktionen?Testistorsion ger urakut ensidig skrotalsmärta med högtstående ömmande testikel hos unga män och kräver akut kirurgisk exploration med detorkvering och bilateral orkidopexi inom 6 timmar.Vid klinisk misstanke om testistorsion får bilddiagnostik med dopplerultraljud aldrig fördröja den akuta operationen, och även den kontralaterala friska testikeln fixeras för att förhindra framtida torsion.
  • Testistorsion ger urakut ensidig skrotalsmärta med högtstående ömmande testikel hos unga män och kräver akut kirurgisk exploration med detorkvering och bilateral orkidopexi inom 6 timmar.
  • Akut ensidig skrotalsmärta och högtstående testikel hos ung patient; kräver omedelbar kirurgisk exploration, detorkvering och bilateral orkidopexi inom 6 timmar från symtomdebut.
  • Akut skrotum hos barn och tonåringar ska betraktas som testistorsion tills motsatsen bevisats genom akut operativ friläggning.
13Vilka är EKG-kriterierna och tidsmålen för reperfusionsbehandling samt antitrombotisk akutbehandling vid akut ST-höjningsinfarkt (STEMI)?Vid ischemisk bröstsmärta och ST-höjning i minst två angränsande avledningar görs primär PCI inom 120 minuter samt ges acetylsalicylsyra, ticagrelor eller prasugrel och antikoagulation.Om primär perkutan koronarintervention (PCI) inte kan genomföras inom 120 minuter från EKG-diagnos ska intravenös fibrinolys ges inom 10 minuter (om kontraindikationer saknas) följt av transport till PCI-sjukhus.
  • Vid ischemisk bröstsmärta och ST-höjning i minst två angränsande avledningar görs primär PCI inom 120 minuter samt ges acetylsalicylsyra, ticagrelor eller prasugrel och antikoagulation.
  • Primär PCI inom 120 minuter (helst < 90 min) tillsammans med laddningsdos ASA + P2Y12-hämmare (ticagrelor eller prasugrel) samt heparin/fondaparinux.
  • Reperfusion med akut ballongvidgning (PCI) är förstahandsval vid STEMI; syrgas ges endast vid syremättnad under 90 %.
14Vilka diagnostiska och terapeutiska åtgärder ska genomföras under den första timmen vid misstänkt sepsis eller septisk chock (sepsislarm)?Inom en timme säkras blododlingar (minst två par) och fokusodlingar, kontrolleras laktat, ges intravenöst bredspektrumantibiotika och administreras kristalloid vätskebolus (Ringer-Acetat) samt syrgas.Empiriskt förstahandsval vid samhällsförvärvad sepsis med okänt fokus hos vuxna i Sverige är enligt Strama cefotaxim intravenöst (eventuellt kombinerat med aminoglykosid vid septisk chock) eller piperacillin/tazobactam vid bukfokus.
  • Blododling × 2 + fokusodling, laktatmätning, intravenöst antibiotika inom 60 minuter, kristalloid vätska (Ringer-Acetat) och noradrenalin vid kvarstående MAP < 65 mmHg.
  • Inom en timme säkras blododlingar (minst två par) och fokusodlingar, kontrolleras laktat, ges intravenöst bredspektrumantibiotika och administreras kristalloid vätskebolus (Ringer-Acetat) samt syrgas.
  • Sepsis-timmen omfattar odlingar före antibiotika, omedelbar intravenös antibiotikastart, laktatkontroll och målstyrd vätske- och vasopressorbehandling.
15Hur definieras sepsis respektive septisk chock enligt de internationella och svenska Sepsis-3-kriterierna?Sepsis är livshotande organdysfunktion vid infektion (SOFA-ökning minst 2 poäng); septisk chock kräver vasopressor för medelartärtryck minst 65 mmHg och laktat över 2 mmol/l.I SOFA-poängen bedöms sex organsystem: andning (PaO2/FiO2), koagulation (trombocyter), lever (bilirubin), cirkulation (medelartärtryck och vasopressorbehov), centrala nervsystemet (RLS/GCS) och njurfunktion (kreatinin/diures).
  • Sepsis = infektion + SOFA-ökning >= 2 poäng; septisk chock = sepsis med vasopressorbehov (för MAP >= 65 mmHg) och laktat > 2 mmol/l trots vätskeresuscitering.
  • Sepsis är livshotande organdysfunktion vid infektion (SOFA-ökning minst 2 poäng); septisk chock kräver vasopressor för medelartärtryck minst 65 mmHg och laktat över 2 mmol/l.
  • Enligt Sepsis-3 ersattes de äldre SIRS-kriterierna av organdysfunktion (SOFA >= 2 p) och chockkriterierna MAP < 65 mmHg (vasopressor) + laktat > 2 mmol/l.
16Vilka tidsgränser och blodtryckskrav gäller för intravenös trombolys och mekanisk trombektomi vid akut ischemisk stroke efter att DT hjärna har uteslutit intrakraniell blödning?Intravenös trombolys ges inom 4,5 timmar från symtomdebut (blodtryck under 185/110 mmHg), och vid storkärlsocklusion på DT-angiografi utförs mekanisk trombektomi inom 6–24 timmar.Under de första 24 timmarna efter intravenös trombolys får patienten inte ges trombocythämmare (acetylsalicylsyra) eller antikoagulantia innan en uppföljande DT hjärna efter 24 timmar har uteslutit sekundär blödningsomvandling.
  • Trombolys inom 4,5 timmar (BT < 185/110 mmHg) och trombektomi vid storkärlsocklusion inom 6–24 timmar efter DT + DT-angiografi (+ DT-perfusion).
  • Intravenös trombolys ges inom 4,5 timmar från symtomdebut (blodtryck under 185/110 mmHg), och vid storkärlsocklusion på DT-angiografi utförs mekanisk trombektomi inom 6–24 timmar.
  • Akut strokekedja: uteslut blödning med DT hjärna, ge iv trombolys < 4,5 h och genomför direkt trombektomi vid ocklusion i exempelvis a. cerebri media eller a. basilaris.
17När ska ektopisk graviditet (extrauterin graviditet) misstänkas, hur ställs diagnosen och hur handläggs en rupturerad tubargraviditet?Misstänks hos fertil kvinna med positivt graviditetstest, ensidig buksmärta och blödning; utreds med vaginalt ultraljud och S-hCG och opereras med akut laparoskopisk salpingektomi vid ruptur.Hos en cirkulatoriskt stabil patient med tidig, icke-rupturerad ektopisk graviditet och lågt S-hCG kan i utvalda fall konservativ exspektans med S-hCG-uppföljning eller medicinsk behandling med metotrexat övervägas.
  • Positivt U-/S-hCG + buksmärta/blödning + tom uteruskavitet på vaginalt ultraljud; akut laparoskopi (salpingektomi) vid tubarruptur och blödningschock.
  • Ta alltid graviditetstest på fertila kvinnor med akut buksmärta; rupturerad extrauterin graviditet är ett potentiellt livshotande blödningstillstånd.
  • Misstänks hos fertil kvinna med positivt graviditetstest, ensidig buksmärta och blödning; utreds med vaginalt ultraljud och S-hCG och opereras med akut laparoskopisk salpingektomi vid ruptur.
18Hur handläggs misstänkt akut bakteriell meningit hos en vuxen patient avseende lumbalpunktion, kontraindikationer som kräver DT hjärna först och empirisk behandling?Efter blododling görs omedelbar lumbalpunktion följt av intravenöst betametason, cefotaxim och ampicillin; vid medvetslöshet, fokalneurologi eller kramper ges kortison och antibiotika direkt före DT hjärna.Intravenöst betametason 8 mg ges precis före eller samtidigt med första antibiotikadosen för att dämpa inflammationen i subaraknoidalrummet och minska dödlighet och hörselskador vid pneumokockmeningit.
  • Blododling + akut LP -> betametason iv + cefotaxim + ampicillin; vid inklämningsrisk ges kortison och antibiotika direkt efter blododling innan DT hjärna utförs.
  • Efter blododling görs omedelbar lumbalpunktion följt av intravenöst betametason, cefotaxim och ampicillin; vid medvetslöshet, fokalneurologi eller kramper ges kortison och antibiotika direkt före DT hjärna.
  • Fördröj aldrig antibiotika och kortison om lumbalpunktion måste föregås av DT hjärna på grund av medvetandesänkning eller fokalneurologi.
19Hur handläggs akut koronart syndrom utan ST-höjning (NSTEMI och instabil angina) avseende troponindiagnostik, riskstratifiering och tid till kranskärlsröntgen?Diagnosen ställs med högkänsligt troponin (0/1-timmesalgoritm), patienten ges ASA och fondaparinux, och vid NSTEMI eller högriskprofil görs kranskärlsröntgen inom 24 timmar.Vid mycket hög risk, såsom hemodynamisk instabilitet, kardiogen chock, livshotande ventrikulära arytmier eller refraktär bröstsmärta trots medicinsk behandling, ska akut koronarangiografi utföras inom 2 timmar.
  • 0/1-timmesalgoritm för högkänsligt troponin, fondaparinux + ASA (+ P2Y12-hämmare efter anatomi) samt invasiv utredning inom 2 timmar (mycket hög risk) eller 24 timmar (hög risk/NSTEMI).
  • Vid NSTEMI ses dynamisk troponinstegring utan persisterande ST-höjning, vilket indicerar subakut kranskärlsröntgen inom ett dygn.
  • Diagnosen ställs med högkänsligt troponin (0/1-timmesalgoritm), patienten ges ASA och fondaparinux, och vid NSTEMI eller högriskprofil görs kranskärlsröntgen inom 24 timmar.
20Vilka riskfaktorer och kliniska komponenter är viktigast vid en strukturerad psykiatrisk suicidriskbedömning på akutmottagningen?Bedömningen kartlägger suicidtankar, avsikt, konkreta planer, skyddsfaktorer och samsjuklighet, där tidigare suicidförsök är den enskilt starkaste statistiska riskfaktorn för fullbordat suicid.Vid hög och akut suicidrisk där patienten har en allvarlig psykisk störning (exempelvis svår melankolisk eller psykotisk depression) och motsätter sig inläggning ska läkaren utfärda vårdintyg enligt 4 § LPT.
  • Kartlägg suicidtankar, avsikt, plan, tidigare suicidförsök (starkaste riskfaktorn), hopplöshet, psykiatrisk samsjuklighet/missbruk och skyddsfaktorer; överväg LPT vid akut suicidrisk och vårdvägran.
  • Bedömningen kartlägger suicidtankar, avsikt, konkreta planer, skyddsfaktorer och samsjuklighet, där tidigare suicidförsök är den enskilt starkaste statistiska riskfaktorn för fullbordat suicid.
  • En strukturerad suicidriskbedömning väger samman suicidstegen (tankar, avsikt, plan), tidigare suicidförsök och akut klinisk bild och dokumenteras med tydlig kris- och vårdplan.
21Vilken klinisk bild är klassisk vid höftfraktur hos äldre, vilket nationellt tidsmål gäller för operation och hur skiljer sig operationsmetoderna åt mellan odislocerad cervikal, dislocerad cervikal och pertrokantär femurfraktur?Benet är förkortat och utåtroterat och opereras inom 24 timmar: skruvfixation vid odislocerad cervikal fraktur, höftprotes vid dislocerad cervikal fraktur och glidskruv/märgspik vid pertrokantär fraktur.Vid en dislocerad cervikal (intrakapsulär) femurfraktur är blodförsörjningen till lårbenshuvudet ofta skadad med hög risk för caputnekros, varför primär höftprotes ger betydligt färre reoperationer hos äldre.
  • Benet är förkortat och utåtroterat och opereras inom 24 timmar: skruvfixation vid odislocerad cervikal fraktur, höftprotes vid dislocerad cervikal fraktur och glidskruv/märgspik vid pertrokantär fraktur.
  • Förkortat och utåtroterat ben, operation inom 24 timmar; odislocerad cervikal -> skruvar/pinnar, dislocerad cervikal -> höftprotes, pertrokantär -> glidskruv/platta eller märgspik.
  • Intrakapsulära dislocerade höftfrakturer hos äldre opereras med artroplastik (p.g.a. caputnekrosrisk), medan extrakapsulära pertrokantära frakturer opereras med osteosyntes.
22Hur skiljer sig den kliniska bilden och den akuta handläggningen mellan viral krupp (pseudokrupp) och akut bakteriell epiglottit hos småbarn?Viral krupp ger skällhosta och inspiratorisk stridor (behandlas med betametason och adrenalin), medan akut epiglottit ger hög feber och dregling och kräver akut intubationsberedskap.Tack vare vaccination mot Haemophilus influenzae typ b är akut epiglottit sällsynt, men vid misstanke får man aldrig tvinga ned barnet i ryggläge eller inspektera svalget med spatel på grund av risk för luftvägsstopp.
  • Krupp: skällande hosta + stridor -> betametason peroralt + ev. adrenalininhalation; Epiglottit: hög feber + dregling + sittande framåtlutad -> aldrig spatel i halsen, larma anestesi för intubation + cefotaxim iv.
  • Subglottisk svullnad vid viral krupp behandlas med kortison och adrenalin, medan supraglottisk bakteriell epiglottit kräver omedelbar säkring av luftvägen på operationssal.
  • Viral krupp ger skällhosta och inspiratorisk stridor (behandlas med betametason och adrenalin), medan akut epiglottit ger hög feber och dregling och kräver akut intubationsberedskap.
23Hur utreds och handläggs misstänkt akut lungemboli utifrån klinisk sannolikhet (Wells poängskala) och hemodynamisk stabilitet?Vid låg/måttlig sannolikhet enligt Wells skala tas D-dimer, vid hög sannolikhet eller positivt D-dimer görs DT lungartärer, och vid cirkulatorisk chock ges akut trombolys.Förstahandsbehandling vid bekräftad hemodynamiskt stabil lungemboli är direktverkande orala antikoagulantia (såsom apixaban eller rivaroxaban), medan lågmolekylärt heparin är förstahandsval under graviditet.
  • Vid låg/måttlig sannolikhet enligt Wells skala tas D-dimer, vid hög sannolikhet eller positivt D-dimer görs DT lungartärer, och vid cirkulatorisk chock ges akut trombolys.
  • Låg/måttlig Wells -> D-dimer; hög Wells eller pos D-dimer -> DT lungartärer och DOAK; hemodynamiskt instabil (chock) -> akut ekokardiografi/DT och intravenös trombolys.
  • Diagnostik med Wells poäng, D-dimer och DT-angio av lungartärer; massiv lungemboli med chock kräver omedelbar reperfusionsbehandling med trombolys.
24Vilka är de kliniska varningssignalerna och den akuta handläggningen vid akut kompartmentsyndrom i extremitet respektive cauda equina-syndrom i ländryggen?Kompartmentsyndrom ger extrem smärta vid passiv muskelsträckning och kräver akut fasciotomi; cauda equina-syndrom ger ridbyxanestesi och urinretention och kräver akut MR samt kirurgisk dekompression.Vid akut kompartmentsyndrom är bortfall av perifera pulsar ett mycket sent tecken då vävnadsnekros redan hunnit uppstå; gips och cirkulära förband ska omedelbart klippas upp helt till huden vid minsta misstanke.
  • Kompartmentsyndrom ger extrem smärta vid passiv muskelsträckning och kräver akut fasciotomi; cauda equina-syndrom ger ridbyxanestesi och urinretention och kräver akut MR samt kirurgisk dekompression.
  • Kompartmentsyndrom: extrem smärta vid passiv sträckning -> klipp upp gips och gör akut fasciotomi; Cauda equina: ridbyxanestesi + urinretention -> akut MR och kirurgisk dekompression inom 24 timmar.
  • Två ortopediska urakuta tillstånd där fördröjd kirurgi (fasciotomi respektive ryggdekompression) ger bestående förlamning, kontrakturer eller sfinkterbortfall.
25Hur handläggs akut kardiogent lungödem med andningssvikt på akutmottagningen hos en patient med normalt eller förhöjt systoliskt blodtryck (> 100 mmHg)?Patienten placeras i hjärtläge och behandlas omedelbart med övertrycksandning (CPAP eller NIV), syrgas vid hypoxi, intravenöst nitroglycerin samt intravenöst furosemid.CPAP minskar det venösa återflödet till höger kammare, rekryterar sammanfallna alveoler och sänker vänster kammares väggspänning, vilket snabbt minskar andningsarbetet och behovet av endotrakeal intubation.
  • Patienten placeras i hjärtläge och behandlas omedelbart med övertrycksandning (CPAP eller NIV), syrgas vid hypoxi, intravenöst nitroglycerin samt intravenöst furosemid.
  • Hjärtläge, CPAP/NIV, syrgas, intravenöst nitroglycerin (vid systoliskt BT > 90–100 mmHg) och intravenöst loopdiuretikum (furosemid).
  • Akutbehandling av lungödem syftar till att avlasta vänster kammare med övertrycksandning (CPAP), kärlvidgande nitrater och diuretika.
26Vilka parametrar ingår i CRB-65 vid samhällsförvärvad pneumoni (SFP), och vilket är förstahandsvalet för empirisk antibiotikabehandling i Sverige?CRB-65 bedömer konfusion, andningsfrekvens minst 30/min, blodtryck under 90/60 mmHg samt ålder minst 65 år; förstahandsval vid okomplicerad pneumoni är fenoximetylpenicillin eller bensylpenicillin.Vid 0–1 poäng i CRB-65 behandlas patienten oftast i öppenvård med peroralt fenoximetylpenicillin (PcV), medan 3–4 poäng motiverar sjukhusvård och täckning inklusive atypiska bakterier.
  • CRB-65: Konfusion, Andningsfrekvens >= 30, BT < 90/<= 60, Ålder >= 65; förstahandsval PcV peroralt eller bensylpenicillin intravenöst (cefotaxim + makrolid/kinolon vid svår SFP).
  • Svenska Strama-riktlinjer rekommenderar smalspektrumpenicillin (PcV/PcG) vid okomplicerad samhällsförvärvad pneumoni eftersom pneumokocker är vanligaste agens.
  • CRB-65 bedömer konfusion, andningsfrekvens minst 30/min, blodtryck under 90/60 mmHg samt ålder minst 65 år; förstahandsval vid okomplicerad pneumoni är fenoximetylpenicillin eller bensylpenicillin.
27Vilka är de tre diagnostiska kriterierna för diabetisk ketoacidos (DKA), och varför måste kaliumnivån kontrolleras innan intravenös insulininfusion startas?Kriterierna är P-glukos över 11 mmol/l, blodketoner minst 3,0 mmol/l och pH under 7,30; NaCl 0,9 % ges först och P-kalium kontrolleras före insulinstart.Trots stor total kaliumbrist i kroppen kan initialt P-kalium vara normalt eller högt vid acidos, men sjunker snabbt vid insulininfusion; är P-kalium under 3,5 mmol/l måste kalium ges före insulin.
  • Kriterier: hyperglykemi (> 11 mmol/l), ketonemi (>= 3 mmol/l) och metabol acidos (pH < 7,30); behandlas med NaCl 0,9 % först, kaliumsubstitution och fast intravenös insulininfusion.
  • Kriterierna är P-glukos över 11 mmol/l, blodketoner minst 3,0 mmol/l och pH under 7,30; NaCl 0,9 % ges först och P-kalium kontrolleras före insulinstart.
  • Starta alltid intravenös vätska (NaCl 9 mg/ml) före insulin vid DKA och avvakta med insulin om P-kalium understiger 3,3–3,5 mmol/l tills kalium tillförts.
28Hur handläggs akut övre gastrointestinal blödning (ulcusblödning respektive esofagusvaricerblödning) avseende transfusionsgräns, läkemedel och gastroskopi?Transfusionsgränsen är Hb 70 g/l; ulcusblödning behandlas med protonpumpshämmare intravenöst och gastroskopi, medan varicerblödning kräver terlipressin, cefotaxim och akut gastroskopi med gummibandsligatur.Övertransfusion av erytrocyter vid esofagusvaricerblödning höjer portatrycket och ökar risken för reblödning och död, varför Hb-gränsen 70 g/l är särskilt viktig hos cirrospatienter.
  • Restriktiv blodtransfusion (Hb-gräns 70 g/l); PPI iv + gastroskopi < 24 h vid ulcus; terlipressin + cefotaxim + akut gastroskopi med ligatur < 12 h vid esofagusvaricer.
  • Transfusionsgränsen är Hb 70 g/l; ulcusblödning behandlas med protonpumpshämmare intravenöst och gastroskopi, medan varicerblödning kräver terlipressin, cefotaxim och akut gastroskopi med gummibandsligatur.
  • Övre GI-blödning presenterar sig med hematemes och/eller melena och handläggs med cirkulationsstabilisering, riktad läkemedelsbehandling och terapeutisk endoskopi.
29Vilka kliniska fynd och laboratorieavvikelser är typiska vid akut binjurebarkssvikt (Addisonkris) och hur ser den omedelbara akutbehandlingen ut?Addisonkris ger hypotoni/chock, buksmärta, kräkningar, hyponatremi, hyperkalemi och hypoglykemi och behandlas omedelbart med intravenöst hydrokortison 100 mg samt rikligt med natriumklorid 0,9 %.Vid klinisk misstanke om akut binjurebarkssvikt tas blodprov för S-kortisol och P-ACTH om det kan ske utan fördröjning, men hydrokortison och koksaltinfusion får aldrig invänta provsvaren.
  • Addisonkris ger hypotoni/chock, buksmärta, kräkningar, hyponatremi, hyperkalemi och hypoglykemi och behandlas omedelbart med intravenöst hydrokortison 100 mg samt rikligt med natriumklorid 0,9 %.
  • Chock, buksmärta, hyponatremi och hyperkalemi som behandlas akut med hydrokortison 100 mg iv och snabb infusion av NaCl 0,9 % (samt glukos vid hypoglykemi).
  • Livshotande kortisol- och aldosteronbrist där intravenöst hydrokortison och volymexpansion med isoton koksaltlösning ges utan att invänta kortisolsvar.
30Vilka kliniska tecken och bilddiagnostiska fynd skiljer akut appendicit från perforerat gastroduodenalsår (ulcusperforation) vid akut buk?Akut appendicit ger smärtvandring till höger fossa iliaca med feber och släppömhet, medan ulcusperforation ger momentan epigastriell smärta, brädhård buk och fri gas på DT.Okomplicerad akut appendicit behandlas med laparoskopisk appendektomi, medan perforerat ulcus kräver akut operation med översuturering (rafi), bredspektrumantibiotika och protonpumpshämmare.
  • Akut appendicit ger smärtvandring till höger fossa iliaca med feber och släppömhet, medan ulcusperforation ger momentan epigastriell smärta, brädhård buk och fri gas på DT.
  • Appendicit: smärtvandring till höger fossa och lokal peritonit; perforerat ulcus: urakut smärtdebut, brädhård buk, fri gas subdiafragmalt på DT och akut rafi.
  • Smärtvandring från naveln till höger nedre kvadrant talar för appendicit, medan plötslig generell peritonit och fri gas påvisar hål på magsäck eller tolvfingertarm.
31Hur handläggs en svår akut KOL-exacerbation med hypoxi och hyperkapnisk andningssvikt avseende målsaturation, läkemedel och indikation för icke-invasiv ventilation (NIV)?Syrgas titreras till målsaturation 88–92 procent, patienten ges salbutamol, ipratropium och kortison, och vid respiratorisk acidos (pH under 7,35) startas icke-invasiv ventilation (NIV).Behandling med NIV vid akut dekompenserad respiratorisk acidos (pH 7,25–7,35) hos KOL-patienter halverar behovet av endotrakeal intubation och sänker dödligheten avsevärt.
  • Målsaturation 88–92 %, bronkdilaterare (salbutamol + ipratropium), systemiskt kortison i 5 dagar, ev. antibiotika samt NIV vid pH < 7,35 och hyperkapni.
  • Vid akut KOL-exacerbation styrs syrgasen till SpO2 88–92 % med arteriella blodgaskontroller, och NIV sätts in vid respiratorisk acidos.
  • Syrgas titreras till målsaturation 88–92 procent, patienten ges salbutamol, ipratropium och kortison, och vid respiratorisk acidos (pH under 7,35) startas icke-invasiv ventilation (NIV).
32Vad krävs vid uppföljning av litiumbehandling vid bipolär sjukdom, och hur skiljer man kliniskt mellan malignt neuroleptikasyndrom (MNS) och serotonergt syndrom?Litium kräver kontroll av S-litium, kreatinin, kalcium och TSH; malignt neuroleptikasyndrom ger blyrörsrigiditet, hyporeflexi och högt CK, medan serotonergt syndrom ger hyperreflexi och klonus.Både malignt neuroleptikasyndrom och svårt serotonergt syndrom är livshotande tillstånd som kräver omedelbar utsättning av det utlösande läkemedlet, intensivvårdsövervakning, aktiv nedkylning och rehydrering.
  • Litium: kontrollera S-litium, njurfunktion (kreatinin) och tyreoidea (TSH) och undvik NSAID/tiazider; MNS ger uttalad muskelrigiditet (blyrör) och högt CK, medan serotonergt syndrom ger hyperreflexi och klonus.
  • Neuromuskulära fynd skiljer syndromen åt: blyrörsrigiditet och bradykinesi vid malignt neuroleptikasyndrom kontra klonus, myoklonier och livliga reflexer vid serotonergt syndrom.
  • Litium kräver kontroll av S-litium, kreatinin, kalcium och TSH; malignt neuroleptikasyndrom ger blyrörsrigiditet, hyporeflexi och högt CK, medan serotonergt syndrom ger hyperreflexi och klonus.