Socialstyrelsens Kunskapsprov för läkare (Umeå universitet) — Klinisk medicin och akutsjukvård
Klinisk förberedelse inför Socialstyrelsens kunskapsprov för läkare (Umeå universitet): internmedicin, kardiologi, kirurgi, akutsjukvård, infektion, neurologi, pediatrik, gynekologi/obstetrik och psykiatri (STEMI/NSTEMI, hjärtsvikt, Sepsis-3/SOFA, akut buk, DKA, preeklampsi, barninfektioner, suicidriskbedömning och nationella vårdprogram).
- Category
- Svenska yrkes-, legitimations- och teoriprov — Socialstyrelsens Kunskapsprov (Läkare & Sjuksköterskor), SwedSec Licensiering, Fastighetsmäklare/Revisor, Jägarexamen och Körkortsprov
- Level
- advanced
- Languages
- sv → sv
- Cards
- 32
- Markdown
- Socialstyrelsens Kunskapsprov för läkare (Umeå universitet) — Klinisk medicin och akutsjukvård (.md)
Flashcards (32)
| # | Front (Term / Question) | Back (Definition / Answer) | Example | Multiple-Choice Options |
|---|---|---|---|---|
| 1 | Hur handläggs feber (>= 38,0 °C) utan tydligt fokus hos ett spädbarn under 3 månaders ålder jämfört med en enkel feberkramp hos ett barn mellan 6 månader och 5 år? | Feber minst 38,0 grader hos spädbarn under 3 månader kräver akut sepsisutredning på barnklinik, medan enkel feberkramp (6 månader–5 år, under 15 minuter) är godartad. | Om en feberkramp pågår i mer än 5 minuter bryts anfallet akut med midazolam i kindhålan, och vid komplicerad feberkramp (över 15 minuter, fokala inslag eller upprepade anfall samma dygn) krävs utvidgad utredning. |
|
| 2 | Vilka är de fyra huvudorsakerna (de fyra T:na) till primär postpartumblödning (PPH > 1 000 ml inom 24 timmar efter förlossning) och hur ser den akuta handläggningen ut? | Orsakerna är Tonus (uterusatoni, vanligast), Vävnad (placentarest), Trauma (bristning) och Trombin (koagulopati); akut ges uterusmassage, blåstömning, oxytocin, tranexamsyra och vid behov ballongtamponad. | En fylld urinblåsa hindrar livmodern från att dra ihop sig efter placentas avgång, varför tappning av urinblåsan och bimanuell uterusmassage alltid utförs omedelbart parallellt med oxytocin och tranexamsyra. |
|
| 3 | Hur är Socialstyrelsens kunskapsprov för läkare med utbildning utanför EU och EES (anordnat av Umeå universitet) uppbyggt och hur många provförsök medges? | Kunskapsprovet omfattar ett teoretiskt datorprov under två dagar (högst fem försök) och ett praktiskt OSCE-prov (högst tre försök), följt av författningskurs och sex månaders praktik. | Det teoretiska delprovet prövar kliniskt beslutsfattande inom internmedicin, kirurgi, akutsjukvård, pediatrik, gynekologi/obstetrik och psykiatri på svenska, och måste vara godkänt före anmälan till det praktiska delprovet. |
|
| 4 | Vilka fyra prognosförbättrande läkemedelsgrupper utgör basbehandlingen vid kronisk hjärtsvikt med nedsatt ejektionsfraktion (HFrEF, LVEF <= 40 procent) enligt svenska och europeiska riktlinjer? | De fyra basläkemedlen vid HFrEF är ACE-hämmare (eller ARNI/ARB), betablockerare, mineralkortikoidreceptorantagonist (spironolakton eller eplerenon) samt SGLT2-hämmare (dapagliflozin eller empagliflozin). | Samtliga fyra läkemedelsklasser bör sättas in tidigt och titreras till måldos under kontroll av blodtryck, kreatinin och kalium, medan loopdiuretika (furosemid) ges symtomatiskt vid tecken på vätskeretention. |
|
| 5 | Hur definieras preeklampsi, HELLP-syndrom och eklampsi under graviditet, och vilka läkemedel används för akut blodtryckssänkning respektive krampprofylax/kramphävning? | Preeklampsi är blodtryck minst 140/90 mmHg efter vecka 20 med proteinuri eller organpåverkan; behandlas med labetalol eller nifedipin, magnesiumsulfat mot eklampsi samt förlossning. | Under graviditet är ACE-hämmare, angiotensinreceptorblockerare (ARB) och direktverkande reninhämmare absolut kontraindicerade på grund av fosterskadande effekter (fetopati och fetalt njursviktsyndrom). |
|
| 6 | Vad innebär Charcots triad vid akut kolangit respektive Atlanta-kriterierna vid akut pankreatit, och när är akut ERCP indicerad? | Charcots triad vid kolangit är feber, ikterus och högersidig buksmärta (kräver antibiotika och ERCP); akut pankreatit kräver minst två av tre Atlanta-kriterier. | Vid akut kolangit (och vid gallstenspankreatit komplicerad av samtidig kolangit eller gallvägsobstruktion) krävs intravenöst bredspektrumantibiotika (piperacillin/tazobactam) och akut gallvägsavlastning med ERCP. |
|
| 7 | Vilka specifika antidoter används vid akut förgiftning med paracetamol, opioider, bensodiazepiner respektive kolmonoxid (koloxid)? | Vid paracetamolintoxikation ges intravenöst acetylcystein, vid opioidöverdos ges naloxon, vid ren bensodiazepinöverdos flumazenil (med försiktighet för kramper) och vid kolmonoxidförgiftning 100 procent syrgas. | Vid paracetamolintoxikation ger N-acetylcystein nästan hundraprocentigt skydd mot leverskada om infusionen startas inom 8–10 timmar från tablettintaget genom att återställa leverns glutationförråd. |
|
| 8 | Hur ser den stegvisa läkemedelsbehandlingen ut vid konvulsivt status epilepticus hos vuxna enligt svenska neurologiska riktlinjer? | Steg 1 är bensodiazepin (midazolam eller diazepam), steg 2 är levetiracetam, fosfenytoin eller valproat intravenöst, och steg 3 är narkos med propofol på IVA. | Parallellt med kramphävande läkemedel säkras fri luftväg och syrgas, blodglukos kontrolleras omedelbart (vid hypoglykemi ges tiamin 200 mg intravenöst före glukos) och utlösande orsak utreds. |
|
| 9 | Vilken är den viktigaste och mest brådskande läkemedelsåtgärden vid anafylaxi enligt Svenska föreningen för allergologis (SFFA) nationella riktlinjer? | Intramuskulär injektion av adrenalin (1 mg/ml) i lårets utsida i dosen 0,3–0,5 mg till vuxna (barn 0,15–0,3 mg), upprepad var 5–10:e minut vid behov. | Utöver intramuskulärt adrenalin läggs patienten ned med höjda ben, ges syrgas, luftrörsvidgande inhalation och intravenös kristalloid vätskebolus, medan antihistamin och kortison endast har sekundär effekt. |
|
| 10 | Vilka alarmsymtom i primärvården utlöser utredning enligt standardiserade vårdförlopp (SVF) för misstänkt kolorektalcancer, urinblåsecancer respektive bröstcancer? | Kolorektalcancer-SVF startas vid rektalblödning, järnbristanemi eller ändrade avföringsvanor med positivt F-Hb, urinblåsecancer-SVF vid makroskopisk hematuri och bröstcancer-SVF med trippeldiagnostik vid bröstknöl. | En palpabel resistens i bröstet, blodig sekretion från en bröstvårta eller nytillkommen hud- eller mamillindragning utgör alltid välgrundad misstanke om bröstcancer och ska remitteras direkt till bröstenhet för trippeldiagnostik. |
|
| 11 | Hur bedöms indikationen för strokeförebyggande antikoagulationsbehandling vid förmaksflimmer med CHA2DS2-VA-skalan, och vilken tidsgräns gäller vid akut elkonvertering? | Vid minst 2 poäng på CHA2DS2-VA-skalan rekommenderas DOAK som strokeprofylax, och akut elkonvertering utan föregående antikoagulation kräver symtomduration säkert under 48 timmar. | Har förmaksflimret pågått i 48 timmar eller mer krävs minst tre veckors antikoagulationsbehandling (eller transesofagealt ekokardiogram utan förmakstromb) före elkonvertering samt minst fyra veckor efteråt. |
|
| 12 | Hur presenterar sig akut testistorsion (funikeltorsion) och hur handläggs tillståndet kirurgiskt för att rädda testikelfunktionen? | Testistorsion ger urakut ensidig skrotalsmärta med högtstående ömmande testikel hos unga män och kräver akut kirurgisk exploration med detorkvering och bilateral orkidopexi inom 6 timmar. | Vid klinisk misstanke om testistorsion får bilddiagnostik med dopplerultraljud aldrig fördröja den akuta operationen, och även den kontralaterala friska testikeln fixeras för att förhindra framtida torsion. |
|
| 13 | Vilka är EKG-kriterierna och tidsmålen för reperfusionsbehandling samt antitrombotisk akutbehandling vid akut ST-höjningsinfarkt (STEMI)? | Vid ischemisk bröstsmärta och ST-höjning i minst två angränsande avledningar görs primär PCI inom 120 minuter samt ges acetylsalicylsyra, ticagrelor eller prasugrel och antikoagulation. | Om primär perkutan koronarintervention (PCI) inte kan genomföras inom 120 minuter från EKG-diagnos ska intravenös fibrinolys ges inom 10 minuter (om kontraindikationer saknas) följt av transport till PCI-sjukhus. |
|
| 14 | Vilka diagnostiska och terapeutiska åtgärder ska genomföras under den första timmen vid misstänkt sepsis eller septisk chock (sepsislarm)? | Inom en timme säkras blododlingar (minst två par) och fokusodlingar, kontrolleras laktat, ges intravenöst bredspektrumantibiotika och administreras kristalloid vätskebolus (Ringer-Acetat) samt syrgas. | Empiriskt förstahandsval vid samhällsförvärvad sepsis med okänt fokus hos vuxna i Sverige är enligt Strama cefotaxim intravenöst (eventuellt kombinerat med aminoglykosid vid septisk chock) eller piperacillin/tazobactam vid bukfokus. |
|
| 15 | Hur definieras sepsis respektive septisk chock enligt de internationella och svenska Sepsis-3-kriterierna? | Sepsis är livshotande organdysfunktion vid infektion (SOFA-ökning minst 2 poäng); septisk chock kräver vasopressor för medelartärtryck minst 65 mmHg och laktat över 2 mmol/l. | I SOFA-poängen bedöms sex organsystem: andning (PaO2/FiO2), koagulation (trombocyter), lever (bilirubin), cirkulation (medelartärtryck och vasopressorbehov), centrala nervsystemet (RLS/GCS) och njurfunktion (kreatinin/diures). |
|
| 16 | Vilka tidsgränser och blodtryckskrav gäller för intravenös trombolys och mekanisk trombektomi vid akut ischemisk stroke efter att DT hjärna har uteslutit intrakraniell blödning? | Intravenös trombolys ges inom 4,5 timmar från symtomdebut (blodtryck under 185/110 mmHg), och vid storkärlsocklusion på DT-angiografi utförs mekanisk trombektomi inom 6–24 timmar. | Under de första 24 timmarna efter intravenös trombolys får patienten inte ges trombocythämmare (acetylsalicylsyra) eller antikoagulantia innan en uppföljande DT hjärna efter 24 timmar har uteslutit sekundär blödningsomvandling. |
|
| 17 | När ska ektopisk graviditet (extrauterin graviditet) misstänkas, hur ställs diagnosen och hur handläggs en rupturerad tubargraviditet? | Misstänks hos fertil kvinna med positivt graviditetstest, ensidig buksmärta och blödning; utreds med vaginalt ultraljud och S-hCG och opereras med akut laparoskopisk salpingektomi vid ruptur. | Hos en cirkulatoriskt stabil patient med tidig, icke-rupturerad ektopisk graviditet och lågt S-hCG kan i utvalda fall konservativ exspektans med S-hCG-uppföljning eller medicinsk behandling med metotrexat övervägas. |
|
| 18 | Hur handläggs misstänkt akut bakteriell meningit hos en vuxen patient avseende lumbalpunktion, kontraindikationer som kräver DT hjärna först och empirisk behandling? | Efter blododling görs omedelbar lumbalpunktion följt av intravenöst betametason, cefotaxim och ampicillin; vid medvetslöshet, fokalneurologi eller kramper ges kortison och antibiotika direkt före DT hjärna. | Intravenöst betametason 8 mg ges precis före eller samtidigt med första antibiotikadosen för att dämpa inflammationen i subaraknoidalrummet och minska dödlighet och hörselskador vid pneumokockmeningit. |
|
| 19 | Hur handläggs akut koronart syndrom utan ST-höjning (NSTEMI och instabil angina) avseende troponindiagnostik, riskstratifiering och tid till kranskärlsröntgen? | Diagnosen ställs med högkänsligt troponin (0/1-timmesalgoritm), patienten ges ASA och fondaparinux, och vid NSTEMI eller högriskprofil görs kranskärlsröntgen inom 24 timmar. | Vid mycket hög risk, såsom hemodynamisk instabilitet, kardiogen chock, livshotande ventrikulära arytmier eller refraktär bröstsmärta trots medicinsk behandling, ska akut koronarangiografi utföras inom 2 timmar. |
|
| 20 | Vilka riskfaktorer och kliniska komponenter är viktigast vid en strukturerad psykiatrisk suicidriskbedömning på akutmottagningen? | Bedömningen kartlägger suicidtankar, avsikt, konkreta planer, skyddsfaktorer och samsjuklighet, där tidigare suicidförsök är den enskilt starkaste statistiska riskfaktorn för fullbordat suicid. | Vid hög och akut suicidrisk där patienten har en allvarlig psykisk störning (exempelvis svår melankolisk eller psykotisk depression) och motsätter sig inläggning ska läkaren utfärda vårdintyg enligt 4 § LPT. |
|
| 21 | Vilken klinisk bild är klassisk vid höftfraktur hos äldre, vilket nationellt tidsmål gäller för operation och hur skiljer sig operationsmetoderna åt mellan odislocerad cervikal, dislocerad cervikal och pertrokantär femurfraktur? | Benet är förkortat och utåtroterat och opereras inom 24 timmar: skruvfixation vid odislocerad cervikal fraktur, höftprotes vid dislocerad cervikal fraktur och glidskruv/märgspik vid pertrokantär fraktur. | Vid en dislocerad cervikal (intrakapsulär) femurfraktur är blodförsörjningen till lårbenshuvudet ofta skadad med hög risk för caputnekros, varför primär höftprotes ger betydligt färre reoperationer hos äldre. |
|
| 22 | Hur skiljer sig den kliniska bilden och den akuta handläggningen mellan viral krupp (pseudokrupp) och akut bakteriell epiglottit hos småbarn? | Viral krupp ger skällhosta och inspiratorisk stridor (behandlas med betametason och adrenalin), medan akut epiglottit ger hög feber och dregling och kräver akut intubationsberedskap. | Tack vare vaccination mot Haemophilus influenzae typ b är akut epiglottit sällsynt, men vid misstanke får man aldrig tvinga ned barnet i ryggläge eller inspektera svalget med spatel på grund av risk för luftvägsstopp. |
|
| 23 | Hur utreds och handläggs misstänkt akut lungemboli utifrån klinisk sannolikhet (Wells poängskala) och hemodynamisk stabilitet? | Vid låg/måttlig sannolikhet enligt Wells skala tas D-dimer, vid hög sannolikhet eller positivt D-dimer görs DT lungartärer, och vid cirkulatorisk chock ges akut trombolys. | Förstahandsbehandling vid bekräftad hemodynamiskt stabil lungemboli är direktverkande orala antikoagulantia (såsom apixaban eller rivaroxaban), medan lågmolekylärt heparin är förstahandsval under graviditet. |
|
| 24 | Vilka är de kliniska varningssignalerna och den akuta handläggningen vid akut kompartmentsyndrom i extremitet respektive cauda equina-syndrom i ländryggen? | Kompartmentsyndrom ger extrem smärta vid passiv muskelsträckning och kräver akut fasciotomi; cauda equina-syndrom ger ridbyxanestesi och urinretention och kräver akut MR samt kirurgisk dekompression. | Vid akut kompartmentsyndrom är bortfall av perifera pulsar ett mycket sent tecken då vävnadsnekros redan hunnit uppstå; gips och cirkulära förband ska omedelbart klippas upp helt till huden vid minsta misstanke. |
|
| 25 | Hur handläggs akut kardiogent lungödem med andningssvikt på akutmottagningen hos en patient med normalt eller förhöjt systoliskt blodtryck (> 100 mmHg)? | Patienten placeras i hjärtläge och behandlas omedelbart med övertrycksandning (CPAP eller NIV), syrgas vid hypoxi, intravenöst nitroglycerin samt intravenöst furosemid. | CPAP minskar det venösa återflödet till höger kammare, rekryterar sammanfallna alveoler och sänker vänster kammares väggspänning, vilket snabbt minskar andningsarbetet och behovet av endotrakeal intubation. |
|
| 26 | Vilka parametrar ingår i CRB-65 vid samhällsförvärvad pneumoni (SFP), och vilket är förstahandsvalet för empirisk antibiotikabehandling i Sverige? | CRB-65 bedömer konfusion, andningsfrekvens minst 30/min, blodtryck under 90/60 mmHg samt ålder minst 65 år; förstahandsval vid okomplicerad pneumoni är fenoximetylpenicillin eller bensylpenicillin. | Vid 0–1 poäng i CRB-65 behandlas patienten oftast i öppenvård med peroralt fenoximetylpenicillin (PcV), medan 3–4 poäng motiverar sjukhusvård och täckning inklusive atypiska bakterier. |
|
| 27 | Vilka är de tre diagnostiska kriterierna för diabetisk ketoacidos (DKA), och varför måste kaliumnivån kontrolleras innan intravenös insulininfusion startas? | Kriterierna är P-glukos över 11 mmol/l, blodketoner minst 3,0 mmol/l och pH under 7,30; NaCl 0,9 % ges först och P-kalium kontrolleras före insulinstart. | Trots stor total kaliumbrist i kroppen kan initialt P-kalium vara normalt eller högt vid acidos, men sjunker snabbt vid insulininfusion; är P-kalium under 3,5 mmol/l måste kalium ges före insulin. |
|
| 28 | Hur handläggs akut övre gastrointestinal blödning (ulcusblödning respektive esofagusvaricerblödning) avseende transfusionsgräns, läkemedel och gastroskopi? | Transfusionsgränsen är Hb 70 g/l; ulcusblödning behandlas med protonpumpshämmare intravenöst och gastroskopi, medan varicerblödning kräver terlipressin, cefotaxim och akut gastroskopi med gummibandsligatur. | Övertransfusion av erytrocyter vid esofagusvaricerblödning höjer portatrycket och ökar risken för reblödning och död, varför Hb-gränsen 70 g/l är särskilt viktig hos cirrospatienter. |
|
| 29 | Vilka kliniska fynd och laboratorieavvikelser är typiska vid akut binjurebarkssvikt (Addisonkris) och hur ser den omedelbara akutbehandlingen ut? | Addisonkris ger hypotoni/chock, buksmärta, kräkningar, hyponatremi, hyperkalemi och hypoglykemi och behandlas omedelbart med intravenöst hydrokortison 100 mg samt rikligt med natriumklorid 0,9 %. | Vid klinisk misstanke om akut binjurebarkssvikt tas blodprov för S-kortisol och P-ACTH om det kan ske utan fördröjning, men hydrokortison och koksaltinfusion får aldrig invänta provsvaren. |
|
| 30 | Vilka kliniska tecken och bilddiagnostiska fynd skiljer akut appendicit från perforerat gastroduodenalsår (ulcusperforation) vid akut buk? | Akut appendicit ger smärtvandring till höger fossa iliaca med feber och släppömhet, medan ulcusperforation ger momentan epigastriell smärta, brädhård buk och fri gas på DT. | Okomplicerad akut appendicit behandlas med laparoskopisk appendektomi, medan perforerat ulcus kräver akut operation med översuturering (rafi), bredspektrumantibiotika och protonpumpshämmare. |
|
| 31 | Hur handläggs en svår akut KOL-exacerbation med hypoxi och hyperkapnisk andningssvikt avseende målsaturation, läkemedel och indikation för icke-invasiv ventilation (NIV)? | Syrgas titreras till målsaturation 88–92 procent, patienten ges salbutamol, ipratropium och kortison, och vid respiratorisk acidos (pH under 7,35) startas icke-invasiv ventilation (NIV). | Behandling med NIV vid akut dekompenserad respiratorisk acidos (pH 7,25–7,35) hos KOL-patienter halverar behovet av endotrakeal intubation och sänker dödligheten avsevärt. |
|
| 32 | Vad krävs vid uppföljning av litiumbehandling vid bipolär sjukdom, och hur skiljer man kliniskt mellan malignt neuroleptikasyndrom (MNS) och serotonergt syndrom? | Litium kräver kontroll av S-litium, kreatinin, kalcium och TSH; malignt neuroleptikasyndrom ger blyrörsrigiditet, hyporeflexi och högt CK, medan serotonergt syndrom ger hyperreflexi och klonus. | Både malignt neuroleptikasyndrom och svårt serotonergt syndrom är livshotande tillstånd som kräver omedelbar utsättning av det utlösande läkemedlet, intensivvårdsövervakning, aktiv nedkylning och rehydrering. |
|